En rotatorkuffruptur betyder att en eller flera av senorna runt axelleden har gått sönder, helt eller delvis. Senorna håller axeln stabil och hjälper dig att lyfta och vrida armen. Oftast är det senan på axelns ovansida som går sönder. En bristning kan komma plötsligt vid en skada, till exempel ett fall. Den kan också komma smygande, när senan blir svagare med åren. Många har en bristning i axelns senor utan att ha ont. Därför säger ett ultraljud eller en MR-bild inte allt. Det som avgör behandlingen är hur din axel fungerar, hur ont du har och hur besvären började. Många som får besvär gradvis blir bättre med träning, utan operation. Har du däremot plötsligt svårt att lyfta armen efter ett fall eller en annan skada bör du få axeln undersökt snabbt.
Bakgrund
Rotatorkuffen är en grupp av fyra muskler runt axelleden. Musklerna fäster med senor på överarmsbenet. Tillsammans håller de överarmens ledkula på plats i ledskålen och styr armen när du lyfter och vrider den.*
- Supraspinatus sitter på axelns ovansida och hjälper dig att lyfta armen ut åt sidan.
- Infraspinatus och teres minor sitter på baksidan och vrider armen utåt.
- Subscapularis sitter på framsidan och vrider armen inåt.
Rotatorkuffruptur är vanligast hos män över 50 år, och oftast är det supraspinatussenan som går sönder.*
En bristning kan vara delvis, så kallad partiell ruptur. Då är bara en del av senan skadad. Den kan också gå genom hela senan, så kallad total ruptur. Ibland är flera senor skadade samtidigt. Bristningar blir vanligare ju äldre vi blir, även hos personer som inte har ont. I en japansk studie där forskarna undersökte 664 personer hade drygt var femte en bristning genom hela senan. Ingen under 50 år hade en sådan bristning, medan den var vanligast bland de äldsta.*
Symtom och kliniska tecken
De vanligaste symtomen är smärta och svaghet i axeln. Hur det känns beror på vilken sena som är skadad, hur stor skadan är och hur den uppstod.
Smärtan sitter ofta på utsidan av axeln eller högt upp på överarmen. Den brukar öka när du lyfter armen över axelhöjd, till exempel när du sträcker dig efter något på en hög hylla. Du kan också ha ont i vila, och många får ont när de ligger på den sidan.**
Svagheten blir tydligast när du lyfter armen framåt eller ut åt sidan. Vid en större bristning kan det vara svårt att lyfta armen själv, trots att någon annan kan lyfta den åt dig utan problem. Det är ett typiskt tecken: rörligheten finns kvar, men kraften saknas. Vid frozen shoulder är axeln däremot stel även när någon annan försöker röra den.*
Hur besvären känns kan också ge en ledtråd om skadans storlek. Har du ont men kan använda armen ganska bra talar det mer för en delvis bristning. Kan du knappt lyfta armen men har förvånansvärt lite ont talar det mer för en bristning genom hela senan.*
Efter en skada kommer smärtan och svagheten ofta direkt. Många har också en bristning utan några besvär alls. I en japansk studie hade ungefär två av tre med en bristning genom hela senan inga besvär från axeln. Studien omfattade bara en by, så siffran gäller inte exakt för alla. Den visar ändå att ett fynd på ultraljud eller MR inte automatiskt förklarar varför du har ont.*
Orsaker och riskfaktorer
En bristning i rotatorkuffen kan uppstå på tre sätt*:
- Genom förslitning, när senan gradvis blir svagare.
- Vid en skada mot axeln, till exempel i ett fall eller när axeln hoppar ur led.
- Vid en mycket kraftig muskelansträngning, till exempel ett tungt lyft eller ett hastigt ryck.
Förslitning är den vanligaste orsaken. Senan förändras med åldern och tål mindre belastning. Därför kan den gå sönder utan att du minns någon särskild händelse.* En skada kan också göra att en sena som redan är försvagad går sönder, eller att en bristning som redan finns plötsligt blir större.* Risken ökar också med åldern. Den är också högre om du ofta lyfter tungt eller arbetar med armarna ovanför axelhöjd, till exempel som målare eller snickare.**
Utredning och bedömning
Vid besöket får du först berätta hur och när besvären började. Det är stor skillnad mellan en plötslig kraftlöshet efter ett fall och besvär som kommit smygandes under flera månader.* Sedan undersöker vårdgivaren båda axlarna. Undersökningen visar hur långt den går att röra när du slappnar av. Den visar också hur stark du är i olika riktningar. Vårdgivaren kontrollerar även känseln och blodcirkulationen i armen och handen, och ibland ingår en undersökning av nacken.*
Andra tillstånd som kan ge liknande besvär är till exempel*:
- Impingement, även kallat subakromiell smärta.
