Artros i axeln betyder att axelleden har förändrats, både brosket, benet och vävnaderna runt leden. Besvären kommer oftast smygande. Axeln gör ont och blir stelare, och det kan bli svårt att lyfta armen, klä på sig eller sova på den sidan. Andra namn är axelartros och glenohumeral artros. Hur artrosen ser ut på röntgen säger inte allt om hur ont du har. En del har tydliga förändringar på bilden men små besvär, medan andra har mycket ont.Målet med behandlingen är mindre smärta och en axel som fungerar i vardagen. De flesta börjar med anpassad aktivitet och träning, även om forskningen om behandling utan operation är begränsad. Vid svåra besvär kan en axelprotes bli aktuell.
Bakgrund
Axelleden består av ledhuvudet på överarmsbenet och ledpannan på skulderbladet. Ytorna är klädda med brosk, som gör att leden glider lätt när du rör armen. Artros påverkar hela leden. Förändringarna sitter i brosket, i benet under brosket och i mjukdelarna runt leden, till exempel ledhinnan, ledbanden och musklerna.* Artros handlar alltså om mer än slitet brosk. Med tiden kan leden få benpålagringar vid kanterna, och ledytorna kan ändra form.** Artrosförändringar syns på röntgen hos ungefär var femte person över 65 år. Många av dem har ändå inga besvär.** Artros är inte den vanligaste orsaken till ont i axeln. Bland dem som söker vård för axelsmärta har upp till 17 procent artrosförändringar i axelleden.**
Symtom och kliniska tecken
Artros i axeln utvecklas oftast långsamt. Smärtan sitter djupt inne i leden, ofta på baksidan av axeln, och ökar när du använder armen. Med tiden kan det göra ont även i vila och på natten, och värken kan göra det svårt att sova.**
Det blir också svårare att röra axeln. Rörligheten minskar åt alla håll, men mest när du vrider armen utåt med armbågen intill kroppen. Det kan till exempel bli svårt att lyfta armen över huvudet eller att ta på dig en jacka.*
En del märker att det knastrar i axeln när de rör den. Vid undersökningen är rörligheten nedsatt även när vårdgivaren rör armen åt dig, så kallad nedsatt passiv rörlighet. Det är det säkraste tecknet på artros vid undersökningen.*
Symtomen kan likna andra besvär i axeln, till exempel*:
- Frozen shoulder.
- Besvär från rotatorkuffen, som vid impingement.
- En bristning i rotatorkuffen.
- En skada på ledläppen, labrum.
Frozen shoulder ger också nedsatt passiv rörlighet. En röntgenbild hjälper då till att skilja tillstånden åt.*
Orsaker och riskfaktorer
Den viktigaste riskfaktorn är stigande ålder. De flesta som får artros i axeln har ingen enskild tydlig orsak, så kallad primär artros. Ibland finns en tydlig orsak, och då talar man om sekundär artros. Den formen är vanligare hos personer under 50 år. Exempel på orsaker är*:
- Ett tidigare benbrott i axeln.
- Att axeln tidigare har hoppat ur led.
- Reumatoid artrit eller andra inflammatoriska ledsjukdomar.
- Att benet i ledhuvudet har dött på grund av dålig blodförsörjning, så kallad avaskulär nekros.
Redan en urledvridning ökar risken för artrosförändringar på röntgen flera gånger om. Tungt byggnadsarbete och idrotter där armen arbetar över huvudet är också kopplade till artros i axeln. Även ärftlighet och hur du belastar leden spelar in.**
En stor bristning i rotatorkuffen som har funnits länge kan leda till en särskild form av artros, så kallad rotatorkuffartropati. Då fungerar inte rotatorkuffen, och ledhuvudet glider uppåt i leden. Rotatorkuffartropati är vanligare hos kvinnor.* Den skiljer sig från vanlig artros, bland annat när det gäller val av operation.*
Varför artros gör ont är inte helt klarlagt. Brosket är ganska okänsligt för smärta. Smärtan kommer troligen främst från ledhinnan och benet under brosket, som har många nerver. Hur ont du har beror på ett samspel mellan förändringarna i leden, processer i kroppen och psykologiska och sociala faktorer.*
Utredning och bedömning
Vid besöket får du först berätta hur besvären har utvecklats. Kom de gradvis eller efter en skada? Vilka rörelser gör ont, och har du ont på natten?
