Bakre kastarmbåge gör ont baktill i armbågen, ofta lite mot insidan, och känns framför allt när du sträcker armen kraftigt i ett kast. Besvären drabbar den som kastar mycket eller ofta arbetar med armen ovanför huvudet, till exempel inom handboll, spjut, baseboll och volleyboll. En del märker också att armbågen hakar upp sig, känns låst eller inte går att sträcka ut helt. Röntgen och magnetkamera visar ofta förändringar även hos kastidrottare som inte har ont. Därför avgörs diagnosen av dina symtom och av undersökningen, inte av bilden ensam.
Bakgrund
I vården kallas tillståndet posteromedialt impingement. Det betyder att vävnad kommer i kläm baktill och på insidan av armbågen. Det räknas in i ett bredare belastningsmönster som på engelska kallas valgus extension overload.**
När du kastar hårt sträcks armbågen ut mycket snabbt i slutet av rörelsen. Då kan armbågsspetsen, olecranon, stötas mot benet strax intill. Vid många upprepningar kan ledhinnan bli irriterad, brosket påverkas, och hos vissa bildas små benpåbyggnader, så kallade osteofyter, eller lösa ben- och broskbitar i leden.**
Oftast handlar det alltså inte om en enda skada, utan om flera små förändringar som byggs upp över tid.
Många av förändringarna är dessutom kroppens anpassning till hård belastning, inte en skada. I en studie av kastidrottare som genomgick magnetkameraundersökning hade mellan 62 och 74 procent benpåbyggnader i armbågen, beroende på åldersgrupp, jämfört med 17 procent i en kontrollgrupp.*
Symtom och kliniska tecken
Det tydligaste tecknet är smärta baktill eller på insidan av armbågen när armen sträcks ut med kraft. Smärtan kommer oftast i den senare delen av kaströrelsen, när armen piskar fram. Många märker också att armbågen inte går att sträcka ut lika långt som förut. Hakar den upp sig, klickar eller låser sig kan det bero på broskpåverkan eller på lösa bitar i leden.*
Ett tidigt tecken är ofta att kastet helt enkelt känns annorlunda, eller att du inte längre kastar med samma kraft och precision. Domningar eller stickningar, särskilt mot lillfingret och ringfingret, hör inte hit. Får du sådana symtom behöver även nervpåverkan kring armbågen undersökas.*
Orsaker och riskfaktorer
Ett hårt kast belastar armbågen på tre sätt samtidigt: insidan dras isär, utsidan pressas ihop, och baktill uppstår skjuvkrafter när armen rätas ut i hög fart.*
Insidan hålls ihop av ett ledband som förkortas UCL. Det är armbågens viktigaste skydd mot att leden gapar på insidan vid kast. Om ledbandet inte håller emot tillräckligt ökar belastningen både på ledens utsida och baktill. Därför undersöker kiropraktorn alltid ledbandet och stabiliteten hos kastidrottare med den här typen av smärta.**
Ålder spelar roll. I en studie av 86 kastidrottare fick yngre oftare besvär i tillväxtzonerna, som en irritation vid armbågens inre benknöl, medan äldre oftare fick skador i ledband och andra mjukdelar.*
Att en bild visar förändringar betyder alltså inte automatiskt att något är trasigt. Kastidrottare utvecklar tydliga anpassningar i armbågen utan att ha ont.**
Utredning och bedömning
Besöket börjar med dina symtom: var det gör ont, när under kastet smärtan kommer, om armbågen hakar upp sig och om du kan sträcka den fullt ut.
Sedan undersöker kiropraktorn armbågens rörlighet, ömhet och stabilitet. Ett vanligt moment är att föra armbågen mot full sträckning några gånger och se om det väcker smärtan. Testerna är dock inte tillräckligt träffsäkra för att avgöra saken på egen hand, utan vägs ihop med din sjukhistoria och med övriga fynd.
Andra förklaringar ska också vara invägda. Smärta på armbågens insida kan komma från ledbandet, från underarmens muskelfästen eller från golfarmbåge. Stressreaktion i armbågsspetsen, broskskada, lösa bitar i leden och nervpåverkan är andra möjligheter.
Bilddiagnostik blir aktuell om besvären håller i sig, om armbågen hakar upp sig eller låser sig, eller om undersökningen väcker misstanke om lösa bitar, benpåbyggnader, broskskada eller ledbandsskada. Röntgen visar ben och lösa bitar, magnetkamera visar brosk och mjukdelar, och datortomografi kartlägger benet i detalj.*
Fynden måste alltid bli läst tillsammans med symtomen. I en studie av 23 symtomfria high school-pitchers hade nästan nio av tio någon avvikelse på magnetkamera, trots att ingen av dem hade ont.*
Behandling
Anpassa belastningen först.
