Frozen shoulder, även kallat frusen skuldra eller adhesiv kapsulit, är ett tillstånd där axeln gradvis blir mer smärtsam och stelare. Typiskt för frozen shoulder är att rörligheten är nedsatt både när du själv rör armen och när någon annan försöker föra den. Det blir också särskilt svårt att vrida armen utåt. Besvären hänger ihop med inflammation och ärrbildning i axelledens kapsel. Diagnosen bygger främst på en klinisk undersökning, och bilddiagnostik behövs sällan. De flesta blir gradvis bättre, men förloppet är ofta långt och alla blir inte helt återställda i sin rörlighet. Behandlingen syftar därför till att lindra smärtan och förbättra funktionen så snabbt som möjligt.
Bakgrund
Namnet adhesiv kapsulit syftar på att ledkapseln, den bindvävshinna som omsluter axelleden, blir förtjockad och stel, vilket begränsar rörligheten i flera riktningar.** Ungefär 2-5 procent av befolkningen drabbas någon gång i livet. Tillståndet är vanligast mellan 40 och 65 års ålder och vanligare hos kvinnor än hos män.**
Man har länge beskrivit frozen shoulder i tre faser: en smärtsam fas, en stel fas och en fas då rörligheten återkommer. Enligt den traditionella beskrivnignen går tillståndet alltid över helt av sig själv.* Dagens forskning visar dock att faserna ofta går in i varandra och att alla inte följer samma mönster.*** Det finns heller inget stöd för att alla blir helt återställda.***
Fasindelningen kan beskriva typiska mönster, men den har begränsat värde när man ska välja behandling.*
Symtom och kliniska tecken
Besvären börjar oftast smygande, utan något tydligt akut skadeögonblick. Smärtan sitter typiskt på utsidan av axeln och ned mot överarmen, och tidigt i förloppet gör det även ofta ont i vila.*** Nattlig värk är ett av de mest framträdande symtomen. Många får svårt att ligga på den axeln som gör ont och vaknar när de rör sig i sömnen.*
Efterhand blir stelheten mer framträdande. Det kan bli svårt att föra handen bakom ryggen, ta på dig jacka, nå upp till en hylla, kamma håret eller föra armen ut åt sidan.
Det som kännetecknar frozen shoulder är att rörligheten är nedsatt både när du själv rör armen (aktiv rörlighet) och när någon annan rör armen (passiv rörlighet).** Oftast påverkar stelheten först och mest förmågan att vrida armen utåt (utåtrotation), därefter att föra armen utåt sidan och sist att vrida den inåt.**
Smärtan kan få axeln att kännas svag. Tydlig eller nytillkommen kraftnedsättning behöver däremot en närmare bedömning, eftersom det kan tala för en större bristning i rotatorkuffen eller påverkan på nerv.
Liknande symtom kan förekomma vid exempelvis rotatorkuffsruptur, kalkaxel, impingement och artros i axelleden. Symtomen räcker räcker därför inte ensamma för att ställa diagnosen.*
Orsaker och riskfaktorer
Vävnadsprover från axlar med frozen shoulder visar tecken på inflammation och ärrbildning (fibros) i ledkapseln. Med tiden blir kapseln tjockare, stelare och mindre töjbar, vilket troligen förklarar den typiska rörelseinskränkningen. Varför processen startar är fortfarande oklart.**
Vid primär frozen shoulder finns ingen känd utlösande orsak. Sekundär frozen shoulder kan uppstå efter en skada, en operation eller en period då axeln har varit orörlig.**
Diabetes är den riskfaktor som har starkast samband med frozen shoulder. I en del studier är tillståndet flera gånger vanligare hos personer med diabetes än hos personer utan diabetes.** Andra studier visar en mindre riskökning.* Sjukdom i sköldkörteln och förhöjda blodfetter är också kopplade till en ökad risk.**
Att en sjukdom är en riskfaktor betyder inte att den är orsaken till just dina besvär. Studierna visar samband, och många som får frozen shoulder har ingen annan känd sjukdom.