Sedan undersöker vårdgivaren axeln. Undersökningen visar hur långt du kan röra armen själv och hur långt den går att röra när du slappnar av. Den visar också hur stark du är och hur rotatorkuffen fungerar, eftersom det påverkar vilken behandling som passar.**
Riktlinjen från den amerikanska fysioterapeutföreningen (APTA) anger att sjukdomshistoria, undersökning och röntgen tillsammans kan skilja artros från andra axelbesvär.*
Röntgen och andra bilder
Vanlig röntgen räcker oftast för att ställa diagnosen. Den visar till exempel minskat utrymme mellan ledytorna, benpålagringar och förändrad form på leden.* Den amerikanska radiologföreningen (ACR) anger att vanlig röntgen är en lämplig första undersökning vid långvarig axelsmärta.*
Vårdgivaren behöver sällan MR för att ställa diagnosen artros, men MR kan bli aktuellt om vårdgivaren behöver bedöma rotatorkuffen eller andra mjukdelar. Datortomografi (DT) gör man främst inför en operation med axelprotes.*
Röntgenbilden och dina besvär
Vårdgivaren behöver alltid tolka röntgenbilden tillsammans med dina besvär. En studie från 2022 fann inget tydligt samband mellan hur uttalad artrosen var på röntgen och hur ont patienterna hade eller hur väl axeln fungerade.*
De allra mest uttalade förändringarna har däremot i en långtidsstudie hängt ihop med mer smärta och sämre funktion.* Röntgenfynd kan alltså ha viss betydelse, men bilden ensam säger inte hur stora besvär du har.
Behandling
Vilken behandling som passar beror på hur ont du har, hur rörlig axeln är och hur mycket besvären påverkar arbete, sömn och vardag. De flesta börjar med behandling utan operation. Målet är mindre smärta och bättre funktion.
Forskningen om sådan behandling är mycket begränsad. En systematisk översikt från 2026 hittade fyra randomiserade studier av fysioterapi vid axelartros. Alla gällde träning efter operation. Ingen randomiserad studie hade undersökt fysioterapi för personer som inte opereras.
Den amerikanska ortopedföreningen (AAOS) pekar också ut nyttan av fysioterapi och annan behandling utan operation som en viktig kunskapslucka.* Det betyder inte att behandlingen saknar effekt, men vi vet inte säkert hur stor effekten är.
Träning
Träning kan hjälpa dig att behålla eller förbättra rörlighet, styrka och förmågan att klara vardagen. Den brukar bestå av rörlighetsövningar och styrketräning för axeln och musklerna runt skulderbladet. Vårdgivaren anpassar belastningen efter hur ont och stel du är.
APTA bedömer att fysioterapi kan vara till nytta vid axelartros, men stödet bygger på expertbedömning. Riktlinjen fann heller inget stöd för att någon särskild behandling är bättre än en annan.*
I en dansk studie från 2022 tränade 20 personer med axelartros eller rotatorkuffartropati i tolv veckor. Arton av dem fullföljde träningen, och forskarna såg inga skador eller andra negativa händelser. Deltagarna fick mindre ont och bättre funktion. Studien saknade dock jämförelsegrupp, så vi vet inte hur mycket som berodde på träningen.*
En studie från 2025 följde 62 personer med axelartros som själva valde behandling utan operation. Ungefär var tredje blev märkbart bättre, medan 14 personer fick en axelprotes under uppföljningen. Det fanns ingen säker skillnad i axelfunktion mellan dem som gick på fysioterapi och dem som inte gjorde det, och forskarna drog slutsatsen att fysioterapin inte hjälpte. Deltagarna valde dock själva sin behandling, så studien kan inte säkert avgöra effekten.*
Anpassad träning är ändå ett rimligt första steg för att försöka behålla rörlighet, styrka och funktion.