- Frozen shoulder.
- Kalkaxel.
- Slemsäcksinflammation (bursit).
- Besvär från leden mellan nyckelbenet och skulderbladet (AC-leden).
- Artros i axelleden.
- Att axeln har hoppat ur led eller att du har ett benbrott.
- Smärta som kommer från nacken.
Kliniska tester
Vid undersökningen får du göra några tester där du till exempel ska lyfta, vrida eller hålla kvar armen i olika lägen. Testerna kan stärka eller försvaga misstanken om en bristning, men inget enskilt test ger ett säkert svar. Flera tester tillsammans ger en säkrare bild än ett enda test. Det har starkt vetenskapligt stöd enligt den amerikanska ortopedföreningens (AAOS) riktlinje från 2025. Testerna är i regel bättre på att visa att en bristning finns än på att utesluta den.*
En sammanställning av 20 studier från 2025 pekade åt samma håll. Ett test där du ska hålla kvar armen i ett utåtvridet läge, external rotation lag sign, talade tydligast för en bristning. Testet var nästan aldrig positivt hos dem som inte hade någon bristning. Samtidigt missade det ungefär fem av sex bristningar. Ett positivt test talar alltså starkt för en bristning, men ett negativt test uteslutar den inte. Resultatet byggde enbart på tre studier, och forskarna bedömde det samlade underlaget som svagt.*
Ultraljud och MR
Ultraljud eller MR kan vara till hjälp när undersökningen tyder på en bristning och svaret kan påverka behandlingen, till exempel om en operation kan bli aktuell. Enligt AAOS finns starkt vetenskapligt stöd för att ultraljud och MR är bra komplement till den vanliga undersökningen.*
En sammanställning av 23 studier visade att ultraljud är bra på att hitta bristningar genom hela senan. Ultraljudet hittade knappt nio av tio sådana bristningar och pekade sällan ut en bristning som inte fanns. Delvisa bristningar var svårare att upptäcka. När forskarna jämförde ultraljud med MR fanns ingen större skillnad. Resultaten gäller undersökare med god erfarenhet av ultraljud.*
MR kan också visa om muskeln har blivit tunnare och fått fettinlagring. Sådana förändringar går inte tillbaka. Ju mer fettinlagring, desto större är risken att senan går sönder igen efter en operation. Därför är det viktigt att veta inför ett beslut om operation.**
Ett fynd på ultraljud eller MR säger mest tillsammans med dina symtom och det som undersökningen visar.
Behandling
Vilken behandling som passar dig beror på hur skadan uppstod, hur stor den är, hur länge du har haft besvär, hur aktiv du är och hur mycket kraft och rörlighet du har förlorat.
Rehabilitering
Har besvären kommit gradvis, utan något tydligt skadeögonblick, är behandling utan operation förstahandsvalet enligt det svenska nationella kunskapsstödet. Många, särskilt äldre eller mindre aktiva, får då en axel som fungerar bra i vardagen. Är du yngre eller mer aktiv och träningen inte hjälper kan du få träffa en ortoped.*
Rehabiliteringen bygger på övningar som är anpassade efter dig. Övningarna ska förbättra rörlighet och styrka, och belastningen ökar steg för steg. Målet är att axeln ska fungera bättre och tåla mer, samtidigt som du får mindre ont. Det är bra att komma igång tidigt med rörelseträning.*
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att träning kan göra att du upplever att axeln fungerar bättre, även när senan har gått sönder helt. Det betyder däremot inte att bristningen har läkt. Axeln kan alltså fungera bättre trots att skadan finns kvar.*
Hos en del som tränar utan operation blir bristningen större med åren, och muskeln kan bli tunnare. Det gäller inte alla, och det betyder inte att alla behöver operation. Blir du svagare i armen med tiden bör du däremot få axeln undersökt igen. Regelbundna kontroller kan vara bra så länge en operation fortfarande är ett möjligt alternativ.*
Manuell behandling
Forskningen om manuell behandling gäller framför allt överbelastade senor, så kallad tendinopati, och delvisa bristningar. En klinisk riktlinje från 2025 anger att manuell behandling, ensam eller tillsammans med träning, kan lindra smärta på kort sikt vid dessa tillstånd. Riktlinjen gäller inte bristningar genom hela senan.*
Manuell behandling kan alltså inte läka eller laga en bristning.