Gör det ont vid kast är första steget oftast att pausa eller dra ned på just den belastning som framkallar smärtan. Därefter fokuserar man på funktion, styrka och kontroll upp innan kastandet blir upptrappat igen.*
Träna hela kastkedjan.
Armbågen arbetar sist i en kedja som börjar i ben, bål och skuldra. Rehabiliteringen omfattar därför oftast mer än armbågen, tillsammans med en genomgång av kastvolym och teknik. Stegen framåt bör bli styrt av vad du klarar, inte av ett visst antal veckor.*
Manuell behandling
Manuell behandling kan ingå om undersökningen visar andra rörelserelaterade besvär. Det finns däremot ingen forskning som visar att manuell behandling påverkar själva inklämningen, brosket eller benpåbyggnaderna, och den bör inte bli beskriven som en behandling av dem.
När kirurgi kan bli aktuellt
Vid kvarstående smärta, tydliga låsningar eller misstänkt ledbandsskada bör det leda till en läkarbedömning. I utvalda fall kan en titthålsoperation, där benpåbyggnader baktill blir avlägsnat, ge god effekt och återgång till idrott. Ingreppet kräver precision, eftersom för mycket bortopererat ben kan göra armbågen instabil på insidan.*
Prognos och förlopp
Hur det går beror på vad som ligger bakom besvären.
Lindrigare fall utan låsningar går ofta att hantera med anpassad belastning och gradvis upptrappning. Någon säker siffra på hur lång tid det tar finns inte, eftersom forskningen saknar studier av tillräcklig kvalitet. Lösa bitar i leden, stora benpåbyggnader, broskskada eller en samtidig ledbandsskada kan förändra både behandlingen och tidsplanen.*
Vad bildfynd betyder på lång sikt är oklart. Två mindre studier av symtomfria professionella kastare pekar åt olika håll: i den ena hade tecken på inklämning samband med framtida armbågskirurgi,* medan den andra inte fann något säkert samband mellan enskilda fynd och senare skadefrånvaro.* Båda är små, och ingen av dem räcker för att förutsäga hur det går för en enskild person.
Återgången till kast är därför bäst avgjort av symtom, funktion och hur armbågen klarar en stegvis ökad belastning.
Egenvård
Gör det ont vid kast eller vid kraftig sträckning är det klokt att tillfälligt dra ned på just den aktiviteten.
Upprepad kraftig sträckning, särskilt när armbågen samtidigt blir pressad på insidan, är precis den rörelse som belastar den bakre delen av leden.* Undvik därför att gång på gång testa armbågen på det sättet för att se om det fortfarande gör ont.
När symtomen lagt sig kan du bygga upp igen, stegvis:
- Först smärtfri vardag och full rörlighet i armbågen.
- Därefter styrka och kontroll i skuldra, bål och arm.
- Sedan kast med kort avstånd och låg kraft.
- Därefter längre avstånd och fler kast, innan kraften ökas.
- Full kastbelastning sist, och gärna med koll på hur många kast du gör per vecka.
Hur snabbt det går beror på besvärens omfattning, på din idrott och på om undersökningen visat något mer i armbågen. Kommer smärtan tillbaka varje gång du börjar kasta, eller hakar armbågen upp sig, bör du bli bedömd innan du ökar mer.
När du bör söka vård
Boka en tid för bedömning om du har:
- Smärta som återkommer vid kast eller begränsar din idrott.
- Svårt att sträcka armbågen helt.
- Upphakningar eller låsningar i armbågen.
- Domningar, stickningar eller svaghet i underarm eller hand.
Sök vård skyndsamt om du får tydlig svullnad efter en skada, plötslig kraftig smärta, kraftigt nedsatt rörlighet eller inte kan använda armen normalt.
Hos barn och ungdomar växer skelettet fortfarande, och kastbelastning ger delvis andra skador än hos vuxna.* Ihållande armbågssmärta hos en ung kastare bör därför alltid bedömas.
Vanliga frågor
Behöver jag röntgen eller magnetkamera?
Inte alltid. Undersökning blir aktuell om besvären håller i sig, om armbågen hakar upp sig eller låser sig, eller om undersökningen väcker misstanke om lösa bitar, benpåbyggnader eller ledbandsskada.