Utredning och bedömning
Diagnosen bygger främst på din beskrivning av besvären och en klinisk undersökning. Behandlaren väger samman hur besvären började och har utvecklats, vilka rörelser som är begränsade och hur axeln rör sig vid undersökningen.***
Vid undersökningen jämför behandlaren den aktiva och den passiva rörligheten. En tydligt nedsatt passiv utåtrotation är ett viktigt fynd som talar för frozen shoulder.** Vid besvär från rotatorkuffen är den passiva rörligheten ofta bättre bevarad, vilket hjälper till att skilja tillstånden åt.
Tidigt i förloppet kan diagnosen vara svår att ställa. Vid osäkerhet kan det därför vara klokt att göra om bedömningen efter två till tre veckor.*
Om symtomen kan komma från nacken undersöker behandlaren även den. Det är också viktigt att skilja frozen shoulder från besvär från AC-leden, leden mellan nyckelbenet och skulderbladet. I sällsynta fall kan en tumör ge besvär som liknar frozen shoulder.*
Vid typiska besvär behöver du vanligtvis inte röntgen, ultraljud eller MR för att få diagnosen.**** Slätröntgen kan bli aktuell vid avvikande undersökningsfynd eller om du har ont utan tydlig rörelseinskränkning, och kan då till exempel visa artros.** Ultraljud och MR kan vara ett komplement om behandlaren misstänker en annan skada, men kan inte ersätta den kliniska bedömningen.*
Behandling
Eftersom besvären ofta går över med tiden syftar behandlingen till att lindra smärtan och förbättra funktionen så snabbt som möjligt. Valet av behandling gör du tillsammans med behandlaren, utifrån hur ont du har, hur stel axeln är, hur länge besvären har funnits och hur mycket de påverkar din vardag.*
Träning och rörelseövningar
Rörelseövningar och råd om hur du kan använda armen ingår i de flesta behandlingsupplägg. Det nationella kunskapsstödet rekommenderar fysioterapi som anpassas efter fasen, med stöd i egenvård, råd om smärta, aktivitet och träning samt hjälp att återfå muskelfunktion och styrka.*
Efter en kortisoninjektion kan träning med en fysioterapeut ge viss extra förbättring av smärta och rörlighet under de första sex veckorna.* De som fick både kortison och träning fick också bättre resultat än de som enbart tränade.*
Kunskapsläget har dock luckor. Det saknas bra studier som jämför träning med fysioterapeut med att inte få någon behandling alls. Därför vet man inte om träningen ger snabbare förbättring än om besvären får gå över av sig själva.* En mindre studie tydde på att gruppträning med fysioterapeut kan ge snabbare förbättring än träning hemma, medan andra studier inte har visat någon bestående skillnad mellan handledd träning och hemträning.**
Riktlinjerna anger heller inget bestämt program eller någon bestämd träningsdos som passar alla.** Det betyder inte att träningen saknar betydelse, utan att forskningen ännu inte kan säga vilket upplägg som fungerar bäst. Om du tränar på egen hand är det viktigt att du får tydliga instruktioner och gör övningarna regelbundet.*
Smärtstillande läkemedel
Receptfria smärtstillande läkemedel, som paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som ibuprofen, kan lindra smärtan.* Forskningen om hur väl de fungerar just vid frozen shoulder är dock begränsad.* Rådgör gärna med apoteket eller en läkare om vilket läkemedel som passar dig, särskilt om du har andra sjukdomar eller tar andra läkemedel.
Manuell behandling
Manuell behandling, till exempel ledmobilisering där behandlaren försiktigt rör axelleden i olika riktningar, kan i kombination med rörelseövningar förbättra rörlighet och funktion på kort sikt. Enligt de koreanska riktlinjerna från 2025 kan behandlaren överväga behandlingen, men underlaget håller låg kvalitet.*
I de flesta studierna fick deltagarna dessutom annan behandling, till exempel hemträning, och forskarna mätte effekten främst under de första två till sex veckorna. Därför går det inte att säga om manuell behandling ensam förkortar förloppet.* Den passar alltså bäst som ett komplement till information, rörelseövningar och fortsatt användning av armen.