Om du:
- Känner en ihållande värk i axeln som inte förbättras av sig själv.
- Märker att rörligheten minskar och att vardagliga rörelser blir svårare.
- Har fått besked om artros på röntgen men vill veta vad du kan göra åt det.
- Vill undvika operation och hellre prova aktiv rehabilitering.
Våra kiropraktorer på Kiropraktorvård kan undersöka axeln, bedöma vad som driver dina besvär och lägga upp en plan anpassad efter din situation och dina mål.
Manuell behandling
Manuell behandling innebär att behandlaren arbetar med händerna, till exempel genom att försiktigt röra på leden eller behandla muskler runt axeln, skulderbladet och bröstryggen. Den kan vara ett komplement när smärta eller stelhet gör det svårt att träna.
Det saknas studier som visar om manuell behandling hjälper vid axelartros.** Behandlingen kan inte återställa brosket eller ändra artrosförändringarna i leden. Syftet är i stället att lindra besvären så att det blir lättare att röra axeln och träna.
Hos våra kiropraktorer får du en undersökning, råd om belastning, ett träningsprogram anpassat efter dig och vid behov manuell behandling som komplement. Behöver du en spruta eller en bedömning hos ortoped hänvisar kiropraktorn dig vidare.
Läkemedel och kortisonspruta
Receptfria värktabletter kan lindra under perioder med mer ont. Inflammationshämmande läkemedel (NSAID) kan ge biverkningar, till exempel från magen, njurarna och hjärtat, särskilt vid längre användning. Fråga gärna på apoteket eller hos din läkare vilket läkemedel som passar dig, särskilt om du har andra sjukdomar eller tar andra mediciner.
Vid svår smärta kan läkaren pröva en kortisonspruta i axelleden. Studierna är dock få och håller låg kvalitet. En systematisk översikt från 2014 hittade bara en studie om kortison vid axelartros. Där minskade smärtan efter en månad, men effekten avtog snabbt.*
En översikt från 2025 beskriver en studie där smärta och funktion förbättrades i upp till fyra månader efter en spruta. Kortison bromsar inte artrosen och kan i stället skada brosket. Enligt översikten bör man därför inte ge fler än tre sprutor.* Det är läkaren som avgör om en spruta passar dig.
Hyaluronsyra, PRP och stamceller
Hyaluronsyra är ett ämne som finns naturligt i ledvätskan. AAOS bedömer att det finns starkt stöd för att sprutor med hyaluronsyra inte hjälper vid axelartros.* I översikten från 2014 blev patienterna bättre efter hyaluronsyra, men skillnaden mot placebo var för liten för att märkas.*
Forskare har också prövat sprutor med PRP (blodplättsrik plasma) eller stamceller. Där saknas tillförlitliga studier, och AAOS kan därför inte rekommendera dem.*
Det är skillnad mellan en behandling som inte har hjälpt i bra studier och en behandling som forskarna inte har studerat tillräckligt. Ingen studie har visat att någon av behandlingarna kan reparera brosket eller bromsa artrosen.**
Operation och axelprotes
Operation kan bli aktuell när smärta och nedsatt funktion påverkar vardagen mycket och annan behandling inte har räckt. Oftast handlar det då om en axelprotes, där kirurgen ersätter de skadade ledytorna med nya delar av metall och plast.**
Om rotatorkuffen fungerar får du ofta en anatomisk totalprotes. Enligt AAOS finns det starkt stöd för att en sådan protes ger mindre smärta och bättre funktion än en halvprotes, åtminstone de första åren. Om rotatorkuffen inte fungerar, eller om ledpannan är mycket nedsliten, kan kirurgen i stället välja en omvänd protes.**
Efter operationen bär du armen i en mitella i några veckor och tränar sedan stegvis. Smärtan brukar minska tydligt, och den största förbättringen kommer under de första tre månaderna. Infektion är ovanligt men kan förekomma.*
Beslutet bygger på dina besvär, din aktivitetsnivå, din hälsa och dina förväntningar. Att artrosen ser uttalad ut på röntgen är inte ensamt ett skäl att operera.
