Studentarmbåge, eller olekranonbursit, innebär att slemsäcken över armbågsspetsen svullnar och blir irriterad. Det typiska tecknet är en mjuk svullnad över armbågsspetsen. Smärtan kan vara lindrig eller tydlig och märks ofta när man lutar armbågen mot ett hårt underlag. Besvären kan uppstå efter upprepat tryck mot armbågen, ett slag eller annan lokal irritation. Ibland ligger en infektion bakom svullnaden. Eftersom en infektion kräver en annan handläggning än en vanlig, icke-infekterad studentarmbåge är det viktigt att kunna skilja tillstånden åt. De flesta okomplicerade fall går till en början att hantera genom att minska trycket mot området och fortsätta röra armbågen inom en bekväm nivå.
Bakgrund
Över armbågsspetsen ligger en ytlig slemsäck som heter bursa olecrani. Den minskar friktionen mellan huden och benet när armbågen rör sig. Slemsäcken ligger precis under huden och är därför utsatt för tryck och slag. Det vardagliga namnet studentarmbåge kommer av att besvären ofta hänger ihop med att man länge vilar armbågarna mot ett bord, till exempel när man pluggar. Slemsäcken ligger utanför själva armbågsleden. Det förklarar varför armbågen oftast går att böja och sträcka trots en tydlig svullnad.*
Symtom och kliniska tecken
Det vanligaste symtomet är en synlig eller tydligt kännbar svullnad över armbågsspetsen. Svullnaden kan vara liten eller stor och känns ofta mjuk eller vätskefylld. Smärtan varierar. Vissa märker främst svullnaden och ett obehag när de lutar armbågen mot ett bord eller armstöd. Andra får tydligare ömhet och smärta.
Vid en okomplicerad olekranonbursit brukar armbågens rörlighet vara relativt välbevarad.* Rodnad och värme kan förekomma både med och utan infektion. Feber, tilltagande rodnad, kraftig ömhet eller sjukdomskänsla ökar däremot misstanken om infektion.*
Om själva armbågsleden blir mycket stel och smärtsam att röra behöver man överväga andra orsaker än en ytlig bursit.
Orsaker och riskfaktorer
Den vanligaste orsaken är upprepat tryck mot armbågsspetsen, till exempel när man ofta vilar armbågen mot ett hårt underlag. Slemsäcken reagerar då med irritation och vätskeansamling. Ett enstaka slag mot armbågsspetsen kan också utlösa besvären. Ibland uppstår bursiten i samband med exempelvis gikt eller inflammatorisk ledsjukdom.*
Infektion är en annan viktig orsak. Bakterier kan nå slemsäcken genom ett sår, ett skrapsår eller en annan hudskada. Då talar man om infekterad, eller septisk, bursit. Den kräver alltid en medicinsk bedömning. Studentarmbåge är alltså inte enbart en överbelastningsskada. Upprepat tryck är vanligt, men även trauma, infektion och andra sjukdomar kan ligga bakom svullnaden.
Utredning och bedömning
Bedömningen utgår från hur svullnaden började, hur den har förändrats och vilka andra symtom som finns.
Vid undersökningen bedömer man bland annat svullnadens storlek, ömhet, hudens temperatur och färg samt armbågens rörlighet. Sår och andra hudskador över armbågen är också viktiga, eftersom de kan öka risken för infektion.
Ett enskilt symtom eller undersökningsfynd räcker inte alltid för att avgöra om bursiten är infekterad. Rodnad, värme och ömhet förekommer både med och utan infektion. I en litteratursammanställning hade dessutom färre än hälften av patienterna med infekterad bursit feber. Frånvaro av feber utesluter alltså inte infektion.*
Smärta i armbågen utan svullnad över armbågsspetsen har oftast andra orsaker. Exempel är tennisarmbåge och golfarmbåge, som ger smärta på utsidan respektive insidan av armbågen, samt bakre kastarmbåge, nervinklämning i armbåge och underarm och utstrålande smärta från muskulaturen.
Behövs röntgen eller ultraljudsdiagnostik?