Kortisoninjektion
En kortisoninjektion i axelleden är en av de behandlingar som har bäst stöd för att snabbare lindra smärtan och förbättra rörlighet och funktion. Det är en läkare som ger injektionen.***
Effekten är tydligast under de första veckorna och månaderna. En metaanalys fann att fördelen jämfört med andra behandlingar utan operation kan hålla i sig upp till sex månader.* De brittiska riktlinjerna fann däremot ingen säker fördel efter tre månader.* Det finns alltså inget säkert stöd för att kortison påverkar det långsiktiga förloppet.
I de få studier som har jämfört kortison med en injektion utan kortison var skillnaden efter tre månader liten, förutom att utåtrotationen blev något bättre med kortison. Enligt de brittiska riktlinjerna kan en del av effekten därför bero på själva injektionen i leden.*
Kortison kan vara ett alternativ när smärtan gör det svårt att sova, använda armen eller komma igång med övningarna. Läkaren ger den framför allt tidigt i förloppet, och i metaanalysen var tidig behandling med kortison förknippad med bättre resultat hos personer som hade haft besvär kortare tid än ett år.** Om du har diabetes kan blodsockret stiga tillfälligt efter injektionen.*
Hydrodilation – uttänjning av ledkapseln
Vid hydrodilatation sprutar en läkare in en större mängd vätska i axelleden för att tänja ut den stela ledkapseln. Enligt de brittiska riktlinjerna rör det sig om minst 20 milliliter, och i de flesta studierna har vätskan också innehållit kortison.**
Jämfört med träning har hydrodilatation under de första månaderna gjort det lättare att föra armen ut åt sidan. Studierna tyder också på mindre smärta, men den skillnaden var osäker.* Jämfört med en vanlig kortisoninjektion har hydrodilatation på kort sikt gett något mindre smärta och något bättre funktion och utåtrotation.***
En metaanalys från 2023 fann att utåtrotationen kan vara bättre även på längre sikt. Författarna konstaterar samtidigt att förbättringen av funktionen är övergående och att den kliniska betydelsen är oklar.* Om behandlingen ger någon tydlig fördel på lång sikt är därför osäkert.*** I en studie fick ungefär var sjunde patient övergående rodnad i ansiktet eller ökad smärta efter behandlingen.*
Manipulation under narkos och operation
Vid svåra och långvariga besvär som inte blir bättre trots annan behandling kan en ortoped föreslå manipulation under narkos eller en titthålsoperation där kirurgen delar den förtjockade kapseln (artroskopisk kapselrelease). Vid manipulation rör läkaren armen kraftigt medan du sover för att tänja ut den stela kapseln.
I den stora brittiska UK FROST-studien med 503 deltagare jämförde man fysioterapi kombinerad med kortisoninjektion, manipulation under narkos och titthålsoperation.* Efter ett år hade alla tre grupperna blivit ungefär lika mycket bättre. Operationen gav ett statistiskt något bättre resultat, men skillnaden var för liten för att ha betydelse i vardagen. Allvarliga komplikationer och andra allvarliga händelser drabbade ungefär 4 av 100 efter operation och 1 av 100 efter manipulation, men ingen i fysioterapigruppen.**
Riktlinjerna skiljer sig åt. De brittiska riktlinjerna ser manipulation under narkos som ett rimligt alternativ, medan de koreanska rekommenderar att man först provar kortisoninjektion, eftersom stödet för manipulation är svagt och den kan ge komplikationer.** Enligt de brittiska riktlinjerna bör du och läkaren tillsammans väga nytta, risker och dina egna önskemål innan ni väljer ett ingrepp.*
Prognos och förlopp
De flesta blir gradvis bättre, men förloppet är ofta långt och varierar mycket mellan olika personer. Hos en del sitter besvären i mer än två år.**
En systematisk översikt visade att det mesta av förbättringen kommer tidigt i förloppet snarare än sent. Den visade också att axeln ofta fortfarande var stelare än normalt efter ett till fyra år hos personer som inte fick någon behandling.* Hos många är de kvarstående besvären dock lindriga.*
Personer med diabetes verkar få mer kvarstående besvär än personer utan diabetes, men forskningen är preliminär.* Sambanden räcker inte för att säkert förutsäga hur det kommer att gå för just dig.
