Trokanterit är en medicinsk diagnos vid smärta på utsidan av höften, kring den benknöl du kan känna på lårbenets övre del. I dag talar man oftare om greater trochanteric pain syndrome, GTPS. Besvären hänger nämligen oftast ihop med sätesmusklernas senor snarare än med en inflammerad slemsäck. Typiskt gör det ont när du ligger på sidan, går i trappor eller promenerar längre sträckor. Starkast stöd i forskningen finns för kunskap om hur du doserar belastningen, i kombination med träning som du stegrar gradvis. Många blir bättre, men förbättringen tar ofta månader.
Bakgrund
Benknölen på utsidan av höften heter trochanter major. Här fäster senorna från två sätesmuskler, gluteus medius och gluteus minimus. De stabiliserar bäckenet när du går och står på ett ben. Runt senfästena ligger också flera slemsäckar och den breda bindvävsplattan på lårets utsida, iliotibialbandet.
Tidigare trodde man att smärtan främst kom från en inflammerad slemsäck, därav namnen trokanterit och trokanterbursit. En ultraljudsstudie av 877 personer med smärta kring trochanter major fann dock förändringar i slemsäcken hos bara ungefär en av fem. Ungefär hälften hade förändringar i gluteussenorna och drygt en fjärdedel hade ett förtjockat iliotibialband.* En senare ultraljudsstudie omfattade 88 personer med kliniskt diagnostiserad GTPS. Där hade nästan alla förändringar i gluteus medius-senan och sex av tio även i gluteus minimus-senan.*
Därför använder man i dag oftare samlingsnamnet GTPS. När senorna står i centrum talar man också om gluteal tendinopati. Ingen av ultraljudsstudierna hade någon jämförelsegrupp utan smärta. De visar alltså vad som är vanligt hos personer med besvären, men inte säkert vilken förändring som orsakar smärtan.
Symtom och kliniska tecken
Det typiska symtomet är smärta och ömhet på utsidan av höften, kring trochanter major. Många har svårt att ligga på den smärtande sidan. Promenader, trappgång och annan belastning av höften brukar också öka besvären.**
Besvären kan påverka sömn, gångförmåga och möjligheten att vara fysiskt aktiv.* Symtombilden varierar mellan olika personer, både när det gäller intensitet och vilka aktiviteter som gör ont.
Vid undersökning återskapar tryck över senfästena på benknölen ofta den välbekanta smärtan. Smärtan kommer ofta också när du spänner höftens utåtförande muskler mot motstånd.**
Smärta på utsidan av höften behöver inte komma från senorna. Höftledsartros och smärta från ländryggen kan ge delvis liknande besvär. En studie jämförde personer med GTPS och personer med höftledsartros. Personerna med GTPS hade sällan svårt att ta på sig strumpor och skor, vilket personerna med artros oftare hade.* Skillnaden kan ge en ledtråd, men den räcker inte ensam för att skilja tillstånden åt.
Orsaker och riskfaktorer
Man vet inte exakt varför GTPS uppstår. En vanlig förklaringsmodell utgår från att gluteussenorna tål tryck mot benknölen sämre än dragbelastning. Trycket ökar enligt modellen när låret förs inåt mot kroppens mittlinje. Det kan till exempel ske när du sitter med benen i kors eller står med tyngden på ett ben. Utbildningen i den största behandlingsstudien byggde på att minska sådan provocerande belastning och sedan öka belastningen stegvis.*
Modellen kan förklara varför vissa positioner och aktiviteter gör ont. Den är dock inte klarlagd i detalj, och den betyder inte att vanlig aktivitet skadar senorna. Den behandling som har bäst stöd bygger tvärtom på att belastningen ökar gradvis.*
GTPS drabbar oftare kvinnor än män. En amerikansk studie omfattade drygt 3 000 personer mellan 50 och 79 år. Där var GTPS dessutom vanligare hos personer som också hade ländryggssmärta eller knäartros.* Studien mätte alla faktorer vid ett och samma tillfälle. Den visar därför samband, men inte om de här tillstånden ökar risken för GTPS eller bara förekommer samtidigt.
Utredning och bedömning
Diagnosen bygger framför allt på din sjukdomshistoria och en klinisk undersökning. Din behandlare frågar var smärtan sitter, vad som provocerar den, hur länge du har haft besvären och hur de påverkar din vardag.
