Impingement i axeln är en benämning för axelsmärta som främst uppstår när du lyfter eller belastar armen. Idag benämner man ofta impingement som subakromiellt smärtsyndrom (SAPS) eller rotatorkuffsrelaterad axelsmärta. Det beror på att den äldre förklaringsmodellen, där senor eller slemsäckar kommer i kläm i ett för trångt utrymme, inte räcker som förklaring till besvären. Smärtan hänger ofta ihop med rotatorcuffen och vävnaderna runt axeln, men det går inte alltid att peka ut en enskild vävnad som orsak. Typiskt gör det ont när du lyfter armen, och smärtan kan stråla ned mot överarmen. De flesta behöver ingen operation. Grunden i behandlingen är information, anpassad belastning och aktiv rehabilitering.
Bakgrund
Tidigare beskrev man impingement som att senor eller slemsäckar kommer i kläm mellan överarmsbenet och skulderbladets taggutskott (akromion). Dagens forskning visar dock inget tydligt och konsekvent samband mellan storleken på detta utrymme och hur ont en person har eller hur väl axeln fungerar.*
En systematisk översikt och metaanalys fann ingen skillnad i avståndet mellan överarmsbenet och akromion hos personer med axelsmärta jämfört med personer utan symtom. Hos dem som hade ont tog senorna i genomsnitt upp en större del av utrymmet. När smärta och funktion blev bättre ökade inte heller utrymmet på ett konsekvent sätt.*
Det talar för att besvären är mer komplexa än en ren mekanisk inklämning. Förändringar i rotatorcuffens senor, även bristningar, förekommer dessutom hos många personer som inte har ont.* Därför behöver behandlaren alltid tolka fynd från undersökning och bilddiagnostik tillsammans med dina symtom och hur axeln fungerar.
Man använder ordet impingement allt mer sällan, medan subakromiellt smärtsyndrom blivit allt vanligare. Något enhetligt namn finns inte än, och andra benämningar är till exempel rotatorkuffsrelaterad axelsmärta och rotatorkuffstendinopati.* Ordet impingement lever ändå kvar eftersom många patienter känner igen det.
Symtom och kliniska tecken
Smärtan sitter i axeln och kan stråla ned mot utsidan av överarmen.* Det gör typiskt ont när du lyfter armen eller vrider den utåt. Besvären uppstår utan någon tydlig skada och kan bli tydligare efter en period med ökad eller ovan belastning.**
Att arbeta ovanför huvudet, ta på dig en jacka, lyfta saker eller träna med armen ovanför axelhöjd kan framkalla smärtan. En del får värk i armen vid vila eller på natten och får det svårt att ligga på den axel som gör ont. Axeln kan dessutom kännas svagare.**
Tydlig eller nytillkommen svaghet efter fall eller annat trauma behöver däremot snabb bedömning. Det kan tala för en bristning i rotatorkuffen (rotatorkuffsruptur), vilket snabbt ska bedömas av en specialist. *
Liknande symtom kan förekomma vid rotatorkuffruptur, frozen shoulder, kalkaxel, artros, besvär från AC-leden eller smärta som kommer från nacken. Symtomen räcker därför inte ensamma för att ställa diagnosen.*
Orsaker och riskfaktorer
Subakromiell smärta har sällan en enda tydlig orsak. Ofta samverkar flera faktorer. Rotatorkuffens senor och andra vävnader kring axeln vara inblandade, samtidigt som belastning, tidigare besvär och individuella förutsättningar påverkar hur symtomen utvecklas.*
Besvären kan uppstå eller bli värre i samband med ändrad eller upprepad belastning, till exempel i arbete där du ofta lyfter armen ovanför axelhöjd eller gör många upprepade rörelser. Senorna förändras också med åldern, och studier har sett ett samband mellan rökning och besvär i rotatorkuffen.*
Utredning och bedömning
Diagnosen bygger främst på din beskrivning av besvären och en klinisk undersökning. Inget enskilt så kallat impingement test kan säkert bekräfta eller utesluta tillståndet. Istället väger behandlaren samman hur besvären började, vilka rörelser som framkallar smärtan, och resultatet av flera tester.***
