Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk / Tension-type headache TTH

Spänningshuvudvärk, är tidigare känt som ”vanlig huvudvärk” eller ”muskelspänningsorsakad huvudvärk”. Den är också en av de vanligaste typerna av huvudvärk. Den står för mellan 30–78% av all huvudvärk beroende på vilken studie man granskar. Den brukar beskrivas som ett pressande tryck på båda sidorna av huvudet.

Orsaken till spänningshuvudvärk

Orsaken till denna typ av huvudvärk är ännu inte helt känt. Det mest troliga är att det beror på perifer smärtmekanism vilket betyder att en ökad känslighet i de nerver som inte räknas till ryggmärg och hjärna. Vid långvariga besvär är det mer troligt att det är centrala smärtmekanismer med en ökad känslighet från ryggmärg och hjärna som är orsaken.

Det är viktigt att förstå att det kan vara flera faktorer som spelar in i besväret. Dessa kan variera mycket från person till person. Det kan vara allt från stressrelaterat, din livssituation, ökad känslighet efter ett trauma eller en överbelastning av nackmuskulatur.

Hos de med spänningshuvudvärk ses ofta ökad spändhet och irriterade muskler i nackområdet, käke och/eller ansikte. Detta beskrivs ofta som små knutor i musklerna som är själva källan till smärta, även kända som “triggerpunkter”. Dessa punkter kan ge smärta lokalt i närliggande muskler, men också ge strålande smärta över huvudet likt den upplevda huvudvärken vid tryck på muskler längre ner i nacken/skuldrorna. Förklaringen bakom den strålande smärtan benämns som refererad smärta. Det betyder att smärtan upplevs någon annanstans än själva besvärområdet.

Fenomenet “triggerpunkt”, eller tender point som det också kan kallas, brukar förklaras med att den irriterande vävnaden skickar en nervsignal om smärta som går upp till hjärnan. Det som händer vid refererad smärta är att signalen korsar andra nervbanor på väg till hjärnan. Detta gör att slutsignalen till hjärna tolkas annorlunda än hur den ursprungliga irritationen varit. Det är samma princip som att det kan smärta ut i armen vid en hjärtattack.

Typ av huvudvärk

Det finns olika typer av spänningshuvudvärk. Det första som undersöks är om det är primär eller sekundär huvudvärk. Detta bedöms utifrån tre regler:

  • Om huvudvärken är av spänningskaraktär och kommer i samband med ett annat besvär som är känt att ge huvudvärk, klassas värken som sekundär. Till exempel kan det vara överbelastade muskler i området, eller irriterade närliggande muskler som refererar.
  • Om en redan existerande huvudvärk av spänningskaraktär övergår och blir kronisk (förekommande 15 dagar eller mer under en månad) bedöms den som både primär och sekundär.
  • Om en redan existerande huvudvärk av spänningskaraktär blir mycket mer intensiv och frekvent (dubbelt så mycket eller värre) bedöms det som både primär och sekundär.

De delas också upp i tre olika grupper beroende på hur ofta de förekommer. Icke frekvent avser spänningshuvudvärk som kommer mindre än en gång i månaden. Frekvent kommer mellan 1–15 dagar i månaden. Kronisk eller långvarig spänningshuvudvärk pågår 15 dagar eller mer under en månad.

Det blir lätt väldigt invecklat när man förstår hur många olika typer av huvudvärk det finns. Det som är viktigt att förstå är att olika typer av huvudvärk måste uppfylla olika kriterier eller krav för att de ska kunna kategoriseras. Kriterier handlar ofta om att kunna placera olika besvär i olika grupper. Skulle det vara så att man inte uppfyller kriterierna, undersöker man vidare om det finns någon annan diagnos som passar in bättre på symptomen. Alternativa kriterier för spänningshuvudvärk är som följande (3 av 4 måste förekomma):

  • Känns lika på båda sidorna av huvudet.
  • Upplevs som pressande tryck / åtsittande, icke pulserande.
  • Mild eller moderat intensitet
  • Det blir inte värre av aktiviteter som promenad eller att gå i trappor.

Utöver dessa kriterier får det inte förekomma någon yrsel, kräkningar, ljud eller ljuskänslighet. Då klassificeras det som en annan typ av huvudvärk.

spänningshuvudvärk

Behandling vid spänningshuvudvärk.

Behandlingsplanen för spänningshuvudvärk kan se olika ut för olika individer. I de fall muskler och leder har betydelser för besvären ses en god effekt av kiropraktisk behandling. Vid ett förstagångsbesök går man igenom individens värkhistorik, hur huvudvärken beter sig och vilka kriterier som uppfylls. Sedan undersökts nackens muskulatur och leder efter smärtgivande struktur, till exempel “triggerpunkter”. Beroende på historia och hur känslig huvudvärken är för tillfället kan ledmobilisering och mjukdelsbehandling påbörjas. Skulle området vara för känsligt finns det andra tekniker som kan användas istället. Målet är att man ska bli fri från smärtan eller minska antalet dagar med besvär. Antal behandlingar och hur besöken läggs upp beror på förutsättningarna och hur länge problemet har funnits.