AXEL OCH SKULDERBLAD

Hem » Axel

Kiropraktorn diagnostiserar, behandlar och rehabiliterar besvär och smärtor i axeln. Här följer en sammanfattning av de vanligare besvären från axeln.

Axeln och skuldran består av tre delar skulderbladet, nyckelbenet och överarmen. Biomekaniskt sker rörelserna mellan skulderblad och rygg, nyckelben och skulderblad, nyckelben och bröstben samt överarmen och skulderblad. Ledhuvudet på överarmen som ledar emot skulderbladet är tre gånger så stort som ledytan vilket medför att axeln har ett stort rörelseomfång. Detta gör det möjligt för axeln att utföra rörelse vid lyft av armarna uppåt, bakåt, framåt samt vid vridmoment. Att rörelseuttaget är såpass stort ställer stora krav på stabilitet. Denna stabilitet fås med hjälpt av muskler som håller axeln på plats vid rörelse men också passivt genom ledband samt via en broskkant runt ledytan.

Akut överbelastningssmärta

Överbelastningsbesvär förekommer i axlarna och då framförallt efter aktiviteter med armarna ovanför huvudet såsom vid t.ex. målning av tak, eller vid raketsport. Orsaken bakom överbelastningssmärta kan variera men uppstår vanligen på grund av felaktig teknik, ovana vid att utföra rörelsen eller ökad träningsmängd. Besvären beskrivs oftast som smärta vid utsidan av axeln och överarm. Smärtan ter sig oftast att kännas i början av ett träningspass för att sedan försvinna eller avta under aktivitet. Rörelsenedsättning kan förekomma vid rörelser framåt samt vid utåt och inåtrotation av axeln.

Kiropraktorn börjar med att undersöka området igenom att känna igenom och utför olika ortopediska tester. Beroende på fynd kommer behandlingen innefatta mjukdelsbehandling av olika muskler för att få dem att slappna av. Om besväret varit längre har kroppen en tendens att skapa kompensation mönster för att underlätta smärta. Detta är en bra strategi kortsiktigt men kan också innebära en minska rörelser på sikt. Detta är också något som ses över under besöket.

Artros i axelleden

Atros är en förlistningsskada där brosket som skapar ledspringan mellan benen gnagts ner över en längre tid. Artros är vanligare vid stigande ålder eller om du har drabbats av en tidigare axelskada. Som med all artros är det dock viktigt att påpeka att det i många fall är helt symtomfritt. Därför är det viktigt att undersöka andra faktorer såsom muskler närliggande till leden som kan ge din smärta.

Axel är en väldigt rörlig led vilket ställer höga krav på muskelns om ska hålla den på plats. Vid förslitning kan detta komma att ännu större krav på muskeln och med tid eller efter någon aktivitet kan leda till smärta. Behandling kommer gå ut på att hitta och åtgärda de irriterade muskel i kombination med ett bra träningsupplägg. Detta kommer på sikt förebygga återkomst av besväret.

Impingement

Även känt som impingementsyndrom eller inklämningssyndrom är en samlingsdiagnos för smärta i axelleden till följd av ett begränsat utrymme i axelområdet.  Ofta uppstår denna begräsning mellan skulderbladsutskottet, det främre ledbandet och överarmsbenet. Vanligen är det ovana rörelser ovanför huvudet som ökar risken för detta besvär. Risken för impingment ökar också vid stigande ålder.

Inklämningssyndrom delas upp in i två grupper, primär och sekundär impingement.

Primärt inklämningssyndrom beror på att en av de stabiliserande muskelsenorna (suprasinatus) blivit skadad, försvagad, eller överbelastad och över tid därför förtjockad och därav komma i kläm i utrymmet. Det finns även olika anatomiska förutsättningar och då hur skulderbladsutskottet ser ut och kan ge ökad risk för inklämningsproblematik genom att redan från början och ditt normala ge ett mindre utrymme för senan.

Sekundärt inklämningssyndrom beror på en obalans mellan ledhuvudets rörelser i ledpannan. Stabiliserande muskler från rotatorcuffen klarar inte av att centrera skuldran när större muskler aktiveras. Detta gör att ett biomekaniskt tryck skapas uppåt mot undersidan av skulderbladsutskottet och skapar en inklämning.

Symptomen för primär och sekundär impingement kan vara snarlika, det är därför viktigt att utreda den bakomliggande orsaken. Besvären kan upplevas som smärta vid rörelser ovanför huvudet och vid rörelsens slutläge t.ex. ta på sig kläder eller utför vridrörelser i axeln. Det kan även upplevas en kraftlöshet i vissa rörelser.

Kiropraktisk behandlingen kommer innebära att se vad som hände i axel vid rörelser. Om det är muskler som har svårighet att centrarna leden kommer dessa behandlas för att utvärdera om det är det som är orsaken. Även andra större muskel omkring leden kan komma att behandlas. Vanligen kan även ett träningsprogram komma at läggas upp. Detta kommer bygger på att stabilisera axel och förebygga återkommande besvär.

Ruptur i rotatorkuff

Den vanligaste rupturen i rotatorcuffen uppstår som en bristning i supraspinatussenan, vilken är en av de muskler som stabiliserar axeln.  Rupturen börjar ofta som en mindre bristning i muskeln för att sedan övergå till en total ruptur. Detta då blodcirkulationen försämras och vävnaden blir känsligare vilket begränsar hur väl den kan läka.

Ruptur kan uppstå vid upprepad överbelastning såsom vid kastidrotter, handboll eller tennis. Det kan även ske vid enstaka tillfällen och då vid fall på axeln eller mot rak arm.

Vanliga symptom efter av en bristning är smärta och kraftlöshet. Minskad styrka i muskelsenan vilket gör det svårare att lyfta armen utåt och framåt. Det är då inte ovanligt att man kompenserar denna rörelsenedsättning genom att lyfta hela skuldran istället för att röra på axeln. Smärtan ter sig oftast som värkande smärta längs framsidan av axeln med utstrålande smärtan längs överarmens utsida.

Behandling kommer primär kretsa kring rehabiliteringsträning i början. Längre fram om smärta fortfarande föreligger kommer kiropraktor under söka och behandla omkringliggande muskulatur.

Det är en vanlig strategi för kroppen att bli stel och spänd i ett område som skadats. Det är därför viktigt att komma igång med träning så snabbt som möjligt. Skulle träningen utebli kan det finnas en vinst i att behandla muskulaturen undertiden träningen pågår

Kalkaxel

Vid kalkaxel uppstår kalkutfällning i eller omkring senorna i rotatorcuffen, och då oftast så är supraspinatus senan drabbad. Kalkaxel finns såväl i akut som kronisk form. Den akuta formen debuterar oftast efter överansträngning i axelområdet, medan den kroniska uppstår av okänd orsak men är mest sannolikt en del av degenerativa förändringar i rotatorcuffen. Vid en akut kalkaxel påvisar du oftast symtom med generellt nedsatt rörlighet i axeln och akut påkommen brännande smärta, medan den kroniska formen påvisar symtom såsom vid impingement och då med nedsatt rörlighet vid rörelser såsom att kamma sig eller knäppa ”bh-bandet”. Kalkaxel kan med fördel behandlas genom stötvågsbehandling, kortison eller med kiropraktisk kombinerad behandling.