Vid undersökningen bedömer behandlaren vanligtvis hur axeln rör sig, hur stark den är och vilka rörelser som ger symtom. Tester som painful arc och Hawkins-Kennedy kan ge användbar information, men behandlaren behöver alltid tolka dem tillsammans med övriga fynd.**
Om symtomen kan komma från nacken undersöker behandlaren även den.* Det är också viktigt att skilja subakromiell smärta från exempelvis frozen shoulder, en större rotatorkuffsruptur, artros eller andra besvär från AC-leden. Vissa riktlinjer räknar kalkaxel som en egen diagnos och andra som en del av subakromiellt smärtsyndrom.***
Vid typiska besvär som inte har uppstått efter trauma behöver du vanligtvis inte röntgen, ultraljud eller MR för att börja behandlingen. Bilddiagnostik blir mer relevant om behandlaren misstänker en annan underliggande skada, eller om axeln inte blivit bättre inom ungefär 12 veckor trots lämplig behandling.**
Vid misstanke om en bristning i rotatorkuffen är ultraljud förstahandsval. En MR-undersökning kan bli aktuell om ultraljud inte finns att tillgå eller ger tillräckligt med svar.**
Behandling
Aktiv rehabilitering
Aktiv rehabilitering är grunden i behandlingen. Upplägget utgår från dina symtom, hur axeln fungerar och vad du behöver klara i vardag, arbete och träning.* Programmet kan till exempel innehålla styrketräning och övningar för rörelsekontroll, med en belastning som ökar gradvis. Riktlinjerna anger inget bestämt program eller någon bestämd träningsdos som passar alla.*
I den stora GRASP-studien med 708 deltagare gav ett progressivt träningsprogram med upp till sex besök inte bättre effekt på smärta och funktion under tolv månader än ett enda rådgivningsbesök hos en fysioterapeut följt av hemträning.* Det betyder inte att träningen saknar betydelse, utan att fler behandlingstillfällen och mer omfattande träning inte automatiskt ger bättre resultat.
Manuell behandling
Manuell behandling av axeln, nacken eller bröstryggen kan minska smärtan på kort sikt.* Som tillägg till träning har manuell behandling däremot inte gett bättre effekt på smärta eller funktion än enbart träning, och smärtan i vila minskade något mer med enbart träning.* Man bör inte heller beskriva behandlingen som ett sätt att korrigera en mekanisk störning eller permanent ”öppna” ett trångt utrymme i axeln.*
Kortisoninjektion
En kortisoninjektion kan ge kortvarig smärtlindring men bör inte vara förstahandsbehandling.* En läkare kan överväga kortisoninjektion om smärtan är så stark att den hindrar dig från att komma igång med rehabiliteringen.* I GRASP-studien minskade kortison smärta och funktionsnedsättning efter åtta veckor, men gav ingen fördel efter tolv månader.*
Operation
Tidigare opererade man för att skapa mer utrymme under akromion, såkallad subakromiell dekompression. I den placebokontrollerade ”FIMPACT” studien gav operationen ingen fördel jämfört med placebooperation eller träning under tio års uppföljning.* Om besvären kvarstår, trots en period av anpassad rehabilitering bör man därför omvärdera diagnosen och behandlingsplanen, istället för att se operation som ett självklart nästa steg.
Prognos och förlopp
Många blir gradvis bättre, men återhämtningen varierar och besvären kan finnas kvar i flera månader.
En systematisk översikt visade att smärta och funktion succesivt blev bättre under det första året hos personer som fick sedvanlig vård. Ungefär 40 procent av förbättringen kom under de första 6 veckorna. I de studier där deltagarna inte fick någon behandling alls var förbättringen efter tre månader liten.*
Långvariga besvär, hög smärta från början, tidigare axelproblem och vissa arbetsrelaterade eller psykosociala faktorer kan bidra till ett mer utdraget förlopp. Sambanden är dock ofta svaga och räcker inte för att säkert förutsäga hur det kommer att gå för just dig.*
Det är därför svårt att ange en exakt återhämtningstid. Ett mer användbart mål är att axeln gradvis fungerar bättre och tål mer belastning, så att du klarar vardag, arbete och fritid.
