ONT I KNÄT
Ont i knät
Ont i knät kan komma av många olika anledningar. Inom idrotten kan de komma i samband med en vridning i knät som orsakat vävnadsskada eller om de kommit efter en kraftig överansträngning vilket skapat en muskelirritation. Ont i knät kan även komma för dem som inte är aktiva inom idrott. En överansträngning kan se olika ut för olika personer. Om det varit efter en flytt med många trappsteg upp och ner eller det varit efter en längre löprunda. Överansträngningen syftar mer till en aktivitet som vanligen inte förekommer.
Behandling av ont i knät
Behandling av ont i knät hos kiropraktor kan du söka när som helst, akut eller om du gått med besvären längre tid. Vid trauma ordinerar vi att alltid uppsöka läkare i första hand. För att sedan behandla när vi vet mer grundligt vad som hänt. Knäsmärta kan beskrivas olika från person till person, vi har därför tagit fram de vanligaste besvären som vi kiropraktorer behandlar här nedan. Skulle du vara i tvivel går det alltid bra att ringa och fråga oss.
Knäts anatomi
knät består av tre leder, två mellan-underben samt ett lårben, ett mellan-lårben och knäskålen. Knät är en stark struktur som bygger på rörlighet och stabilitet. Den passiva stabiliteten utgörs av sidoligament/kollateralligamneten samt korsbandsligament (främre och bakre) på utsidan och insidan av leden. Den aktiva stabiliteten upprätthålls av de muskler som går över leden, bland annat av ett av kroppens största muskelpaket quadriceps på framsidan och hamstring på baksidan.
Nedan hittar du några av det vanligaste diagnoserna vid ont i knät som vi kiropraktorer behandlar.
Artros i knät
Artros i knät syftar till en åldersförändring i knäleden. Det är ledbrosket som övertid blir förslitet. Smärtan beskrivs ofta som smärta på insida knät, blir värre av aktivitet tex promenad eller gå i trappor. Ofta uppkommer smärtan smygande med tiden.
Orsaken till artros i knät
Artros i knät får vi alla i någon form av utsträckning. I samband med att vi blir äldre får vi det som kallas för degenerativa förändringar som egentligen betyder åldersförändringar, detta kan vara olika typer av slitage på olika vävnader. I knät ser vi ledbrosket som fungerar som ledens stötdämpare blir allt mindre och mindre. Några får mindre förändringar över tid och andra får mer drastiska förändringar. Artros i knät behöver nödvändigtvis inte betyda att man får ont av det. Varför vissa får ont och inte andra är inte helt känt.
Behandling av artros i knät
Det viktiga vid behandling är att ta reda på om det är själva knäleden som ger smärta eller muskulaturen runt omkring. Om smärtan varit långvarig kan det initialt vara knät som givit smärta, med tid har musklerna försökt hjälpa till och till slut blivit mer irriterade och börjat ge smärta. Det kan också vara så att det endast är musklerna runt knät som är besväret och knäleden är en mindre orsak till smärtan.
Kiropraktor börjar behandling med att undersöka knät och känna igenom muskler, leder och senor. Olika tester kan utföras för att testa knäts funktion och stabilitet. Initialt används olika mjukdelsbehandlingstekniker på musklerna runt knät. Detta för att avlasta knät men också för att få musklerna att slappna av och därigenom minska smärtan. Efteråt går kiropraktorn igenom olika övningar som är viktigt att göra för att stärka upp knäts muskulatur. Träningsprogrammet ska utföras i olika steg. Detta menar att man börjar lätt och med tiden stegrar belastningen. Allt sker i samråd med din kiropraktor igenom behandlingsförloppet.
Operation kan övervägas som sista lösningen om annan behandling inte haft någon effekt.
Ledbandsskador i knät
Ledbandsskador i knät syftar till skada på de ledband som sitter på sidan av knät. Deras uppgift är att skapa stabilitet i knät i sidled. Smärtan känns av vid sidan av knät i någon av ledbandets fästen. Direkt när skadan sker kan man uppleva en ostadighet. Normalt ser man ingen svullnad direkt även om det kan förekomma. Dock är det vanligt att svullnad sker om skadan sket i samband med ett våldsamt trauma.