Kan det vara en ledbandsskada i stället?
Ja. Smärta på armbågens insida hos kastidrottare kan komma från ledbandet på insidan, och båda tillstånden kan finnas samtidigt. Därför ingår stabiliteten alltid i undersökningen.
Måste jag sluta kasta helt?
Sällan. Oftast räcker det att pausa eller dra ned på den belastning som gör ont under en period, och sedan trappa upp stegvis. Målet är att komma tillbaka till kast, inte att undvika det för gott.
Mitt barn kastar mycket – hur mycket är för mycket?
Någon exakt gräns finns inte, och den varierar med ålder, idrott och träningsupplägg. Det som är värt att hålla koll på är plötsliga ökningar av kastmängden, kast trots smärta och återkommande armbågsbesvär. Ihållande smärta hos en växande idrottare bör alltid bedömas.
När kan jag börja kasta igen?
Det avgörs av vad armbågen klarar, inte av ett bestämt antal veckor. Återgången sker i steg, och om smärtan kommer tillbaka vid varje försök behövs en ny bedömning.
Vad betyder det om bilden visar en benpåbyggnad?
Inte nödvändigtvis att den orsakar smärtan. Sådana förändringar är vanliga hos kastidrottare som mår bra, och de säger något först tillsammans med dina symtom och undersökningsfynd.
Sammanfattning
Bakre kastarmbåge gör ont baktill eller på insidan av armbågen när armen sträcks ut med kraft i ett kast. Tillståndet kallas i vården posteromedialt impingement. Upprepad kastbelastning påverkar ledhinna, brosk och ben. Hos vissa bildas benpåbyggnader eller lösa bitar i leden. Ett fynd på röntgen eller magnetkamera betyder inte automatiskt att det är orsaken till smärtan, eftersom samma förändringar är vanliga hos kastidrottare utan besvär. Vad fynden betyder på längre sikt är fortfarande oklart. Undersökningen behöver också väga in ledbandet på armbågens insida, nervpåverkan och andra orsaker till armbågssmärta. Behandlingen bygger oftast på anpassad belastning, träning av hela kastkedjan och en stegvis återgång till kast. Operation kan bli aktuell i utvalda fall. För fler möjliga orsaker till smärta i armbåge och underarm kan du läsa vidare på vår samlingssida.
Referenser
- Bowers, R L, Lourie, G M, Griffith, T B. (2022). Diagnosis and Treatment of Posteromedial Elbow Impingement in the Throwing Athlete.. Curr Rev Musculoskelet Med. 15(6). 513-520. 10.1007/s12178-022-09789-w ↩︎
- Stevens, Kathryn J, Chaudhari, Akshay S, Kuhn, Karin J. (2024). Differences in Anatomic Adaptation and Injury Patterns Related to Valgus Extension Overload in Overhead Throwing Athletes.. Diagnostics (Basel). 14(2). 10.3390/diagnostics14020217 ↩︎
- Hurd, Wendy J, Eby, Sarah, Kaufman, Kenton R, Murthy, Naveen S. (2011). Magnetic resonance imaging of the throwing elbow in the uninjured, high school-aged baseball pitcher.. Am J Sports Med. 39(4). 722-8. 10.1177/0363546510390185 ↩︎
- Garcia, Grant H, Gowd, Anirudh K, Cabarcas, Brandon C, Liu, Joseph N, Meyer, John R, White, Gregory M, Romeo, Anthony A, Verma, Nikhil N. (2019). Magnetic Resonance Imaging Findings of the Asymptomatic Elbow Predict Injuries and Surgery in Major League Baseball Pitchers.. Orthop J Sports Med. 7(1). 2325967118818413. 10.1177/2325967118818413 ↩︎
- Lin, Kenneth M, Ellenbecker, Todd S, Safran, Marc R. (2022). Rehabilitation and Return to Sport Following Elbow Injuries.. Arthrosc Sports Med Rehabil. 4(3). e1245-e1251. 10.1016/j.asmr.2022.01.012 ↩︎
- Gutierrez, Nicholas M, Granville, Christopher, Kaplan, Lee, Baraga, Michael, Jose, Jean. (2017). Elbow MRI Findings Do Not Correlate With Future Placement on the Disabled List in Asymptomatic Professional Baseball Pitchers.. Sports Health. 9(3). 222-229. 10.1177/1941738117701769 ↩︎
Relaterade artiklar
