Tennisarmbåge ger smärta på utsidan av armbågen, ofta när du greppar, lyfter eller vrider med handen. Trots namnet behöver du inte spela tennis för att få besvären. Tillståndet är inte farligt och de flesta blir bättre, även om det kan ta flera månader.
Bakgrund
Tennisarmbåge, eller lateral armbågstendinopati, berör senområdet där underarmens sträckmuskler fäster vid det yttre benutskottet på överarmsbenet, den laterala epikondylen. Smärtan kan göra vardagliga saker besvärliga, som att bära en matkasse, använda ett verktyg, skaka hand eller lyfta en kaffekopp.
I en finsk befolkningsstudie hade drygt en av hundra vuxna i arbetsför ålder tennisarmbåge vid undersökningstillfället. Förekomsten var lika stor hos män och kvinnor och högst i åldern 45–54 år.*
Tidigare hette tillståndet ofta epikondylit, där ändelsen ”-it” syftar på inflammation. I dag ser forskningen det främst som en belastningsrelaterad tendinopati och inte som en enkel akut inflammation. Förändringar i senan kan spela en roll, men även hur musklerna arbetar och hur nervsystemet bearbetar smärta kan bidra till besvären.*
Symtom och kliniska tecken
Det vanligaste symtomet är smärta på utsidan av armbågen. Smärtan sitter ofta kring den laterala epikondylen och kan stråla en bit ned i underarmen.
Besvären förvärras typiskt när du greppar, lyfter eller belastar handleden. Det kan göra ont att bära en väska, lyfta en kanna eller vrida ett verktyg. Greppstyrkan kan kännas nedsatt, främst eftersom kraftigt grepp gör ont. Vissa upplever också stelhet efter vila eller ömhet när de trycker över senfästet.
Symtomen kommer ofta gradvis efter en period med ökad aktivitet. De kan också börja efter en tydlig förändring i arbete, träning eller fritidsaktiviteter. Smärtan stannar vanligen kring armbågens utsida och den övre delen av underarmen. Domningar, känselbortfall eller uttalad muskelsvaghet hör inte till den typiska bilden, se När du bör söka vård.
Orsaker och riskfaktorer
Symtomen uppstår ofta när belastningen på underarmens muskler och senor ökar eller förändras, till exempel vid arbete med verktyg, tunga lyft eller racketsport.
En systematisk översikt av arbetsrelaterade faktorer fann starkt vetenskapligt stöd för ett samband mellan tennisarmbåge och hög sammanlagd belastning på hand och underarm. Måttet väger samman kraft, frekvens, varaktighet och arbetsställning. Stödet var måttligt för omfattande vridning av underarmen, till exempel mer än fyra timmar per dag. Grepp, böjning och sträckning i handleden och repetitiva rörelser visade var för sig inget säkert samband.*
Den finska befolkningsstudien pekar åt samma håll. Förekomsten var högre hos personer som rapporterade både kraftkrävande och repetitivt arbete. Rökning var också associerat med högre förekomst.*
Tennisarmbåge går alltså sällan att förklara med en enda rörelse eller struktur. Ofta samverkar aktivitetsnivå, återhämtning, tidigare belastningsvana och individuella faktorer.
Utredning och bedömning
Diagnosen bygger framför allt på din sjukdomshistoria och en klinisk undersökning.* Vi börjar med att kartlägga när besvären började, vilka aktiviteter som provocerar smärtan och hur den påverkar arbete, träning och vardag.
Vid undersökningen bedömer kiropraktorn armbågens och handledens rörlighet, ömhet kring armbågens utsida och hur smärtan reagerar när underarmens muskler arbetar. Smärtfri greppstyrka är ett användbart mått för att bedöma funktion och följa utvecklingen över tid.*
Andra tillstånd kan ge liknande smärta, till exempel nervpåverkan, besvär från halsryggen, ledsjukdom eller skador efter trauma. Därför kan undersökningen även omfatta nacke, skuldra, handled och nervfunktion.
Vid en typisk klinisk bild behövs vanligtvis ingen bilddiagnostik. Ultraljud eller magnetkamera kan bli aktuellt om symtomen är atypiska, om en annan diagnos misstänks eller om resultatet kan påverka fortsatt behandling.*
Behandling
Målet är att minska besvären, förbättra funktionen och gradvis öka armens förmåga att tåla den belastning som arbete, vardag och träning kräver.