Hos en kiropraktor får du en undersökning, råd om hur mycket du kan belasta axeln, ett träningsprogram anpassat efter dig och vid behov manuell behandling som komplement. Misstänker kiropraktorn en större bristning eller en färsk skada hänvisar hen dig vidare till läkare.
Smärtlindring och kortison
Receptfria värktabletter, som paracetamol eller inflammationshämmande läkemedel (NSAID) som ibuprofen, kan hjälpa under perioder när du har mer ont.* Fråga gärna apoteket eller din läkare vilket läkemedel som passar dig, särskilt om du har andra sjukdomar eller tar andra mediciner.
En kortisonspruta tillsammans med lokalbedövning kan ge mindre smärta och bättre funktion under en kortare tid. Det vetenskapliga underlaget är starkt, men AAOS formulerar rekommendationen försiktigt eftersom resultaten varierar mellan studierna. Kortison lagar inte bristningen.*
Var försiktig med upprepade kortisonsprutor. Enligt AAOS kan flera sprutor försvaga senorna och göra en senare operation svårare. Det uttalandet är dock svagare än rekommendationen om kortvarig smärtlindring. En spruta strax före en planerad operation kan också försämra resultatet av operationen.*
Operation
Alla med bristning i rotatorkuffen behöver inte operation. Vid små och medelstora bristningar genom hela senan minskar besvären tydligt både med träning och med operation. Det har starkt vetenskapligt stöd.*
Om senan läker efter en operation blir resultatet i regel bättre än efter enbart träning, eller än om senan inte läker efter operationen. Det vetenskapliga stödet för detta är måttligt.*
I en norsk studie fick slumpen avgöra om 103 patienter med små till medelstora bristningar, högst tre centimeter, skulle få operation eller träning med en fysioterapeut. Efter 15 år var 83 av dem med i uppföljningen. De som fick operation direkt hade i genomsnitt bättre funktion och mindre ont.* Studien har dock begränsningar. Femton av de 51 i träningsgruppen genomgick en operation senare, och studien omfattade bara vissa typer av bristningar. Resultaten gäller därför inte alla. De flesta i träningsgruppen, 36 av 51, genomgick aldrig någon operation.*
En svensk studie jämförde operation och träning hos 58 personer med små bristningar efter en skada. Efter ett år fanns ingen säker skillnad i funktion mellan grupperna. Hos ungefär var tredje som bara tränade hade bristningen dock blivit mer än fem millimeter större. Studien var liten och uppföljningen kort.*
Det svenska kunskapsstödet anger att läkaren bör överväga operation hos aktiva patienter, helst inom tre månader.* Om operation är rätt för dig beror på typen av skada, hur axeln fungerar, vilka krav du har på axeln i arbetet och på fritiden, vad undersökningen visar och hur du svarar på träningen. Det beslutet fattar du tillsammans med en ortoped.
Prognos och förlopp
Hur det går varierar mellan olika personer och olika typer av bristningar.
Vid bristningar som har kommit av förslitning kan smärta och funktion bli bättre med träning, även om bristningen finns kvar.* Enligt den finska behandlingsrekommendationen blir mellan 40 och 80 procent av dem med en sådan bristning genom hela senan åtminstone tillfredsställande bättre utan operation.*
Samtidigt kan en del bristningar bli större med åren, och muskeln kan bli tunnare och få mer fettinlagring. Det finns starkt stöd för att det kan ske under fem till tio år utan operation. I den norska studien hade ungefär sex av tio av de undersökta bristningarna i träningsgruppen blivit mer än fem millimeter större efter tio år. En bristning som växer kan göra armen svagare.*
Hur ont du har och hur stor bristningen är hänger inte tydligt ihop. Många har en bristning utan några besvär alls.**
Även andra saker har betydelse för hur det går. Har muskeln hunnit få mycket fettinlagring blir prognosen sämre, även efter en operation.* Dina krav på axeln spelar också roll. Äldre eller mindre aktiva får ofta en axel som fungerar bra med träning. Hos yngre eller mer aktiva kan en bedömning hos ortoped bli aktuell om träningen inte räcker.*
Egenvård
Har besvären kommit gradvis är det oftast bäst att fortsätta använda armen inom de gränser som smärtan tillåter, i stället för att hålla den helt still.**
Några råd som brukar hjälpa:
- Dra tillfälligt ned på det som gör tydligt ondare, till exempel tunga lyft eller att arbeta med armen långt ut från kroppen.
