LÄNDRYGGEN

Hem » Ländrygg

Ländryggen är den nedre delen av ryggen och består av fem kotor. Mellan dessa kotor ligger diskar som skapar utrymme för rörelse samtidigt som den fungerar som stötdämpare. Kotorna består av en kotkropp samt en kotbåge där tvärutskotten och taggutskotten sitter. På tvärutskotten sitter fyra mellankotsleder även kallade facettlederna, två mot underliggande och två mot överliggande kota. Det är dessa som behandlas vid ledmanipulation. Innanför kotbågen går ryggmärgen som efter att den lämnar ryggen kallas för nerv. Nerverna går emellan kotorna till kroppens olika vävnader.

Smärta i ländryggen

Ryggvärk är ett vanligt besvär och drabbar majoritet någon gång i livet. Första gången du får ont i ländryggen kan det vara otäck då detta är något nytt och man vet inte riktigt vad som händer. En viktig anledning att söka hjälp då är för att öka förståelsen för vad som påverkar just din ryggsmärta.

Det finns olika typer av smärtbesvär i ländryggen och det kan delas in i olika grupper. Nedan följer det tre vanligaste besvären.

Ryggvärk

Smärta i ländrygg, även känt som lumbago, kommer vanligen smygande med gradvis ökad smärta och trötthet. Belastning kan vara en faktor som förvärrar. Smärtan variera ofta över dygnet, där ökad stelhet på morgonen är vanligt.

Ryggskott

Plötslig uppkommen smärta, även känt som ryggskott, uppkommer oftast i samband med lyft eller böjningsrörelse. Smärtan kan komma direkt vid lyftet eller ge en konstig känsla vid lyftet med tilltagande besvär som börjar nästa dag. Smärtan brukar beskrivas som huggande och/eller molande.

Utstrålande smärta (ischias)

Ryggvärk med utstrålande smärta ner i benen, också känt som ischias. Den strålande smärta kan ha sitt upphov från irriterad muskulatur eller nerv. Beroende på vilket kan utbredningen variera från ner i foten, runt låret till strålning runt sätet. Har ischiasnerven blivit irriterad av tex diskbråck kan känselbortfall och svaghet i benet förekomma

Diskbråck ländrygg

Mellan varje par av kotor ligger en disk som fungera likt en stötdämpande tvättsvamp. Diskens kärna består av en inre gelé-lik struktur som heter nucleus pulposus. Runt denna kärnan ligger det flera lager av kollagen som håller den på plats likt väggen på en hink som hindrar vattnet att rinna ut.

Under åren kan disken komma att förändras på olika sätt. Detta är en normal process men ibland kan detta innebära att disken buktar ut och trycker på närliggande nerver. Det kan hända att den gelé-lika strukturen i mitten av disken rinner ut. Beroende på hur den hamnar kan detta komma att irritera närliggande nerver vilket resulterar i smärta, känselbortfall eller motorisk bortfall.

Det är viktigt att förstå att majoriteten av dem som får diskbråck känner inte av besvär från detta, även om diskbråcket trycker på nerven. Om smärtan kan härledas till ett diskbråck kommer en kiropraktikbehandling innefatta att symptomlindra omkringliggande muskler, råd och rehabiliteringstränings för att underlätta diskens läkning.

OBS! Om det är omöjligt för dig att gå på toaletten, om du inte kan hålla dig eller om du har känselbortfall insida lår samt mellan benen ska närmaste akutmottagningen var första kontakt. Efter utred patologi kan kiropraktor ta över för vidare behandling.

Utstrålande smärta från muskulaturer

Det är viktigt att förstå att smärta bara är en signal på att någon struktur är irriterad och behöver inte alltid just vara där besväret upplevs. Detta brukar benämnas som refererad smärtan. Detta beror på att det blir en förväxling i ryggmärgen vart smärtan kommer ifrån. Det viktigt här att diskbråck uteslut först genom en noggrann undersökning.

Det finns muskler i ländryggen och runt sätet som kan ge utbredande smärta ner i benet, likt ischias. Det är därför viktigt att undersöka och särskilja vart smärtan kommer ifrån så rätt behandling ges.

Vid muskelirritation kommer behandlingens mål att vara att öka rörelsen i området. Detta dels genom att behandla den irriterade muskeln samt omkringliggande strukturer. Effektiva behandlingstekniker för det är ledmanipulation, rörelsemobilisering, stretch, mjukdelsbehandling mm. Efteråt kan olika övningar utövas för att bibehålla rörelsen och stärka upp området.