Oftast räcker sjukdomshistorien och den kliniska undersökningen för att bedöma en typisk studentarmbåge. Bilddiagnostik kan däremot tillföra information när symtomen är atypiska eller när man behöver utesluta andra orsaker. Efter ett tydligt trauma kan röntgen vara aktuell om man misstänker fraktur eller annan skelettskada.
Ultraljud kan visa vätska i slemsäcken och hjälpa till att skilja bursit från andra förändringar i mjukdelarna.
När behöver slemsäcken tömmas?
Aspiration innebär att man tömmer vätska ur slemsäcken med en nål. Det kan vara aktuellt om diagnosen är oklar, om läkaren misstänker infektion eller kristallsjukdom och i vissa fall när besvären kvarstår trots konservativ behandling.
Vid en tydligt icke-infekterad studentarmbåge finns det däremot ingen anledning att rutinmässigt tömma slemsäcken.*
Om läkaren ändå tömmer slemsäcken skickar man ofta vätskan på analys. En mindre prospektiv studie undersökte nyttan av det hos 26 patienter med kliniskt bedömd icke-infekterad bursit. Odling, cellräkning och kristallanalys ändrade inte behandlingen i något fall. Studien var liten, och resultaten gäller inte när man misstänker infektion.*
Behandling
Behandlingen beror framför allt på om bursiten verkar vara icke-infekterad eller om det finns tecken på infektion. Vid en okomplicerad studentarmbåge handlar behandlingen om att minska fortsatt irritation och ge svullnaden möjlighet att gå tillbaka. Många behöver ingen invasiv behandling.
Avlastning och kompression
Det viktigaste är ofta att minska det direkta trycket mot armbågsspetsen. Ett mjukt armbågsskydd kan hjälpa om det är svårt att undvika tryck i arbetet eller vardagen. Kompression kan också begränsa svullnaden.
Man behöver sällan hålla armbågen helt stilla. Skonsam rörelse går bra så länge den inte tydligt förvärrar smärtan eller svullnaden.
Aspiration och kortisoninjektion
En randomiserad studie med 90 patienter jämförde tre behandlingar: kompressionsförband med antiinflammatoriska läkemedel, aspiration samt aspiration följd av kortisoninjektion. Efter fyra veckor fanns ingen statistiskt säker skillnad i hur stor andel som hade läkt ut, det vill säga inte längre hade kvar vätska i slemsäcken. Svullnaden gick tillbaka något snabbare i kortisongruppen, i genomsnitt efter drygt två veckor jämfört med ungefär tre veckor i de andra grupperna. Forskarna rapporterade inga komplikationer i någon av grupperna.*
Studien var relativt liten, med ungefär 30 patienter per grupp, och kan ha missat mindre skillnader mellan behandlingarna. Den visar ändå att många med en okomplicerad studentarmbåge blir bra utan aspiration.
En systematisk översikt från 2023 fann att konservativa och invasiva behandlingar gav liknande grad av klinisk utläkning. Kortison kunde förkorta tiden till förbättring, men var också förknippat med fler komplikationer i den tillgängliga litteraturen, bland annat infektion och hudatrofi. Evidensen är dock begränsad eftersom de inkluderade studierna hade metodologiska brister.* I en äldre uppföljningsstudie gick svullnaden snabbt tillbaka efter kortisoninjektion, men flera patienter fick infektion, hudatrofi eller långvarig lokal smärta.*
Därför bör kortison inte vara en rutinbehandling vid okomplicerad studentarmbåge.
Manuell behandling
Det finns inget etablerat forskningsstöd för att manipulation, mobilisering eller mjukdelsbehandling av den svullna slemsäcken förbättrar studentarmbåge. Därför är det olämpligt att rikta manuell behandling direkt mot en akut svullen eller misstänkt infekterad slemsäck.
Vid mer långvariga besvär kan en klinisk undersökning däremot hjälpa till att bedöma armbågens funktion och belastning och om andra strukturer bidrar till smärtan. Den fortsatta behandlingen utgår då från undersökningsfynden.
Vid misstänkt infektion
En infekterad olekranonbursit kräver en annan handläggning än en vanlig icke-infekterad bursit. Läkaren kan behöva ge antibiotika och ibland ta prov från eller dränera slemsäcken.