- Fortsätt med rörelser och aktiviteter som fungerar.
- Öka belastningen lite i taget.
Det är okej att vara aktiv och träna trots lite smärta.* Minska däremot belastningen om smärtan tydligt ökar, eller om du märker att du blir svagare eller att axeln fungerar sämre. Har du nyligen skadat axeln och tappat mycket kraft, eller kan du inte lyfta armen? Låt då en vårdgivare undersöka axeln innan du börjar träna på egen hand.*
När du bör söka vård
Boka en tid för bedömning om du har:
- Ont i axeln som inte blir bättre trots att du har anpassat belastningen och tränat.
- Svaghet i armen som blir värre.
- En axel som fungerar allt sämre.
- Svårt att klara vardagen på grund av axeln, till exempel att klä på dig eller nå upp till en hylla.
Kontakta vården skyndsamt, via 1177 eller en akutmottagning, om du efter ett fall eller en annan skada plötsligt inte kan lyfta armen eller har tappat mycket kraft. Det svenska kunskapsstödet rekommenderar då en akut bedömning inom specialistvården.* Efter en större skada behöver vården också kontrollera att du inte har ett benbrott eller att axeln har hoppat ur led. Åk direkt till en akutmottagning om axeln ser felställd ut, eller om du får domningar eller nedsatt känsel i armen eller handen.
Kontakta också vården skyndsamt om axeln är svullen, röd och varm, särskilt om du samtidigt har feber eller känner dig sjuk. Det kan vara tecken på en infektion i leden, som kräver akut bedömning.*
Detsamma gäller om du har svår värk i vila som inte lättar eller som blir värre, eller om du tidigare har haft cancer och får nya besvär i axeln. Det kan tyda på en annan, allvarligare sjukdom.*
Ring 112 om du får smärta eller tryck över bröstet, särskilt om det strålar ut mot vänster axel eller arm, eller om du samtidigt blir andfådd, illamående eller kallsvettig.
Vanliga frågor
Behöver jag göra ultraljud eller MR?
Inte alltid. Ultraljud och MR gör mest nytta när svaret kan ändra behandlingen, till exempel inför ett beslut om operation. Eftersom många har bristningar utan besvär säger ett fynd mest tillsammans med dina symtom och undersökningen.
Behöver jag operation vid rotatorkuffruptur?
Inte alltid. Många med gradvis uppkomna besvär blir bättre med träning. Operation kan bli aktuell efter en färsk skada med tydlig kraftförlust, om du är fysiskt aktiv och har stora krav på axeln, eller om besvären inte blir bättre trots träning. Det beslutet fattar du tillsammans med en ortoped.
Får jag träna och använda armen?
Ja. Rörelse och gradvis ökad belastning är grunden i behandlingen. Dra ner en period på det som gör tydligt ondare och öka sedan belastningen steg för steg. Det är okej att träna trots lite smärta, men om armen blir svagare bör du höra av dig.
Hur lång tid tar det att bli bättre?
Det varierar mellan personer och beror bland annat på bristningens storlek, hur den uppstod och hur axeln svarar på träningen. Blir du inte bättre trots anpassad träning, eller blir armen svagare, bör du få axeln undersökt igen.
Kan en kiropraktor hjälpa vid rotatorkuffruptur?
En kiropraktor kan undersöka axeln, bedöma om besvären kan komma från en bristning, ge råd om belastning och lägga upp ett träningsprogram. Manuell behandling kan ibland lindra smärta en kortare tid, men den läker inte bristningen. Misstänker kiropraktorn en större bristning eller en färsk skada hänvisar hen dig vidare till läkare.
Kan en rotatorkuffruptur läka av sig själv?
Smärta och funktion kan bli mycket bättre utan operation, även om bristningen finns kvar. En del bristningar blir dock större med tiden. Därför är det viktigt att höra av sig om armen inte blir starkare.
Sammanfattning
En rotatorkuffruptur är en bristning i en eller flera av senorna runt axelleden. Den kan komma plötsligt vid en skada eller smygande med åren. Smärta och svaghet är vanliga symtom, men många har en bristning utan några besvär. Därför säger undersökningen och dina besvär mer än en bild. Ultraljud eller MR är mest till nytta när svaret kan ändra behandlingen. De flesta med gradvis uppkomna besvär börjar med träning. Operation kan bli aktuell beroende på skadans storlek, hur axeln fungerar, hur aktiv du är och hur besvären utvecklas. Kan du däremot plötsligt inte lyfta armen efter en skada behöver du en snabb bedömning.