Två tester har visat sig särskilt användbara. Det ena är tryck över senfästena på trochanter major. Det andra är ett test där du spänner höftens utåtförande muskler mot motstånd. En systematisk översikt med metaanalys räknade på vad testerna betyder hos personer med smärta på utsidan av höften. Om båda testerna var negativa sjönk den uppskattade sannolikheten för GTPS från 59 till 14 procent. Om båda var positiva steg den till 96 procent.* Evidenssäkerheten varierade dock från mycket låg till måttlig, och de bakomliggande studierna hade metodologiska brister.* Din behandlare behöver därför väga testresultaten mot resten av undersökningen.
I FABER-testet ligger du på rygg, lägger foten mot det andra knät och låter knät falla utåt. En mindre studie fann att smärta på utsidan av höften vid testet, tillsammans med ömhet över benknölen, talade för GTPS snarare än höftledsartros.* I den senare metaanalysen kunde FABER-testet ensamt däremot inte flytta sannolikheten för GTPS i någon riktning.*
Värdet av magnetkameraundersökning för att ställa diagnosen är omdiskuterat.* Ultraljud visar ofta förändringar i gluteussenorna hos personer med GTPS [2].* Studierna har dock inte jämfört med personer utan smärta, så man vet inte hur mycket sådana fynd säger om orsaken till just din smärta. Bilddiagnostik kan bli aktuell om undersökningen talar för en annan orsak eller om besvären inte förbättras som förväntat.
Behandling
Målet med behandlingen är att minska smärtan och gradvis öka hur mycket belastning höften tål. Starkast stöd finns för en kombination av kunskap om belastning och träning som du stegrar successivt.
Utbildning och träning
Den största studien lottade 204 personer mellan 35 och 70 år till tre alternativ: utbildning och träning, en kortisoninjektion eller att avvakta. Alla deltagare hade haft smärta i minst tre månader, och forskarna hade bekräftat diagnosen med både undersökning och magnetkamera. Programmet omfattade 14 besök hos fysioterapeut under åtta veckor samt träning hemma.*
Efter åtta veckor upplevde fler i träningsgruppen en tydlig förbättring, och de hade också mindre smärta än båda de andra grupperna. Efter ett år upplevde fortfarande fler i träningsgruppen en förbättring. Smärtintensiteten skilde sig då inte längre från gruppen som fått kortison.*
En systematisk översikt från 2025 tog bara med randomiserade studier av medelhög eller hög kvalitet. Den fann måttligt stark evidens för att utbildning och träning har en medelstor effekt på smärta och funktion på kort sikt. På längre sikt var effekten liten. Författarnas slutsats är att man med försiktighet kan rekommendera metoden som grundbehandling.*
En annan metaanalys fann att träning förbättrade funktionen mer än minimal behandling, både på kort och lång sikt. Däremot förbättrade träningen inte livskvaliteten mer än minimal behandling gjorde. Jämfört med kortison gav träningen likvärdig effekt på smärtan, men fler blev framgångsrikt behandlade med träning. Evidenssäkerheten var låg till mycket låg.* Det finns alltså stöd för träning som princip. Forskningen kan däremot inte säga vilket träningsprogram som fungerar bäst.
Kortison, stötvåg och andra injektioner
Det finns måttligt stark evidens för att en kortisoninjektion ger en liten smärtlindring på kort sikt.* En studie i primärvården följde patienter under ett år. Efter tre månader hade 55 procent av dem som fått injektion återhämtat sig, jämfört med 34 procent av dem som fick sedvanlig behandling. Efter tolv månader var andelarna 61 respektive 60 procent, och skillnaden hade försvunnit.*
Översikten från 2025 fann också att fokuserad stötvågsbehandling gav bättre långsiktig smärtlindring än kortison. Den fann dessutom att injektion med blodplättsrik plasma (PRP) gav bättre funktion än kortison på kort sikt.* Båda fynden kommer från enstaka studier, och fler studier behöver bekräfta dem innan man kan dra säkra slutsatser.
Manuell behandling
Manuell behandling finns inte bland de behandlingar som har visat effekt vid gluteal tendinopati i studier av god kvalitet.* Om du har andra besvär samtidigt, till exempel från ländryggen, kan manuell behandling ingå som ett komplement. Den ersätter dock inte belastningsanpassning och träning.
Prognos och förlopp
Förloppet varierar, och det finns inget underlag för att ange en bestämd läkningstid som gäller alla.