Träning. Träning av underarmens och handledens muskler är en central del av behandlingen. I en metaanalys gav träning bättre resultat än passiva behandlingar, men skillnaderna var små.* Ingen enskild träningsform eller dos har visat sig bäst för alla.***
Manuell behandling. Manuell behandling kan användas som komplement för kortvarig lindring. En Cochrane-översikt från 2024 fann att manuell behandling och träning, jämfört med minimal eller ingen behandling, kan minska smärta och funktionsnedsättning något vid behandlingens slut. Effekten var möjligen för liten för att göra tydlig skillnad och höll inte i sig över tid. Endast en liten studie jämförde manuell behandling med skenbehandling, och resultatet är osäkert. Forskarna bedömde tillförlitligheten som låg.* I en randomiserad studie gav mobilisering och träning bättre resultat än att avvakta efter sex veckor, men efter ett år fanns ingen skillnad.*
Injektioner. Injektioner ges av läkare och rekommenderas inte som förstahandsval. Kortison kan lindra smärtan de första veckorna. I två randomiserade studier blev resultaten efter ett år ändå sämre än efter avvaktan eller placeboinjektion, och fler fick återfall.** Injektioner med eget blod eller PRP har inte visat kliniskt betydelsefull effekt jämfört med placebo.*
Operation. Operation blir sällan aktuellt. I en liten placebokontrollerad studie sågs ingen säker skillnad mellan det kirurgiska ingreppet och skenoperation*
Prognos och förlopp
Tennisarmbåge kan vara besvärligt i flera månader, men prognosen är god.
En systematisk översikt samlade kontrollgrupper som fick placebo eller ingen behandling. Bland dem med tillgängliga ettårsdata hade omkring nio av tio förbättrats tydligt efter ett år.* Det betyder inte att alla blir helt besvärsfria inom en viss tid, men tillståndet blir ofta successivt bättre.
Hur länge besvären hade pågått sade lite om hur det skulle gå framåt.* Att du haft ont länge betyder alltså inte att du inte kan bli bättre.
Återhämtningen varierar. Arbetsbelastning, träningsnivå och möjligheten att anpassa vardagen kan påverka förloppet. Därför lovar vi ingen bestämd läkningstid. Vi fokuserar i stället på att hjälpa dig hantera symtomen och stegvis bygga upp den kapacitet du behöver.
Egenvård
En vanlig strategi är att tillfälligt anpassa de aktiviteter som tydligt provocerar besvären och sedan gradvis öka belastningen igen utifrån symtom och funktion.*
Om besvären började efter en kraftig ökning av träning, manuellt arbete eller lyft kan du tillfälligt minska mängd, kraft eller tid. Det gör det lättare att fortsätta vara aktiv utan att irritera området lika mycket. Styrketräning av handledens och underarmens muskler kan ingå i rehabiliteringen. Välj en belastning som känns utmanande men går att genomföra med hanterbara symtom.
Se också över arbetsmoment, greppteknik, träningsvolym och återhämtning. Målet är inte att undvika belastning för alltid, utan att hitta en nivå som armen tål och sedan bygga vidare därifrån. Om du är osäker på hur mycket du kan belasta armen, eller om besvären begränsar vardagen, kan en individuell bedömning hjälpa dig att lägga upp rehabiliteringen.
När du bör söka vård
Boka en tid för bedömning om du har:
- Smärta på utsidan av armbågen som inte blir bättre trots att du har anpassat aktiviteten.
- Besvär som återkommer vid belastning eller begränsar arbete, träning eller vardag.
- Osäkerhet om vad som orsakar besvären.
Kontakta vården skyndsamt, via 1177 eller akutmottagning, om du har:
- Kraftig smärta, svullnad eller felställning efter ett fall eller annat trauma, eller svårt att röra armen.
- Feber tillsammans med tydlig rodnad, värme eller svullnad kring armbågen.
- Domningar, tydlig känselnedsättning eller tilltagande muskelsvaghet i arm eller hand.
- Konstant smärta som tilltar utan koppling till aktivitet.
- Oförklarlig viktnedgång eller ihållande nattlig smärta som regelbundet väcker dig.
Ring 112 om du plötsligt får smärta i armen tillsammans med tryck eller smärta i bröstet, andnöd, kallsvett eller illamående. De symtomen kan komma från hjärtat och behöver akut medicinsk bedömning.
Vanliga frågor
Behöver jag röntgen eller ultraljud vid tennisarmbåge?
Vanligtvis inte. Diagnosen bygger på sjukdomshistoria och undersökning. Bilddiagnostik blir aktuell om symtomen är ovanliga eller om vi misstänker något annat.
Hjälper en kortisonspruta vid tennisarmbåge?
Kortison kan lindra smärtan de första veckorna, men på längre sikt blir resultaten ofta sämre och återfall vanligare. Därför rekommenderas det inte som förstahandsval.