Prognos och förlopp
Artros är ett långvarigt tillstånd, och förändringarna i leden går oftast inte tillbaka. Det betyder inte att besvären alltid blir värre i jämn takt. Förloppet varierar mycket mellan olika personer. I en studie från 2026 följde forskarna röntgenbilder av 135 axlar med artros under i genomsnitt 8,6 år. Förändringarna blev tydligt större över tid. Studien gick dock bakåt i tiden i journaler och röntgenbilder, så den kan inte förutsäga hur det går för just dig.**
En del blir märkbart bättre med behandling utan operation, medan andra får större besvär med tiden och behöver en bedömning hos ortoped.*
Det viktigaste är hur smärta, sömn, rörlighet, styrka och vardagsfunktion utvecklas över tid.
Egenvård
Fortsätt använda armen så mycket besvären tillåter. Att vila axeln helt under lång tid kan göra den svagare och stelare.
Några råd som brukar hjälpa:
- Minska tillfälligt det som gör tydligt ondare, till exempel tunga lyft långt från kroppen eller arbete med armen över huvudet.
- Gör enkla rörlighetsövningar varje dag, till exempel att försiktigt föra armen framåt och vrida den utåt så långt det går utan att det gör tydligt ondare.
- Öka belastningen igen lite i taget när besvären tillåter.
Det är okej att det gör lite ont när du tränar. Om smärtan tydligt ökar och håller i sig dagen efter kan du behöva minska belastningen.
Har du ont på natten kan det hjälpa att undvika att ligga på den axeln och att stötta armen med en kudde.
Målet med egenvården är att du ska kunna fortsätta vara aktiv och fungera så bra som möjligt, inte att träna bort förändringarna i leden.
När du bör söka vård
Artros i axeln är sällan akut. Vissa besvär behöver ändå en snabb bedömning, eftersom andra sjukdomar och skador kan ge liknande symtom.
Boka en tid för bedömning om du har:
- Ont i axeln som inte blir bättre trots att du har anpassat belastningen och tränat.
- Värk som stör sömnen, arbetet eller vardagen under flera veckor.
- En axel som blir allt stelare.
- Svaghet i armen som blir värre.
- Domningar, stickningar eller nedsatt känsel i armen eller handen.
Kontakta vården skyndsamt, via 1177 eller akutmottagning, om axeln plötsligt blir svullen, röd och varm, särskilt om du samtidigt har feber eller känner dig sjuk. Det kan vara tecken på en infektion i leden, som kräver akut bedömning.**
Kontakta också vården skyndsamt om du efter ett fall eller en annan skada plötsligt inte kan lyfta armen eller har tappat mycket kraft. Det kan vara en bristning i rotatorkuffen, och det svenska kunskapsstödet rekommenderar då en akut bedömning inom specialistvården.* Efter en större skada behöver vården också kontrollera att du inte har ett benbrott eller att axeln har hoppat ur led.
Detsamma gäller om du har svår värk i vila som inte lättar eller som blir allt värre, eller om du tidigare har haft cancer och får nya besvär i axeln. Det kan tyda på en annan, allvarligare sjukdom.*
Ring 112 om du har ont i bröstet och samtidigt blir andfådd, illamående eller kallsvettig, eller om du har en stark, tryckande smärta i bröstet som inte går över inom 15 minuter.*
Vanliga frågor
Är artros i axeln samma sak som frozen shoulder?
Nej. Båda kan göra axeln stel, även när någon annan rör armen. Vid artros syns förändringarna i leden på röntgen, och därför hjälper röntgen till att skilja tillstånden åt.
Hjälper kortison eller hyaluronsyra?