Blir axeln inte bättre inom ungefär 12 veckor trots strukturerad rehabilitering är det dags att se över diagnosen och behandlingsplanen igen. Då kan en kompletterande medicinsk bedömning eller bilddiagnostik bli aktuell.*
Egenvård
Du behöver vanligtvis inte sluta använda armen helt. Minska istället tillfälligt det som tydligt framkallar smärtan och öka sedan belastningen stegvis, både i arbete och på fritiden.**
Om ditt arbete, din träning och dina fritidsaktiviteter innebär många upprepade lyft kan du till exempel minska träningsvolymen, använda lättare vikter, begränsa rörelseomfånget eller ta fler pauser från arbete ovanför axelhöjd.
Målet är inte att undvika rörelse, utan att hitta en belastning som axeln klarar av och sedan succesivt bygga upp kapaciteten igen.
Det finns ingen fast gräns för hur ont träningen får göra. Studier har använt både smärtfria upplägg och program som tillåter viss smärta, och två av tre studier anger inte alls hur mycket smärta som är tillåten.* En systematisk översikt av långvariga smärttillstånd i rörelseapparaten visade att viss smärta under träningen inte behöver försämra resultatet.*
Låt därför axelns reaktion under och efter träningen styra belastningen. Om smärtan ökar tydligt och håller i sig, eller om funktionen gradvis blir sämre, behöver du justera programmet.
En sund livsstil med regelbunden fysisk aktivitet kan påverka besvären positivt.* Oro, rädsla för att röra armen och hög arbetsbelastning kan också påverka hur du upplever och kan hantera besvären. Behandlingen behöver därför utgå från hela din situation och inte bara från enskilt anatomiskt fynd.*
När du bör söka vård
Boka en tid för bedömning om du har:
- Axelsmärta som begränsar arbete, sömn, träning eller vanliga vardagsaktiviteter.
- Besvär som inte minskar trots att du har anpassat belastningen.
- Domningar, tilltagande neurologiska symtom eller uttalad svaghet i armen. Symtomen kan då komma från nacken eller nervsystemet snarare än från själva axeln.**
- Nya axelsmärtor och tidigare har haft cancer.*
En klinisk undersökning kan hjälpa till att skilja subakromiell smärta från andra tillstånd som kräver en annan behandling.
Kontakta vården skyndsamt, via 1177 eller akutmottagning, om du efter ett fall eller annat tydligt trauma plötsligt får mycket ont och svårt att lyfta armen. Detsamma gäller om axeln ser felställd ut eller om du får en tydlig, nytillkommen kraftnedsättning.**
Kontakta också vården skyndsamt om axeln är kraftigt svullen, varm eller röd och du samtidigt har feber eller känner dig allmänt sjuk.*
Ring 112 om du plötsligt får ont i axeln eller armen samtidigt som du har tryck eller smärta i bröstet, andnöd, kallsvettning, illamående eller smärta som strålar mot käken. Det kan vara tecken på hjärt-kärlsjukdom.
Vanliga frågor
Behöver jag opereras?
Sällan. Operation för att skapa mer utrymme i axeln har i studier inte gett bättre resultat än placebooperation eller träning, inte heller efter tio år.
Behöver jag röntgen eller magnetkamera?
Oftast inte. Vid typiska besvär som inte har uppstått efter en skada räcker en klinisk undersökning för att börja behandlingen. Bilddiagnostik kan bli aktuell om behandlaren misstänker en annan orsak, eller om axeln inte har blivit bättre inom ungefär tolv veckor.
Får jag träna fast det gör ont?
Ja, i de flesta fall. Lite smärta under träningen behöver inte försämra resultatet. Minska belastningen om smärtan ökar tydligt och håller i sig.
Hjälper en kortisonspruta?
Kortison kan lindra smärtan under de första veckorna och göra det lättare att komma igång med träningen. På längre sikt ger sprutan däremot ingen tydlig fördel, och den ersätter inte rehabiliteringen.