Mellan 6 och 17 procent får frozen shoulder även i den andra axeln inom fem år.*
Det är därför svårt att ange en exakt återhämtningstid. Ett mer användbart mål är att smärtan minskar steg för steg och att axeln blir rörligare och tål mer, så att du klarar vardag, arbete och fritid.
Om axeln inte blir bättre som förväntat behöver behandlaren omvärdera diagnosen och behandlingsplanen. Det gäller särskilt om besvären ändrar karaktär, kraften minskar eller rörligheten utvecklas på ett sätt som inte passar med frozen shoulder.
Egenvård
Du behöver vanligtvis inte sluta använda armen. Fortsätt använda den i vardagen, men minska tillfälligt det som tydligt förvärrar smärtan.
Gör rörelseövningarna regelbundet och låt axelns reaktion under och efter övningarna styra hur mycket du gör. Om smärtan ökar tydligt och håller i sig behöver du justera upplägget. Det finns inget fast program som passar alla, så be gärna din behandlare om övningar som passar dig.
I vardagen kan du tillfälligt anpassa aktiviteter som kräver stora rörelser eller upprepade lyft. Du kan till exempel flytta saker du använder ofta till en lägre höjd, använda den andra armen för vissa uppgifter eller dela upp mer krävande sysslor.
Målet är inte att undvika rörelse. Utan hålla igång axeln och stegvis öka rörelseomfång och belastning i takt med att smärtan minskar.
Nattlig värk stör ofta sömnen, och långvarig smärta och dålig sömn kan påverka både ork och humör.* En kudde som stödjer armen, eller att sova på rygg eller på den andra sidan, kan göra det lättare att hitta en bekväm ställning. Behandlingen behöver utgå från hela din situation och inte bara från axeln.
När du bör söka vård
Boka en tid för bedömning om du har:
- Axelsmärta eller stelhet som begränsar arbete, sömn, träning eller vanliga vardagsaktiviteter.
- En rörlighet i axeln som gradvis blir sämre.
- Besvär som inte minskar trots att du har anpassat belastningen.
- Domningar, tilltagande neurologiska symtom eller uttalad svaghet i armen. Symtomen kan då komma från nacken eller nervsystemet snarare än från själva axeln.
- Nya axelsmärtor samtidigt som du tidigare har haft cancer eller går ner i vikt utan känd orsak.
En klinisk undersökning kan hjälpa till att skilja frozen shoulder från andra tillstånd som kräver en annan behandling.
Kontakta vården skyndsamt, via 1177 eller akutmottagning, om du efter ett fall eller annat tydligt trauma plötsligt får mycket ont och svårt att lyfta armen. Detsamma gäller om axeln ser felställd ut eller om du får en tydlig, nytillkommen kraftnedsättning.
Kontakta också vården skyndsamt om axeln är kraftigt svullen, varm eller röd och du samtidigt har feber eller känner dig allmänt sjuk.
Vanliga frågor
Behöver jag opereras vid frusen skuldra?
Sällan. Ingrepp blir främst aktuella vid svåra och långvariga besvär. I en stor studie gav operation inget märkbart bättre resultat efter ett år än fysioterapi kombinerad med kortison, men fler allvarliga komplikationer.
Behöver jag röntgen eller magnetkamera vid frusen skuldra?
Oftast inte. Diagnosen bygger på dina besvär och en klinisk undersökning. Bilddiagnostik kan bli aktuell vid avvikande undersökningsfynd eller om behandlaren misstänker en annan orsak.
Hjälper en kortisonspruta vid frusen skuldra?
Ofta, på kort sikt. Kortison kan lindra smärtan och förbättra rörligheten under de första månaderna, särskilt om du får sprutan tidigt i förloppet. Det finns däremot inget säkert stöd för att sprutan påverkar det långsiktiga förloppet.
Hur lång tid tar det att bli bra från frusen skuldra?
Det varierar mycket mellan olika personer. De flesta blir bättre med tiden, och den största förbättringen kommer ofta tidigt. En del har dock besvär i mer än två år, och alla blir inte helt återställda.
Kan jag få frusen skuldra i den andra axeln?
