Ont i ljumsken kan komma från flera olika områden. Muskler och senor på lårets insida kan ge smärta, men besvären kan också komma från höftböjaren, ljumskkanalen, pubis, höftleden eller andra strukturer. Ljumsksmärta är därför ett symtom och inte en diagnos i sig. Var det gör ont och vilka rörelser som provocerar ger viktiga ledtrådar, men man behöver ofta väga samman flera delar av undersökningen för att förstå orsaken. Hos fysiskt aktiva personer delar man ofta in muskuloskeletal ljumsksmärta i adduktorrelaterad, iliopsoasrelaterad, inguinalrelaterad, pubisrelaterad och höftledsrelaterad smärta. Flera kategorier kan förekomma samtidigt.
Bakgrund – varför kan man få ont i ljumsken?
Ljumsken ligger mellan nedre delen av magen, bäckenet och lårets insida. Flera muskler, senor, leder, nerver och andra strukturer ligger nära varandra i området. Därför kan olika tillstånd ge liknande symtom. Internationell konsensus använder framförallt fem kliniska kategorier för muskuloskeletal ljumsksmärta hos idrottare och fysiskt aktiva vuxna.**
- Adduktorrelaterad ljumsksmärta innebär besvär från området kring adduktormusklerna på lårets insida.
- Iliopsoasrelaterad ljumsksmärta innebär besvär kring höftböjaren iliopsoas framtill i höften.
- Inguinalrelaterad ljumsksmärta innebär smärta kring ljumskkanalen utan att ett vanligt palpabelt ljumskbråck behöver finnas.
- Pubisrelaterad ljumsksmärta sitter mer centralt kring blygdbenet och symfysen.
- Höftledsrelaterad ljumsksmärta kommer från själva höftleden och kan bland annat förekomma vid FAI-syndrom eller artros i höften.**
Indelningen hjälper oss att strukturera undersökningen, men den ger inte alltid en entydig diagnos. Studier visar att olika undersökare inte alltid klassificerar samma patient på exakt samma sätt och att flera kategorier kan överlappa varandra.**
Symtom och olika typer av ljumsksmärta
Hur ljumsksmärtan känns och vilka aktiviteter som provocerar den kan ge ledtrådar till vilka områden som bidrar till besvären.
- Vid adduktorrelaterad ljumsksmärta sitter smärtan ofta högt upp på lårets insida eller nära adduktorernas infästning mot bäckenet. Ömhet över adduktorerna tillsammans med igenkännbar smärta när musklerna belastas mot motstånd talar för denna kategori.*
- Vid iliopsoasrelaterad ljumsksmärta sitter besvären ofta framtill i höften eller ljumsken. Ömhet över iliopsoas och igenkännbar smärta vid belastad höftflexion eller stretch kan stärka misstanken, men inget enskilt test kan säkert fastställa diagnosen.**
- Vid inguinalrelaterad ljumsksmärta sitter smärtan närmare ljumskkanalen. Besvären kan öka vid exempelvis bukpress, hosta eller nysning. Ett vanligt palpabelt ljumskbråck ska enligt definitionen inte finnas.**
- Vid pubisrelaterad ljumsksmärta finns ömheten mer centralt över blygdbenet och symfysen.*
- Vid ljumsksmärta från höftleden kan smärtan också ge tydliga symtom i ljumsken. FAI-syndrom och höftledsartros är två höftledsrelaterade tillstånd där ljumsksmärta kan ingå i symtombilden.**
Symtomen överlappar. Platsen där det gör ont kan därför inte ensamt avgöra orsaken.
Orsaker och riskfaktorer
Ljumsksmärta utvecklas ofta gneom ett samspel mellan fysisk belastning, personens kapacitet, tidigare besvär och vilken aktivitet personen utför. Inom idrott är ljumsksmärta vanligt i aktiviteter med riktningsförändringar, accelerationer, sparkar och hög belastning på höft och adduktorer. En stor del av forskningen kommer dock från manliga fotbollsspelare och andra idrottare. Resultaten går därför inte automatiskt att överföra till alla personer med ljumsksmärta.
Prospektiva studier visar att idrottare som senare utvecklar ljumsksmärta i genomsnitt har haft lägre adduktorstyrka än de som förblivit besvärsfria.* Merparten av de inkluderade fallen var adduktorrelaterade, vilket sannolikt förklarar en del av sambandet. Fyndet går därför inte utan vidare att överföra till iliopsoas-, inguinal- eller pubisrelaterade besvär.* Sambandet visar en möjlig riskmarkör men bevisar inte i sak att låg adduktorstyrka i sig orsakar smärtan.
Tidigare ljumskskada eller ljumsksmärta är också associerad med ökad risk för nya ljumksskador inom idrott.*
Besvär från höftleden kan samtidigt bidra till samma symtombild. FAI-syndrom kan ge belastningsrelaterad ljumsksmärta hos framförallt yngre eller fysiskt aktiva personer, medan höftledsartros är en viktig differentialdiagnos framförallt med stigande ålder.** Vi behöver därför bedöma både vilken belastning området utsätts för och hur väl höften, bäckenet och omkringliggande muskulatur klarar den.