I studien med 204 deltagare mätte forskarna hur många som upplevde en tydlig förbättring efter ett år. I gruppen med utbildning och träning gällde det 51 av 65 personer. Efter kortisoninjektion gällde det 36 av 63, och i gruppen som avvaktade 31 av 60.* Ungefär hälften av dem som avvaktade blev alltså tydligt bättre. Samtidigt hade många fortfarande besvär efter ett år, och träningsgruppen hade bäst resultat.
I studien från primärvården hade omkring sex av tio återhämtat sig efter ett år, oavsett om de hade fått kortison eller inte.* Det betyder också att omkring fyra av tio fortfarande hade besvär.
Deltagarna i den största studien hade haft ont i minst tre månader, så resultaten går inte att överföra rakt av till kortvariga besvär. Följ därför din rehabilitering utifrån hur smärta, funktion och aktivitetsförmåga förändras över tid, snarare än efter en fast tidsplan. Om du inte blir bättre som förväntat behöver du och din behandlare se över både diagnosen och behandlingsupplägget.
Egenvård
Du behöver sällan sluta med all aktivitet. Den strategi som har bäst stöd går ut på att hitta de belastningar som tydligt provocerar smärtan, dra ned på dem en period och sedan öka belastningen igen i din egen takt.**
Om det gör ont att ligga på den drabbade höften kan du tillfälligt ändra sovställning. När du ligger på den friska sidan kan en kudde mellan knäna göra det bekvämare. Undvik också under en period att sitta med benen i kors och att stå med tyngden på ett ben, om det provocerar smärtan.
Promenader och annan fysisk aktivitet kan du oftast fortsätta med, på en nivå som fungerar. Om smärtan tydligt ökar kan du minska sträcka, tempo eller hur ofta du går, för att sedan bygga upp igen.
Träning för sätesmusklerna och höftens utåtförande muskler är en central del av rehabiliteringen.* Forskningen visar inte att någon enskild övning eller dos är bäst för alla.* Därför lönar det sig att få ett program som utgår från din belastningsförmåga och som ni justerar efter hur höften svarar.
När du bör söka vård
Boka en tid för bedömning om du har:
- Smärta på utsidan av höften som inte blir bättre trots att du har anpassat aktiviteten.
- Besvär som återkommer vid belastning, stör sömnen eller börjar begränsa gång, arbete eller träning.
Kontakta vården skyndsamt, via 1177 eller akutmottagning, om du har:
- Kraftig smärta efter ett fall eller annat trauma, eller svårt att belasta benet. Det gäller särskilt om du har benskörhet eller av annan anledning har ökad risk för fraktur.
- Feber, tydlig rodnad eller svullnad kring höften.
- Snabbt ökande smärta eller tydligt försämrat allmäntillstånd.
- Oförklarlig viktnedgång eller ihållande nattlig smärta som inte förändras när du byter ställning.
- Tilltagande domningar eller svaghet i benen eller påverkan på blåsa eller tarm.
Ring 112 vid plötsligt insjuknande med kraftig smärta och påverkat allmäntillstånd. De symtomen kan ha andra orsaker än vanliga besvär från muskler, senor och leder och behöver medicinsk bedömning.
Vanliga frågor
Är trokanterit en inflammation?
Oftast inte i första hand. Hos de flesta med smärta på utsidan av höften visar undersökningar förändringar i sätesmusklernas senor snarare än i slemsäcken. Därför använder man i dag oftare namnet GTPS.
Behöver jag röntgen eller magnetkamera vid trokanterit?
Oftast inte för att ställa diagnosen. Undersökningen och din beskrivning av besvären ger mest information. Bilddiagnostik kan bli aktuell om något talar för en annan orsak eller om du inte blir bättre.
Hjälper en kortisonspruta vid trokanterit?
Kortison kan ge en viss smärtlindring de första månaderna. Efter ett år är resultatet ungefär detsamma som utan injektion. I den största studien gav utbildning och träning bättre upplevt resultat på lång sikt.
Hur lång tid tar det att bli bra från trokanterit?
Det varierar. Många blir tydligt bättre inom ett år, men förbättringen kommer ofta gradvis under flera månader. En del har kvar besvär längre än så.
Kan en kiropraktor hjälpa till vid trokanterit?
Ja, med undersökning, bedömning av andra möjliga orsaker och ett träningsupplägg anpassat efter din belastningsförmåga. Manuell behandling kan vara ett komplement vid samtidiga besvär, men saknar i dag stöd i studier av god kvalitet som behandling av själva senbesvären.
Ska jag sluta promenera och träna vid trokanterit?