Referenser
- (2023). Nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar. Rotatorkuffruptur. Kliniskt kunskapsstöd. https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/rotatorkuffruptur/ (Hämtad 2026-09-28) ↩︎
- Minagawa, Hiroshi, Yamamoto, Nobuyuki, Abe, Hidekazu, Fukuda, Masashi, Seki, Nobutoshi, Kikuchi, Kazuma, Kijima, Hiroaki, Itoi, Eiji. (2013). Prevalence of symptomatic and asymptomatic rotator cuff tears in the general population: From mass-screening in one village.. J Orthop. 10(1). 8-12. 10.1016/j.jor.2013.01.008 ↩︎
- (2025). Besvär med axelns senor. God medicinsk praxis-rekommendation (Käypä hoito). Finska läkarföreningen Duodecim Suomen Fysiatriayhdistys och Ortopedföreningen i Finland. https://www.kaypahoito.fi/sv/gvr00111 (Hämtad 2026-10-06) ↩︎
- (2025). Management of Rotator Cuff Injuries: Evidence-Based Clinical Practice Guideline. American Academy of Orthopaedic Surgeons. https://www.aaos.org/rccpg2025 (Hämtad 2026-10-06) ↩︎
- Zhao, Qianzi, Palani, Preethika, Kassab, Nadine S, Terzic, Milan, Olejnik, Monika, Wang, Sichao, Tomassini-Lopez, Yma, Dean, Corey, Shellenberger, Richard A. (2024). Evidence-based approach to the shoulder examination for subacromial bursitis and rotator cuff tears: a systematic review and meta-analysis.. BMC Musculoskelet Disord. 25(1). 1028. 10.1186/s12891-024-08144-z ↩︎
- Farooqi, Ali S, Lee, Alexander, Novikov, David, Kelly, Ann Marie, Li, Xinning, Kelly, John D, Parisien, Robert L. (2021). Diagnostic Accuracy of Ultrasonography for Rotator Cuff Tears: A Systematic Review and Meta-analysis.. Orthop J Sports Med. 9(10). 23259671211035106. 10.1177/23259671211035106 ↩︎
- Wu, Hao-Tian, Liu, Qiang, Lin, Jian-Hao. (2025). Fatty infiltration predicts retear and functional impairment following rotator cuff repair: systematic review and meta-analysis.. J Orthop Surg Res. 20(1). 303. 10.1186/s13018-025-05702-6 ↩︎
- Desmeules, François, Roy, Jean-Sébastien, Lafrance, Simon, Charron, Maxime, Dubé, Marc-Olivier, Dupuis, Frédérique, Beneciuk, Jason M, Grimes, Jason, Kim, H Mike, Lamontagne, Martin, McCreesh, Karen, Shanley, Ellen, Vukobrat, Tatiana, Michener, Lori A. (2025). Rotator Cuff Tendinopathy Diagnosis, Nonsurgical Medical Care, and Rehabilitation: A Clinical Practice Guideline.. J Orthop Sports Phys Ther. 55(4). 235-274. 10.2519/jospt.2025.13182 ↩︎
- Moosmayer, S, Lund, G, Seljom, U Sire, Haldorsen, B, Svege, I C, Hennig, T, Pripp, A H, Smith, H J. (2024). Fifteen-Year Results of a Comparative Analysis of Tendon Repair Versus Physiotherapy for Small-to-Medium-Sized Rotator Cuff Tears: A Concise Follow-up of Previous Reports.. J Bone Joint Surg Am. 106(19). 1785-1796. 10.2106/JBJS.24.00065 ↩︎
- Ranebo, Mats C, Björnsson Hallgren, Hanna C, Holmgren, Theresa, Adolfsson, Lars E. (2020). Surgery and physiotherapy were both successful in the treatment of small, acute, traumatic rotator cuff tears: a prospective randomized trial.. J Shoulder Elbow Surg. 29(3). 459-470. 10.1016/j.jse.2019.10.013 ↩︎
- (2026). Septisk artrit. 1177 för vårdpersonal. Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Nationellt programområde infektionssjukdomar. https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/septisk-artrit/ (Hämtad 2026-10-07) ↩︎
Relaterade artiklar