Ja, det händer. Mellan 6 och 17 procent får besvär även i den andra axeln inom fem år.
Kan manuell behandling hjälpa vid frusen skuldra?
Den kan vara ett komplement. Tillsammans med rörelseövningar kan manuell behandling förbättra rörlighet och funktion på kort sikt, men underlaget håller låg kvalitet och behandlingen har inte visat sig förkorta förloppet. En kiropraktor kan också undersöka axeln, utesluta andra orsaker och hänvisa dig vidare om du behöver kortison eller en specialistbedömning.
Ska jag vila axeln vid frusen skuldra?
Nej, inte helt. Fortsätt använda armen i vardagen och anpassa det som tydligt förvärrar smärtan, men undvik att hålla armen stilla under längre perioder.
Sammanfattning
Frozen shoulder, eller frusen skuldra, ger smärta och en allt större stelhet i axeln. Rörligheten är nedsatt både när du själv rör armen och när någon annan för den. Tillståndet hänger ihop med inflammation och ärrbildning i axelledens kapsel, och diabetes är den tydligaste riskfaktorn. Diagnosen bygger främst på symtombilden och en klinisk undersökning, och vid typiska besvär behöver du vanligtvis ingen bilddiagnostik. Kortisoninjektion i leden hör till de behandlingar som har bäst stöd för att snabbt lindra smärtan. Däremot är fördelen jämfört med andra behandlingar minskad efter några månader. Rörelseövningar och råd ingår i de flesta behandlingar, även om inget enskilt program har visat sig vara bäst. Manuell behandling kan vara ett komplement men har begränsat stöd. Hydrodilatation, manipulation under narkos och operation kan bli aktuella i utvalda fall. De flesta blir gradvis bättre, men förloppet är ofta långt och alla blir inte helt återställda.
Referenser
- Millar, Neal L, Meakins, Adam, Struyf, Filip, Willmore, Elaine, Campbell, Abigail L, Kirwan, Paul D, Akbar, Moeed, Moore, Laura, Ronquillo, Jonathan C, Murrell, George A C, Rodeo, Scott A. (2022). Frozen shoulder.. Nat Rev Dis Primers. 8(1). 59. 10.1038/s41572-022-00386-2 ↩︎
- (2026). Nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar. Frusen skuldra.. Nationellt kliniskt kunskapsstöd. https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/frusen-skuldra/?selectionCode=profession_primarvard (Hämtad 2026-10-05) ↩︎
- Rupani, Neal, Gwilym, Steve E, BESS Frozen Shoulder Working Group. (2025). British Elbow and Shoulder Society patient care pathway: Frozen shoulder.. Shoulder Elbow. 17(4). 351-363. 10.1177/17585732251335955 ↩︎
- Lee, Byung Chan, Kim, Beom Suk, Lee, Byeong-Ju, Moon, Chang-Won, Park, Chul-Hyun, Kim, Dong Hwan, Yun, Dong Hwan, Park, Donghwi, Kim, Doo Young, Kim, Du Hwan, Kim, Gi-Wook, Kim, Hyun Jung, Jung, Il-Young, Kim, In Jong, Park, Jae Hyeon, Lee, Jae-Hyun, Ahn, Jaeki, Lim, Jae-Young, Yoon, Jin A, Lee, Jong Hwa, Hwang, Jong-Moon, Kim, Keewon, Uhm, Kyeong Eun, Choi, Kyoung Hyo, Nam, Kyung Eun, Min, Kyunghoon, Chang, Min Cheol, Park, Myung Woo, Kim, Nackhwan, Park, Hyeng-Kyu, Kim, Seong Hun, Yang, Seoyon, Won, Sun Jae, Moon, Sung Gyu, Chung, Sung Joon, Jee, Sungju, Lee, Woo Hyung, Park, Yong Bok, Na, Yoonju, Won, Yu Hui, Im, Yu Jin, Yoon, Yu Sung, Lee, Yun Jung, Soh, Yunsoo, Han, Jae-Young. (2025). Clinical Practice Guidelines for Diagnosis and Non-Surgical Treatment of Primary Frozen Shoulder.. Ann Rehabil Med. 49(3). 113-138. 10.5535/arm.250057 ↩︎