Nej, sällan helt. Minska tillfälligt det som tydligt provocerar smärtan, och bygg sedan upp belastningen gradvis. Rätt doserad träning är den behandling som har bäst stöd.
Sammanfattning
Trokanterit, eller GTPS, är smärta på utsidan av höften kring trochanter major. Besvären hänger oftast ihop med sätesmusklernas senor snarare än med en inflammerad slemsäck. Typiska symtom är smärta vid sidoliggande, promenader och trappgång. Diagnosen bygger på sjukdomshistoria och klinisk undersökning. Tryck över benknölen och ett test av höftens utåtförande muskler hör till de mest användbara testerna, men inget test räcker ensamt. Starkast stöd finns för utbildning om belastning kombinerat med träning som du stegrar gradvis. Effekten är tydligast på kort sikt, och forskningsunderlaget är fortfarande begränsat. Kortison kan ge en viss lindring på kort sikt men ger inget tydligt långsiktigt övertag. Förloppet varierar, och många behöver flera månader för att bli tydligt bättre.
Referenser
- Long, Suzanne S, Surrey, David E, Nazarian, Levon N. (2013). Sonography of greater trochanteric pain syndrome and the rarity of primary bursitis.. AJR Am J Roentgenol. 201(5). 1083-6. 10.2214/AJR.12.10038 ↩︎
- Atilano, Leire, Martin, Nerea, Iglesias, Gotzon, Martin, Jose Ignacio, Mendiola, Josu, Aiyegbusi, Ayoola, Bully, Paola, Rodriguez-Palomo, Manuel, Andia, Isabel. (2024). Sonographic pathoanatomy of greater trochanteric pain syndrome.. J Ultrasound. 27(3). 501-510. 10.1007/s40477-023-00836-x ↩︎
- Fearon, Angela M, Scarvell, Jennie M, Neeman, Terry, Cook, Jill L, Cormick, Wes, Smith, Paul N. (2013). Greater trochanteric pain syndrome: defining the clinical syndrome.. Br J Sports Med. 47(10). 649-53. 10.1136/bjsports-2012-091565 ↩︎
- Bremer, Tobias, Nicklen, Peter, Fearon, Angie, Morrissey, Dylan. (2025). The efficacy of gluteal tendinopathy treatments: A systematic review.. Clin Rehabil. 39(5). 600-617. 10.1177/02692155251327298 ↩︎
- Kinsella, Rita, Semciw, Adam I, Hawke, Lyndon J, Stoney, James, Choong, Peter F M, Dowsey, Michelle M. (2024). Diagnostic Accuracy of Clinical Tests for Assessing Greater Trochanteric Pain Syndrome: A Systematic Review With Meta-analysis.. J Orthop Sports Phys Ther. 54(1). 26-49. 10.2519/jospt.2023.11890 ↩︎
- Mellor, Rebecca, Bennell, Kim, Grimaldi, Alison, Nicolson, Philippa, Kasza, Jessica, Hodges, Paul, Wajswelner, Henry, Vicenzino, Bill. (2018). Education plus exercise versus corticosteroid injection use versus a wait and see approach on global outcome and pain from gluteal tendinopathy: prospective, single blinded, randomised clinical trial.. BMJ. 361. k1662. 10.1136/bmj.k1662 ↩︎
- Segal, Neil A, Felson, David T, Torner, James C, Zhu, Yanyan, Curtis, Jeffrey R, Niu, Jingbo, Nevitt, Michael C, Multicenter Osteoarthritis Study Group. (2007). Greater trochanteric pain syndrome: epidemiology and associated factors.. Arch Phys Med Rehabil. 88(8). 988-92. 10.1016/j.apmr.2007.04.014 ↩︎
- Patricio Cordeiro, Thaisy Thuany, Rocha, Emannuel Alcides Bezerra, Scattone Silva, Rodrigo. (2024). Effects of exercise-based interventions on gluteal tendinopathy. Systematic review with meta-analysis.. Sci Rep. 14(1). 3343. 10.1038/s41598-024-53283-x ↩︎
- Brinks, Aaltien, van Rijn, Rogier M, Willemsen, Sten P, Bohnen, Arthur M, Verhaar, Jan A N, Koes, Bart W, Bierma-Zeinstra, Sita M A. (2011). Corticosteroid injections for greater trochanteric pain syndrome: a randomized controlled trial in primary care.. Ann Fam Med. 9(3). 226-34. 10.1370/afm.1232 ↩︎
Relaterade artiklar