Hur lång tid tar det att bli bra?
Det varierar mycket mellan olika personer. Många blir tydligt bättre under de första månaderna, och förbättringen kan fortsätta under hela första året.
Kan manuell behandling hjälpa?
Manuell behandling kan lindra smärtan på kort sikt. Som tillägg till träning ger den däremot inte bättre resultat än enbart träning. Aktiv träning är därför grunden, och manuell behandling kan i vissa fall fungera som ett komplement.
Ultraljudet visar en förändring i senan. Är det därför jag har ont?
Inte nödvändigtvis. Förändringar och även bristningar i rotatorkuffen förekommer hos många som inte har ont. Behandlaren behöver därför alltid väga fynden mot dina symtom och hur axeln fungerar.
Sammanfattning
Impingement i axeln är en benämning på smärta som framförallt uppstår när du lyfter eller belastar armen. I forskningen talar man idag om subakromiellt smärtsyndrom eller rotatorkuffsrelaterad axelsmärta. Detta eftersom inklämning i ett trångt utrymme inte ensamt kan förklara besvären. Diagnosen bygger främst på symtombilden och en klinisk undersökning. Inget enskilt impingementtest kan fastställa diagnosen, och vid typiska besvär utan föregående trauma behöver du vanligtvis ingen bilddiagnostik. Aktiv rehabilitering, information och gradvis återgång till normal belastning är grunden i behandlingen. Manuell behandling kan lindra smärtan på kort sikt. Men som tillägg till träning ger den inte bättre resultat än enbart träning. Kortison kan tillfälligt ge lindring i utvalda fall men har ingen långsiktig påvisad fördel. Subakromiell dekompression har inte heller gett bättre resultat än placebooperation eller träning under tio års uppföljning.
Referenser
- Park, Soo Whan, Chen, Yuan Tai, Thompson, Lindsay, Kjoenoe, Andreas, Juul-Kristensen, Birgit, Cavalheri, Vinicius, McKenna, Leanda. (2020). No relationship between the acromiohumeral distance and pain in adults with subacromial pain syndrome: a systematic review and meta-analysis.. Sci Rep. 10(1). 20611. 10.1038/s41598-020-76704-z ↩︎
- Sanders, Sharon, Ibounig, Thomas, Haas, Romi, Jones, Mark, Rämö, Lasse, Docking, Sean, Järvinen, Teppo, Taimela, Simo, Hoffmann, Tammy, Buchbinder, Rachelle. (2025). Rotator Cuff Imaging Abnormalities in Asymptomatic Shoulders: A Systematic Review.. J Orthop Sports Phys Ther. 55(12). 1-16. 10.2519/jospt.2025.13611 ↩︎
- Witten, Adam, Mikkelsen, Karen, Wagenblast Mayntzhusen, Thomas, Clausen, Mikkel Bek, Thorborg, Kristian, Hölmich, Per, Barfod, Kristoffer Weisskirchner. (2023). Terminology and diagnostic criteria used in studies investigating patients with subacromial pain syndrome from 1972 to 2019: a scoping review.. Br J Sports Med. 57(13). 864-871. 10.1136/bjsports-2022-106340 ↩︎
- (2023). Nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar. Impingement i axelled. Nationellt kliniskt kunskapsstöd. https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/impingement-i-axelled/ (Hämtad 2026-09-28) ↩︎
- Desmeules, François, Roy, Jean-Sébastien, Lafrance, Simon, Charron, Maxime, Dubé, Marc-Olivier, Dupuis, Frédérique, Beneciuk, Jason M, Grimes, Jason, Kim, H Mike, Lamontagne, Martin, McCreesh, Karen, Shanley, Ellen, Vukobrat, Tatiana, Michener, Lori A. (2025). Rotator Cuff Tendinopathy Diagnosis, Nonsurgical Medical Care, and Rehabilitation: A Clinical Practice Guideline.. J Orthop Sports Phys Ther. 55(4). 235-274. 10.2519/jospt.2025.13182 ↩︎