En retrospektiv studie från en akutmottagning följde patienter med misstänkt infekterad bursit som fick antibiotika utan föregående aspiration. Nästan nio av tio blev bra utan senare aspiration, operation eller sjukhusvård. Studien kan däremot inte avgöra vilken behandling som är bäst för alla.*
Vid misstänkt infektion behöver du därför alltid en medicinsk bedömning. Tillståndet går inte att hantera som en vanlig belastningsrelaterad studentarmbåge.
Prognos och förlopp
De flesta okomplicerade studentarmbågar blir bättre med avlastning och annan konservativ behandling. Svullnaden kan ändå sitta kvar i flera veckor innan den försvinner helt.*
I den randomiserade studien var långvariga besvär före behandlingsstart den enda faktor som hängde ihop med utebliven läkning efter fyra veckor.*
Besvären kan komma tillbaka om armbågsspetsen även fortsättningsvis får ta emot tryck eller upprepade slag.
Om bursiten ofta återkommer eller inte blir bättre behöver man överväga om fortsatt irritation eller någon annan bakomliggande faktor bidrar, till exempel gikt eller inflammatorisk ledsjukdom.*
Egenvård
Vid en okomplicerad studentarmbåge kan du börja med att minska det direkta trycket mot armbågsspetsen. Undvik att vila armbågen mot hårda underlag under längre stunder, och använd gärna ett mjukt armbågsskydd om det är svårt att undvika tryck i arbetet eller vardagen.
Fortsätt röra armbågen inom ett bekvämt rörelseomfång. Du behöver normalt inte vila armen helt. När svullnaden minskar kan du gradvis återgå till aktiviteter som tidigare provocerade besvären.
Försök inte själv punktera eller tömma slemsäcken. Det kan öka risken för infektion.
När du bör söka vård
Boka en tid för bedömning om du har:
- Svullnad över armbågsspetsen som inte minskar trots att du har avlastat armbågen.
- Besvär som återkommer eller blir mer smärtsamma.
- Osäkerhet om vad som orsakar svullnaden.
Kontakta vården skyndsamt, via 1177 eller akutmottagning, om området kring armbågen blir tydligt rödare, varmare eller ömmare, eller om du får feber eller känner dig sjuk samtidigt som armbågen är svullen. Det kan tala för en infekterad bursit. Var extra uppmärksam om du har ett sår eller en hudinfektion över svullnaden, eftersom bakterier då lättare kan nå slemsäcken.
Sök också vård skyndsamt om du får kraftig smärta eller felställning efter ett fall eller annat trauma, om du har svårt att röra eller belasta armen eller om du misstänker en fraktur. Detsamma gäller om svullnaden känns fast snarare än vätskefylld eller fortsätter att växa.*
Ring 112 om smärtan i armen kommer tillsammans med tryck eller smärta i bröstet, andnöd, kallsvett eller illamående.
Vanliga frågor
Är en röd och varm studentarmbåge infekterad?
Inte alltid. Rodnad och värme kan förekomma även utan infektion. Om rodnaden, värmen eller ömheten ökar och du samtidigt får feber eller känner dig sjuk ökar misstanken om infektion. Feber saknas dock ofta även vid infektion, så tilltagande rodnad, värme och ömhet är skäl nog att söka vård samma dag.
Hjälper kiropraktisk behandling vid studentarmbåge?
Det finns inget etablerat forskningsstöd för att manipulation eller mjukdelsbehandling av själva slemsäcken förbättrar studentarmbåge. En klinisk undersökning kan däremot hjälpa till att skilja bursit från andra orsaker till armbågssmärta och ge underlag för råd om belastning och fortsatt handläggning.
Hur lång tid tar det innan studentarmbåge går över?
Många blir bättre inom några veckor, men svullnaden kan ibland sitta kvar längre. Om armbågsspetsen fortsätter att ta emot tryck kan det ta längre tid, och besvären kan komma tillbaka.
Kan man träna med studentarmbåge?