Orsaken till ledbandsskador i knät
Orsaken till ledbandsskador i knät är ofta snabba vridmoment och tacklingar inom idrott, tex fotboll, ishockey och handboll. Skadan uppstår när underbenet viker sig utåt eller inåt i förhållande till lårbenet. Oftast blir ledbandet skadat i samband med andra strukturer även känt som kombinationsskada. Det kan då vara skada på sidoledband, främre korsband, bakrekorsband, inre menisk, yttre menisk, ledkapsel och/eller ledbrosk.
Behandling av ledbandsskador i knät
Behandling av ledbandsskador i knät kan variera beroende på storleken av skadan. Ledbanskador delas in i tre olika grader beroende av laxitet, vilket betyder hur stor rörelse det finns när man slappnar av. Detta gör kiropraktorn genom olika vacklingstest och jämför med den friska sidan. Om de skiljer 5mm anses det varar en lindrig laxitet. 5-10mm anses vara måttligt och över 10mm anses vara uttalad laxitet.
Lindrig och måttlig laxitet behandlas bäst med ett rehabiliteringsprogram. Vid mer uttalade skador får man överväga operation. De första 1–6 veckor kan en ortos eller bandage vara till hjälp där full rörelse kan utföras för att stabilisera knät. Träning kan göras med ortos eller bandage i den mån det går. Rehabiliteringsprogrammet bygger på rörelseträning, koordinationsträning och styrketräning. Det är viktigt att vara noggrann med stegringen av de olika momenten. Kiropraktorn kan använda sig av ledmobilisering och mjukdelsbehandling i den mån det är smärtlindrande men ska bara ses som ett komplement till träningen.
Meniskskada i knät
Meniskskada i knät är vanligt och kan komma enskild eller i kombination med en annan skada. Smärtan är ofta distinkt med svårighet att böja knät ibland kan det även förekomma upphakningar eller låsningskänsla i knät. Menisken fungerar som stötdämpare i knät vid aktivitet. Skulle menisken försvinna kan belastningen på ledbrosket i knät öka risken för artros. (länk till atros).
Orsaken till meniskskada i knät
Orsaken till meniskskada i knät är vanligast vid vridvåld mot knäleden. Det kan finnas olika typer av skador beroende på hur skada uppstått. Inåtrotation, utåtrotation, överansträngning eller en översträckning. Detta gör också att symptomen kan variera beroende på skada. Menisken genomgår också åldersförändringar med tiden, vävnaden blir svagare vilket medför att det lättare kan uppstå skador.
Behandling av meniskskada i knät
Behandling av meniskskada i knät kan variera beroende på hur skadar ser ut. Vid vissa fall kan operation vara en nödvändig behandlingsform. Detta görs då av en ortopedkirurg. Andra fall kan det handla om tid i kombination av riktad rehabiliteringsträning. Träningen inriktar sig på att träna knäts balans och muskelstyrka för att kompensera för den förlorade strukturen. Vid upphakning och låsning rekommenderas operation.
Patello-Femoralt smärtsyndrom (Diffus knäsmärta)
Patello-Femoralt smärtsyndrom är ett vanligt besvär i knäleden hos både motionärer och idrottare. Smärtan kan vara något diffus men brukar beskrivas som värk på framsida av knäskålen och ökar vid belastning. Smärta vid sittande med böjda knä längre tid är också ett vanligt symtom. Många beskriver det som en låsning eller upphakning. Det kan ibland förekomma svullnadskänsla runt knät. Drabbar i stor grad yngre och kan vara en vanlig anledning till att man slutar med sin idrott. Något vanligare hos yngre kvinnor. Tidigare känt som chondromalacia patellae.
Orsaken till Patello-Femoralt smärtsyndrom
Patello-Femoralt smärtsyndrom är en överansträngning av leden mellan lårbenet och knäskålen. Smärtan uppstår ofta vid för hastig stegring av knäbelastning samt muskelstyrka. Hos idrottarna kan det vara att de tränar på för högnivå istället för att stegvis öka sin aktivitet. Det finns många teorier till orsaken till besväret men ingen som stöds av någon forskning. Troliga faktorer som kan spela roll är broskförändringar, försvagning i lårmuskelaturen, för stor vinkel mellan knäskålsenan och lårmuskel (Q-vinkel, vanligt hos kvinnor i tonåren) samt felvinkel på själva knäskålen i leden. Det som menas med att forskningen inte stöder dessa teorier är att många kan ha överstående tillstånd utan att ha knäsmärta.