Mycket av forskningen på ljumsksmärta kommer från idrott, men besvären förekommer också hos personer som inte idrottar. Med stigande ålder blir höftledsartros en allt viktigare förklaring, och besvären visar sig då oftare som stelhet och smärta vid gång och vardagsbelastning än vid sparkar och riktningsförändringar.*
Andra orsaker att överväga
Alla ljumskbesvär kommer inte från muskler, senor och ledre. Nervrelaterade besvär, exempelvis från n. ilioinguinalis eller n. obturatorius, kan ge smärta i området. Urologiska och gynekologiska tillstånd samt ljumskbråck kan också ge ljumsksmärta och behöver övervägas när den kliniska bilden inte passar in på en belastningsrelaterad orsak.
Hos barn och ungdomar som fortfarande växer gäller delvis andra orsaker. Avulsioner vid muskelfästenas apofyser kring bäckenet förekommer vid kraftfulla sparkar och accelerationer. Ihållande höft- eller ljumsksmärta hos en växande person kan också bero på tillstånd i själva höftleden, som fyseolys eller Perthes sjukdom, och behöver då bedömas av läkare.
Utredning och bedömning av ljumsksmärta
Vi börjar med att gå igenom när besvären började, var du känner smärtan och vilka rörelser eller aktiviteter som provocerar den. Vi frågar också om tidigare skador, fysisk aktivitet och andra symtom som kan påverka bedömningen. Sedan undersöker vi höft, bäcken och ljumskområde utifrån den kliniska bilden.
Vid misstänkt adduktorrelaterad smärta kan vi exempelvis palpera adduktorerna och undersöka om motstånd mot adduktion reproducerar smärtan. Vid misstänkta iliopsoasbesvär kan vi bedöma symtom vid belastad höftflexion. Vi undersöker inguinalområdet och pubis när symtombilden talar för det.**
Vi bedömer även höftens rörlighet, styrka och funktion. En metaanalys visar att nedsatt styrka vid adduktortest, minskad inåtrotation i höften och minskat rörelseutslag vid bent knee fall out hör till de fynd som bäst skiljer idrottare med höft- och ljumsksmärta från dem utan besvär.* Skillnaderna är samtidigt små på gruppnivå, för inåtrotation motsvarade den i genomsnitt knappt fyra grader, enskilda mätvärden kan således inte avgöra bedömningen.*
Vid behov undersöker vi ländyrggen eftersom besvär därifrån ibland kan ge refererad smärta mot höft eller ljumske.
Inget enskilt kliniskt test kan säkert identifiera orsaken till all ljumsksmärta. I en reliabilitetsstudie där två erfarna undersökare bedömde samma patienter varierade överrenstämmelserna tydligt mellan kategorierna. Den var högst för höftledsrelaterad smärta och lägst för pubisrelaterad.* Även för kliniska tester vid inguinalrelaterad ljumsksmärta varierar överrensstämmelsen mellan undersökare.*
Undersökningen hjälper oss därför att bedöma vilken eller vilka kliniska kategorier som bäst stämmer med symtomen, snarare än att med säkerhet peka ut en enda struktur. Bilddiagnostik kan ibland behövas, men resultaten måste alltid tolkas tillsammans med symtom och kliniska fynd. MR-förändringar kring adduktorer och pubis förekommer även hos personer utan ljumsksmärta.**
Behandling av ljumsksmärta
Kiropraktor diagnosticerar skadan genom att fråga om din träning, testar styrka samt längd i dina muskler, utför ortopediska samt neurologiska tester. Vi behandlar de muskler och leder i området som är påverkade och du får ett träningsprogram att utföra hemma. Ibland kan du behöva vila från en viss aktivitet ett tag, målet är dock alltid att du ska komma tillbaka till den aktivitet som du vill utföra.