- Lambers Heerspink, Frederik O, Veen, Egbert J D, Dorrestijn, Oscar, Visser, Cornelis P J, Leijs, Maarten J C, Van Poppel, Dennis, Stroomberg, Peter A, Ottenheijm, Ramon P G, Kallewaard, Jan W, De Ruiter, Tjerk J W, Martens, Henk A, Janssen, Femke M, Geltink, Tessa, Ruiter, Matthijs S, Van Raaij, Jos J A M. (2026). Update of guideline for diagnosis and treatment of subacromial pain syndrome: a multidisciplinary review by the Dutch Orthopedic Association Part 1: preventive measures, diagnostics, and non-surgical treatment of subacromial pain syndrome.. Acta Orthop. 97. 91-98. 10.2340/17453674.2026.45365 ↩︎
- (2023). Nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar. Rotatorkuffruptur. Kliniskt kunskapsstöd. https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/rotatorkuffruptur/ (Hämtad 2026-09-28) ↩︎
- Hopewell, Sally, Keene, David J, Marian, Ioana R, Dritsaki, Melina, Heine, Peter, Cureton, Lucy, Dutton, Susan J, Dakin, Helen, Carr, Andrew, Hamilton, Willie, Hansen, Zara, Jaggi, Anju, Littlewood, Chris, Barker, Karen L, Gray, Alastair, Lamb, Sarah E, GRASP Trial Group. (2021). Progressive exercise compared with best practice advice, with or without corticosteroid injection, for the treatment of patients with rotator cuff disorders (GRASP): a multicentre, pragmatic, 2 × 2 factorial, randomised controlled trial.. Lancet. 398(10298). 416-428. 10.1016/S0140-6736(21)00846-1 ↩︎
- Paraskevopoulos, Eleftherios, Plakoutsis, George, Chronopoulos, Efstathios, Maria, Papandreou. (2023). Effectiveness of Combined Program of Manual Therapy and Exercise Vs Exercise Only in Patients With Rotator Cuff-related Shoulder Pain: A Systematic Review and Meta-analysis.. Sports Health. 15(5). 727-735. 10.1177/19417381221136104 ↩︎
- Kanto, Kari, Bäck, Mathias, Ibounig, Thomas, Björkenheim, Robert, Malmivaara, Antti, Czuba, Tomasz, Inkinen, Jari, Kalske, Juha, Savolainen, Vesa, Sinisaari, Ilkka, Toivonen, Pirjo, Taimela, Simo, Järvinen, Teppo L N, Paavola, Mika, Finnish Shoulder Impingement Arthroscopy Controlled Trial (FIMPACT) Investigators. (2025). Arthroscopic subacromial decompression versus placebo surgery for subacromial pain syndrome: 10 year follow-up of the FIMPACT randomised, placebo surgery controlled trial.. BMJ. 391. e086201. 10.1136/bmj-2025-086201 ↩︎
- Jafarian Tangrood Z, Gisselman AS, Sole G, Ribeiro DC. (2023). Clinical course of pain and function in subacromial shoulder pain: a systematic review with meta-analysis. Physical Therapy Reviews. 28(3). 223-242. https://doi.org/10.1080/10833196.2023.2192620 (Hämtad 2026-09-28) ↩︎
- Raulline Ullern, Kaspar, Richardsen, Magnus, Weerasekara, Ishanka, Bogen, Bård Erik. (2025). Painful considerations in exercise-management for rotator cuff related shoulder pain: a scoping review on pain-related prescription parameters.. BMC Musculoskelet Disord. 26(1). 180. 10.1186/s12891-025-08411-7 ↩︎
- Smith, Benjamin E, Hendrick, Paul, Smith, Toby O, Bateman, Marcus, Moffatt, Fiona, Rathleff, Michael S, Selfe, James, Logan, Pip. (2017). Should exercises be painful in the management of chronic musculoskeletal pain? A systematic review and meta-analysis.. Br J Sports Med. 51(23). 1679-1687. 10.1136/bjsports-2016-097383 ↩︎
Relaterade artiklar