Behandling av Patello-Femoralt smärtsyndrom
Till en början behandlar kiropraktor muskulaturen runt knät. Det kan även komma att behöva göras ändringar i själva träningen för att lägga aktivitet på en nivå som inte besvärar området ytterligare. Det är en viktigt del av behandlingen att lägga upp en bra rehabiliteringsplan. Övningarna kan vara en blandning mellan rörelseträning, uthållighet och styrka beroende på besvär och hur man svarar på träningen.
Hopparknä
Hopparknä är en skada på övre del av knäskålssenan under knät. Namnet kommer av att det ofta drabbar idrottsutövare inom hoppsporter tex höjd -och längdhoppare. Kan också förekomma hos de som tränar löpning. Det börjar oftast med måttlig smärtan precis under knäskålen, för att sedan tillta och bli värre. Idrottare kan vanligen fortsätta sin aktivitet trots smärtan men detta leder ofta till mer långvariga och svårbehandlade besvär. Vilket tillslut kan hindra fortsatt idrottsaktivitet.
Orsaken till hopparknä
Skademekanismen vid hopparknä är en överbelastning. Det kan initialt förekomma en kort period av inflammation för att sedan övergå till långvarigsmärta. De kan förekomma smärta på morgonen och börjar av träningspasset som sedan försvinner i aktivitet.
Behandling av hopparknä
Behandling av hopparknä hos kiropraktor börjar med att känna igenom området. Initialt kan man behandla framsida lår med olika muskeltekniker. Efteråt ordineras ett rehabiliteringsprogram med olika övningar för ökad rörelse och styrka. Vanligen varar rehabiliteringen mellan 3 till 6 månader.
Schlatter i knät
Schaltter sjukdom förekommer oftast hos tonåringar som idrottar. Det kan ses en kraftig svullnad och ökad ömhet vid tryck under knät. Besväret upplevs framförallt i samband med träningen, ofta vid aktivitet med belastning av lårmuskelaturen. Det är vanligt att det kommer på båda knän och kan ge förhinder i idrottsaktivitet.
Orsaken till schlatter i knät
Orsaken till schlatter i knät beror på en överbelastning i tillväxtzonen vid knäskålssenans infästning i skenbenet. De uppstår små bristningar och uppluckring i själva senan. Vanligen i samband med någon idrott tex fotboll. Det blir små bristningar och uppluckring av infästningen till benet.
Behandling av schlatter i knät
Behandling av schlatter i knät syftar främst till att lindra symptomen. Avlasta området, kort vila och/eller alternativ träning. Själva tillståndet läker ut av sig själv med tiden, vanligen 1–2 år läkningstid.
Löparknä
Löparknä beskrivs som smärta utsidaknä vid enbentsansträngning och löpning, därav namnet. Vanligare hos långdistanslöpare och orienterare på motionärsnivå.
Orsaken till löparknä
Smärtan kommer av att senan på utsidan av knät glider upprepade gånger över en benknöl på underbenet. Detta är vanligen inte ett problem men vid stegring av träning kan det bli för mycket för senan och en irritation kan uppstå.
Behandling av löparknä
Behandling av löparknä hos kiropraktor riktar in sig på att behandla musklerna i området för att avlasta senan. Initialt rekommenderas en kort vila för att sedan börja rehabiliteringsprogrammet. Träningen brukar omfatta olika styrketräningsmoment för knät för att stärka upp området.
Popliteussenbesvär
Popliteus är en liten muskel som sitter i knävecket och sträcker sig mot utsidan av knäts baksida. Dess funktion är att vrida underbenet i förhållande till låret. Smärtan brukar beskrivas som ont på utsidaknä lite bakåt i aktivitet eller en viss vinkel. Den blandas ofta ihop med yttre meniskskada på grund av området för strukturen.
Orsak till Popliteussenbesvär
Popliteussenbesvär kommer ofta av en överansträngning vid tex cykling, långdistanslöpning eller längdskidor.
Behandling av Popliteussenbesvär
Vid behandling använder sig kiropraktor av olika mjukdelstekniker för att avlasta muskulaturen, vanligen med direkt tryckkontakt på muskelbuken. Det kan också förekomma mobilisering av leder i närområdet. I samband med behandling rekommenderas alternativ cykelträning och bassängträning.