Oftast ja. Du behöver vanligtvis inte hålla armbågen helt stilla. Minska tillfälligt aktiviteter som ger direkt tryck eller slag mot armbågsspetsen eller som tydligt förvärrar svullnaden.
Ska man tömma en studentarmbåge?
Inte rutinmässigt. Många okomplicerade bursiter blir bättre med avlastning och annan konservativ behandling. Aspiration kan bli aktuell om diagnosen är oklar, om läkaren misstänker infektion eller kristallsjukdom eller om besvären kvarstår trots behandling.
Vad är studentarmbåge?
Studentarmbåge är det vardagliga namnet på olekranonbursit. Slemsäcken över armbågsspetsen svullnar och blir irriterad.
Varför får man studentarmbåge?
En vanlig orsak är upprepat tryck mot armbågsspetsen, till exempel när man ofta lutar armbågen mot ett hårt underlag. Besvären kan också uppstå efter ett slag, vid en infektion eller i samband med exempelvis gikt eller inflammatorisk ledsjukdom.
Sammanfattning
Studentarmbåge, eller olekranonbursit, innebär att slemsäcken över armbågsspetsen svullnar och blir irriterad. Upprepat tryck och lokalt trauma är vanliga orsaker. En okomplicerad studentarmbåge blir ofta bättre när man minskar trycket mot armbågen och fortsätter med skonsam rörelse. Aspiration och kortison behövs inte rutinmässigt, och det saknas etablerat forskningsstöd för att manuell behandling av själva slemsäcken förbättrar tillståndet. Den viktigaste kliniska frågan är om svullnaden kan bero på infektion. Tilltagande rodnad, värme eller ömhet, feber eller sjukdomskänsla motiverar en medicinsk bedömning.
Referenser
- Blackwell, John R, Hay, Bruce A, Bolt, Alexander M, Hay, Stuart M. (2014). Olecranon bursitis: a systematic overview.. Shoulder Elbow. 6(3). 182-90. 10.1177/1758573214532787 ↩︎
- Stell, I M, Gransden, W R. (1998). Simple tests for septic bursitis: comparative study.. BMJ. 316(7148). 1877. 10.1136/bmj.316.7148.1877 ↩︎
- Kim, Joon Yub, Chung, Seok Won, Kim, Joo Hak, Jung, Jae Hong, Sung, Gwang Young, Oh, Kyung-Soo, Lee, Jong Soo. (2016). A Randomized Trial Among Compression Plus Nonsteroidal Antiinflammatory Drugs, Aspiration, and Aspiration With Steroid Injection for Nonseptic Olecranon Bursitis.. Clin Orthop Relat Res. 474(3). 776-83. 10.1007/s11999-015-4579-0 ↩︎
- Bustamante, Sebastian, Boin, Michael, Dankert, John, Adekanye, David, Virk, Mandeep S. (2022). The utility of routine cultures, cell count, and crystal evaluation of aspirate from aseptic olecranon bursitis.. JSES Int. 6(4). 709-712. 10.1016/j.jseint.2022.02.012 ↩︎
- Kaur, Ikwinder Preet, Mughal, Mohsin Sheraz, Aslam, Fawad, Schram, Jennifer, Bansal, Pankaj. (2023). Non-surgical treatment of aseptic olecranon bursitis: A systematic review.. Reumatol Clin (Engl Ed). 19(9). 482-487. 10.1016/j.reumae.2023.05.004 ↩︎
- Weinstein, P S, Canoso, J J, Wohlgethan, J R. (1984). Long-term follow-up of corticosteroid injection for traumatic olecranon bursitis.. Ann Rheum Dis. 43(1). 44-6. 10.1136/ard.43.1.44 ↩︎
- Beyde, Adrian, Thomas, Alexa L, Colbenson, Kristina M, Sandefur, Benjamin J, Kisirwan, Imtithal, Mullan, Aidan F, O’Driscoll, Shawn W, Campbell, Ronna L. (2022). Efficacy of empiric antibiotic management of septic olecranon bursitis without bursal aspiration in emergency department patients.. Acad Emerg Med. 29(1). 6-14. 10.1111/acem.14406 ↩︎
Relaterade artiklar