Referenser
- Hölmich, Per, Weir, Adam, Papadopoulou, Theodora, Papavasiliou, Athanasios, Thorborg, Kristian, Canata, Gian Luigi, Villa, Francesco Della, Laver, Lior, Marin-Peña, Oliver, Paajanen, Hannu, Badhe, Neel, Ahmad, Sufian S, Aydingöz, Üstün, Hanff, David, Ayeni, Olufemi, Thoreux, Patricia, Beaufils, Philippe, ESSKA‐EHPA‐ESMA Rating Group, Khanduja, Vikas. (2026). Hip and groin pain in physically active adults with a focus on terminology, clinical examination and imaging: A formal ESSKA-EHPA-ESMA Consensus.. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 10.1002/ksa.70565 ↩︎
- Weir, Adam, Brukner, Peter, Delahunt, Eamonn, Ekstrand, Jan, Griffin, Damian, Khan, Karim M, Lovell, Greg, Meyers, William C, Muschaweck, Ulrike, Orchard, John, Paajanen, Hannu, Philippon, Marc, Reboul, Gilles, Robinson, Philip, Schache, Anthony G, Schilders, Ernest, Serner, Andreas, Silvers, Holly, Thorborg, Kristian, Tyler, Timothy, Verrall, Geoffrey, de Vos, Robert-Jan, Vuckovic, Zarko, Hölmich, Per. (2015). Doha agreement meeting on terminology and definitions in groin pain in athletes.. Br J Sports Med. 49(12). 768-74. 10.1136/bjsports-2015-094869 ↩︎
- Griffin, D R, Dickenson, E J, O’Donnell, J, Agricola, R, Awan, T, Beck, M, Clohisy, J C, Dijkstra, H P, Falvey, E, Gimpel, M, Hinman, R S, Hölmich, P, Kassarjian, A, Martin, H D, Martin, R, Mather, R C, Philippon, M J, Reiman, M P, Takla, A, Thorborg, K, Walker, S, Weir, A, Bennell, K L. (2016). The Warwick Agreement on femoroacetabular impingement syndrome (FAI syndrome): an international consensus statement.. Br J Sports Med. 50(19). 1169-76. 10.1136/bjsports-2016-096743 ↩︎
- Metcalfe, David, Perry, Daniel C, Claireaux, Henry A, Simel, David L, Zogg, Cheryl K, Costa, Matthew L. (2019). Does This Patient Have Hip Osteoarthritis?: The Rational Clinical Examination Systematic Review.. JAMA. 322(23). 2323-2333. 10.1001/jama.2019.19413 ↩︎
- Heijboer, Willem M P, Weir, Adam, Vuckovic, Zarko, Fullam, Karl, Tol, Johannes L, Delahunt, Eamonn, Serner, Andreas. (2023). Inter-examiner reliability of the Doha agreement meeting classification system of groin pain in male athletes.. Scand J Med Sci Sports. 33(2). 189-196. 10.1111/sms.14248 ↩︎
- Taylor, Rachel, Vuckovic, Zarko, Mosler, Andrea, Agricola, Rintje, Otten, Roald, Jacobsen, Philipp, Holmich, Per, Weir, Adam. (2018). Multidisciplinary Assessment of 100 Athletes With Groin Pain Using the Doha Agreement: High Prevalence of Adductor-Related Groin Pain in Conjunction With Multiple Causes.. Clin J Sport Med. 28(4). 364-369. 10.1097/JSM.0000000000000469 ↩︎
- Frans-Jozef, Vandeputte, Abner, Sergooris, Stijn, Roose, Annick, Timmermans, Kristoff, Corten. (2026). Clinical Diagnosis and Treatment of Iliopsoas-Related Groin Pain: A Systematic Review.. J Clin Med. 15(15). 10.3390/jcm15155912 ↩︎
- Thorborg, Kristian, Sheen, Aali Jan. (2025). Inguinal-Related Groin Pain and/or Disruption in Athletes: Current Understanding, Assessment and Management Strategies.. Open Access J Sports Med. 16. 510774. 10.2147/OAJSM.S510774 ↩︎
- Quintana-Cepedal, Marcos, Vicente-Rodríguez, Germán, Crespo, Irene, Olmedillas, Hugo. (2025). Is hip adductor or abductor strength in healthy athletes associated with future groin pain? A systematic review and meta-analysis.. Br J Sports Med. 59(7). 501-509. 10.1136/bjsports-2024-108836 ↩︎
- Whittaker, Jackie L, Small, Claire, Maffey, Lorrie, Emery, Carolyn A. (2015). Risk factors for groin injury in sport: an updated systematic review.. Br J Sports Med. 49(12). 803-9. 10.1136/bjsports-2014-094287 ↩︎
- Mosler, Andrea B, Agricola, Rintje, Weir, Adam, Hölmich, Per, Crossley, Kay M. (2015). Which factors differentiate athletes with hip/groin pain from those without? A systematic review with meta-analysis.. Br J Sports Med. 49(12). 810. 10.1136/bjsports-2015-094602 ↩︎
- Heijboer, Willem M P, Vuckovic, Zarko, Weir, Adam, Tol, Johannes L, Hölmich, Per, Serner, Andreas. (2023). Clinical examination for athletes with inguinal-related groin pain: interexaminer reliability and prevalence of positive tests.. BMJ Open Sport Exerc Med. 9(1). e001498. 10.1136/bmjsem-2022-001498 ↩︎
- Massa, Jonas, Vanstraelen, Frederik, Bogaerts, Stijn, Peers, Koenraad. (2020). Prevalence of asymptomatic radiological findings in the groin region: a systematic review.. Phys Sportsmed. 48(4). 378-384. 10.1080/00913847.2020.1746209 ↩︎
Relaterade artiklar