En kortisonspruta kan lindra smärtan en tid, men effekten verkar vara kortvarig och studierna är få. Hyaluronsyra har i välgjorda studier inte visat någon nytta vid axelartros.
Hur känns artros i axeln?
Det gör ofta ont djupt inne i axeln, och axeln blir gradvis stelare. Det kan bli svårt att lyfta armen eller vrida den utåt, och värken kan komma även i vila och på natten.
Kan artros i axeln gå över?
Förändringarna i leden går oftast inte tillbaka. Besvären kan ändå variera över tid, och en del blir klart bättre utan operation.
Kan en kiropraktor hjälpa vid artros i axeln?
En kiropraktor kan undersöka axeln, ge råd om belastning och lägga upp ett träningsprogram. Manuell behandling kan vara ett komplement när smärta eller stelhet gör det svårt att röra axeln. Nyttan är dock dåligt studerad, och behandlingen påverkar inte brosket.
Kan man träna med artros i axeln?
Ja. Anpassad träning är ett rimligt första steg för att behålla rörlighet och styrka. Forskningen om träning vid just axelartros är dock begränsad, så det finns inget program som är bäst för alla.
När behöver man operera artros i axeln?
Först när besvären påverkar vardagen mycket och annan behandling inte har hjälpt tillräckligt. Vilken protes som passar beror bland annat på hur rotatorkuffen fungerar och hur leden ser ut.
Syns artros i axeln på röntgen?
Ja. Vanlig röntgen visar oftast tydligt om du har artros i axelleden. Vårdgivaren tolkar alltid bilden tillsammans med dina besvär.
Sammanfattning
Vid artros i axeln sker förändringar i brosket, i benet under brosket och i mjukdelarna runt leden. Stigande ålder är den viktigaste riskfaktorn, men en tidigare skada kan också bidra. Typiska besvär är djup värk i axeln, nattvärk och en axel som gradvis blir stelare. Diagnosen bygger på dina besvär, en undersökning och oftast en vanlig röntgen. Vårdgivaren väger ihop röntgenbilden med dina besvär, eftersom de inte alltid stämmer överens. Behandlingen börjar oftast med anpassad aktivitet och träning, trots att forskningen om behandling utan operation är tunn. Manuell behandling och kortisonspruta kan vara komplement, men nyttan är osäker, och hyaluronsyra har inte visat någon nytta. Är besvären stora och annan behandling inte räcker kan en axelprotes ge mindre smärta och bättre funktion.
Referenser
- Ibounig, Thomas, Simons, Thomas, Launonen, Antti, Paavola, Mika. (2021). Glenohumeral osteoarthritis: an overview of etiology and diagnostics.. Scand J Surg. 110(3). 441-451. 10.1177/1457496920935018 ↩︎
- Agaisse, Ty, Toavs, Trevor, Covarrubias, Oscar, Portnoff, Brandon, Molino, Janine, Paxton, E Scott, Green, Andrew. (2026). The natural history of glenohumeral osteoarthritis: an analysis of sequential plain radiographs.. J Shoulder Elbow Surg. 35(6). 1387-1401. 10.1016/j.jse.2025.12.001 ↩︎
- Michener, Lori A, Heitzman, Jill, Abbruzzese, Laurel D, Bondoc, Salvador L, Bowne, Kristin, Henning, Phillip Troy, Kosakowski, Heidi, Leggin, Brian G, Lucado, Ann M, Seitz, Amee L. (2023). Physical Therapist Management of Glenohumeral Joint Osteoarthritis: A Clinical Practice Guideline from the American Physical Therapy Association.. Phys Ther. 103(6). 10.1093/ptj/pzad041 ↩︎
- Khazzam, Michael, Gee, Albert O, Pearl, Michael. (2020). Management of Glenohumeral Joint Osteoarthritis.. J Am Acad Orthop Surg. 28(19). 781-789. 10.5435/JAAOS-D-20-00404 ↩︎