- Wong, C K, Levine, W N, Deo, K, Kesting, R S, Mercer, E A, Schram, G A, Strang, B L. (2017). Natural history of frozen shoulder: fact or fiction? A systematic review.. Physiotherapy. 103(1). 40-47. 10.1016/j.physio.2016.05.009 ↩︎
- Lee, Byung Chan, Kim, Beom Suk, Lee, Byeong-Ju, Moon, Chang-Won, Park, Chul-Hyun, Kim, Dong Hwan, Yun, Dong Hwan, Park, Donghwi, Kim, Doo Young, Kim, Du Hwan, Kim, Gi-Wook, Kim, Hyun Jung, Jung, Il-Young, Kim, In Jong, Park, Jae Hyeon, Lee, Jae-Hyun, Ahn, Jaeki, Lim, Jae-Young, Yoon, Jin A, Lee, Jong Hwa, Hwang, Jong-Moon, Kim, Keewon, Uhm, Kyeong Eun, Choi, Kyoung Hyo, Nam, Kyung Eun, Min, Kyunghoon, Chang, Min Cheol, Park, Myung Woo, Kim, Nackhwan, Park, Hyeng-Kyu, Kim, Seong Hun, Yang, Seoyon, Won, Sun Jae, Moon, Sung Gyu, Chung, Sung Joon, Jee, Sungju, Lee, Woo Hyung, Park, Yong Bok, Na, Yoonju, Won, Yu Hui, Im, Yu Jin, Yoon, Yu Sung, Lee, Yun Jung, Soh, Yunsoo, Han, Jae-Young. (2025). Clinical Practice Guidelines for Diagnosis and Non-Surgical Treatment of Primary Frozen Shoulder.. Ann Rehabil Med. 49(3). 113-138. 10.5535/arm.250057 ↩︎
- Hernigou, Philippe, Scarlat, Marius M. (2026). The diabetic shoulder: association between diabetes mellitus and adhesive capsulitis – a systematic review and meta-analysis.. Int Orthop. 50(4). 839-851. 10.1007/s00264-026-06793-4 ↩︎
- Challoumas, Dimitris, Biddle, Mairiosa, McLean, Michael, Millar, Neal L. (2020). Comparison of Treatments for Frozen Shoulder: A Systematic Review and Meta-analysis.. JAMA Netw Open. 3(12). e2029581. 10.1001/jamanetworkopen.2020.29581 ↩︎
- Poku, Daryl, Hassan, Rifat, Migliorini, Filippo, Maffulli, Nicola. (2023). Efficacy of hydrodilatation in frozen shoulder: a systematic review and meta-analysis.. Br Med Bull. 147(1). 121-147. 10.1093/bmb/ldad018 ↩︎
- Rangan, Amar, Brealey, Stephen D, Keding, Ada, Corbacho, Belen, Northgraves, Matthew, Kottam, Lucksy, Goodchild, Lorna, Srikesavan, Cynthia, Rex, Saleema, Charalambous, Charalambos P, Hanchard, Nigel, Armstrong, Alison, Brooksbank, Andrew, Carr, Andrew, Cooper, Cushla, Dias, Joseph J, Donnelly, Iona, Hewitt, Catherine, Lamb, Sarah E, McDaid, Catriona, Richardson, Gerry, Rodgers, Sara, Sharp, Emma, Spencer, Sally, Torgerson, David, Toye, Francine, UK FROST Study Group. (2020). Management of adults with primary frozen shoulder in secondary care (UK FROST): a multicentre, pragmatic, three-arm, superiority randomised clinical trial.. Lancet. 396(10256). 977-989. 10.1016/S0140-6736(20)31965-6 ↩︎
- Dyer, Brett P, Burton, Claire, Rathod-Mistry, Trishna, Blagojevic-Bucknall, Milisa, van der Windt, Danielle A. (2021). Diabetes as a Prognostic Factor in Frozen Shoulder: A Systematic Review.. Arch Rehabil Res Clin Transl. 3(3). 100141. 10.1016/j.arrct.2021.100141 ↩︎
Relaterade artiklar