- Expert Panel on Musculoskeletal Imaging, Nicholas Nacey, Fox, Michael G, Blankenbaker, Donna G, Chen, Doris, Frick, Matthew A, Jawetz, Shari T, Mathiasen, Ross E, Raizman, Noah M, Rajkotia, Kavita H, Said, Nicholas, Stensby, J Derek, Subhas, Naveen, Surasi, Devaki Shilpa, Walker, Eric A, Chang, Eric Y. (2023). ACR Appropriateness Criteria® Chronic Shoulder Pain: 2022 Update.. J Am Coll Radiol. 20(5S). S49-S69. 10.1016/j.jacr.2023.02.017 ↩︎
- Joyce, Christopher D, Gutman, Michael J, Hill, Brian W, Singh, Arjun M, Sherman, Matthew, Abboud, Joseph A, Namdari, Surena. (2022). Radiographic Severity May Not be Associated with Pain and Function in Glenohumeral Arthritis.. Clin Orthop Relat Res. 480(2). 354-363. 10.1097/CORR.0000000000001950 ↩︎
- Rydberg M, et al. (2022). Are progressive shoulder exercises feasible in patients with glenohumeral osteoarthritis or rotator cuff tear arthropathy?. BMC Musculoskelet Disord. 23(1). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35922865 ↩︎
- Su, Favian, Sampson, Hayden, Anigwe, Christopher, Ma, C Benjamin, Lansdown, Drew A, Feeley, Brian T. (2025). Effectiveness of nonoperative treatment in patients with glenohumeral osteoarthritis: a prospective cohort study.. JSES Int. 9(2). 404-410. 10.1016/j.jseint.2024.08.189 ↩︎
- Muhammad, Daha Garba, Foster, Nadine E, Pelaez, Mickylle, O’Leary, Karina, Ackerman, Ilana N, Quicke, Jonathan G. (2026). The effectiveness of physiotherapy-led non-surgical and perioperative interventions for glenohumeral osteoarthritis: A systematic review.. Shoulder Elbow. 17585732261450961. 10.1177/17585732261450961 ↩︎
- Colen, Sascha, Geervliet, Pieter, Haverkamp, Daniël, Van Den Bekerom, Michel P J. (2014). Intra-articular infiltration therapy for patients with glenohumeral osteoarthritis: A systematic review of the literature.. Int J Shoulder Surg. 8(4). 114-21. 10.4103/0973-6042.145252 ↩︎
- Migliorini, Filippo, Schäfer, Luise, Masoni, Virginia, Rivera, Fabrizio, Pipino, Gennaro, Maffulli, Nicola. (2025). Intra-articular injections for shoulder arthritis in adults: a systematic review.. Eur J Med Res. 30(1). 1080. 10.1186/s40001-025-03423-4 ↩︎
- Region Halland. Operation med axelprotes. 1177. https://www.1177.se/Halland/undersokning-behandling/operationer/operation-med-axelprotes/ (Hämtad 2026-10-16) ↩︎
- (2026). Septisk artrit. 1177 för vårdpersonal. Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Nationellt programområde infektionssjukdomar. https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/septisk-artrit/ (Hämtad 2026-10-07) ↩︎
- 1177. (2022). Ledvärk. https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/skelett-leder-och-muskler/leder/ledvark/ (Hämtad 2026-10-08) ↩︎
- (2023). Nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar. Rotatorkuffruptur. Kliniskt kunskapsstöd. https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/rotatorkuffruptur/ (Hämtad 2026-09-28) ↩︎
- (2025). Besvär med axelns senor. God medicinsk praxis-rekommendation (Käypä hoito). Finska läkarföreningen Duodecim Suomen Fysiatriayhdistys och Ortopedföreningen i Finland. https://www.kaypahoito.fi/sv/gvr00111 (Hämtad 2026-10-06) ↩︎
- (2024). Ont i bröstet. 1177. https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarta-och-blodkarl/ont-i-brostet/ (Hämtad 2026-10-14) ↩︎
Relaterade artiklar