Hjälper ett armbågsskydd eller stödband vid tennisarmbåge?
Vissa upplever lindring när de bär ett stödband under belastande aktiviteter. Forskningen ger dock begränsat stöd, och ett stödband ersätter inte gradvis uppbyggnad av armens styrka.
Hur lång tid tar det att bli bra från tennisarmbåge?
Det varierar. Många blir tydligt bättre inom några månader, och de flesta har förbättrats påtagligt efter ett år.
Kan jag fortsätta spela tennis eller padel?
Ofta ja, med anpassning. Att tillfälligt minska speltid, intensitet eller antal pass kan räcka. Om smärtan tydligt ökar efter spel och sitter i nästa dag kan belastningen behöva sänkas mer.
Ska jag vila armen helt vid tennisarmbåge?
Nej, oftast inte. Total vila brukar inte behövas. Det fungerar vanligtvis bättre att tillfälligt minska det som provocerar mest och sedan gradvis öka belastningen igen.
Sammanfattning
Tennisarmbåge ger belastningsrelaterad smärta på utsidan av armbågen där underarmens sträckmuskler fäster. Diagnosen bygger på sjukdomshistoria och undersökning, och de flesta behöver ingen bilddiagnostik. Behandlingen bygger främst på anpassad aktivitet och gradvis träning. Manuell behandling kan ge kortvarig lindring hos vissa, men forskningen visar ingen säker stor eller varaktig effekt. Kortisoninjektioner ger ofta sämre resultat på längre sikt. Prognosen är god även om återhämtningen kan ta flera månader. Målet är att minska besvären och successivt öka armens förmåga att klara vardag, arbete och träning.
Referenser
- Shiri, Rahman, Viikari-Juntura, Eira, Varonen, Helena, Heliövaara, Markku. (2006). Prevalence and determinants of lateral and medial epicondylitis: a population study.. Am J Epidemiol. 164(11). 1065-74. 10.1093/aje/kwj325 ↩︎
- Lucado, Ann M, Day, Joseph M, Vincent, Joshua I, MacDermid, Joy C, Fedorczyk, Jane, Grewal, Ruby, Martin, Robroy L. (2022). Lateral Elbow Pain and Muscle Function Impairments.. J Orthop Sports Phys Ther. 52(12). CPG1-CPG111. 10.2519/jospt.2022.0302 ↩︎
- Bretschneider, S Fransje, Los, Felicia S, Eygendaal, Denise, Kuijer, P Paul F M, van der Molen, Henk F. (2022). Work-relatedness of lateral epicondylitis: Systematic review including meta-analysis and GRADE work-relatedness of lateral epicondylitis.. Am J Ind Med. 65(1). 41-50. 10.1002/ajim.23303 ↩︎
- Karanasios, Stefanos, Korakakis, Vasileios, Whiteley, Rod, Vasilogeorgis, Ioannis, Woodbridge, Sarah, Gioftsos, Georgios. (2021). Exercise interventions in lateral elbow tendinopathy have better outcomes than passive interventions, but the effects are small: a systematic review and meta-analysis of 2123 subjects in 30 trials.. Br J Sports Med. 55(9). 477-485. 10.1136/bjsports-2020-102525 ↩︎
- Wallis, Jason A, Bourne, Allison M, Jessup, Rebecca L, Johnston, Renea V, Frydman, Aviva, Cyril, Sheila, Buchbinder, Rachelle. (2024). Manual therapy and exercise for lateral elbow pain.. Cochrane Database Syst Rev. 5(5). CD013042. 10.1002/14651858.CD013042.pub2 ↩︎
- Campos, Mariana G M, Maia, Laísa B, Mascarenhas, Rodrigo O, Lourenço, Bianca M, Henschke, Nicholas, Oliveira, Vinicius C. (2024). Effectiveness of non-invasive therapies on pain, maximum grip strength, disability, and quality of life for lateral elbow tendinopathy: A systematic review and meta-analysis.. Braz J Phys Ther. 28(2). 100596. 10.1016/j.bjpt.2024.100596 ↩︎
- Bisset, Leanne, Beller, Elaine, Jull, Gwendolen, Brooks, Peter, Darnell, Ross, Vicenzino, Bill. (2006). Mobilisation with movement and exercise, corticosteroid injection, or wait and see for tennis elbow: randomised trial.. BMJ. 333(7575). 939. 10.1136/bmj.38961.584653.AE ↩︎
- Coombes, Brooke K, Bisset, Leanne, Brooks, Peter, Khan, Asad, Vicenzino, Bill. (2013). Effect of corticosteroid injection, physiotherapy, or both on clinical outcomes in patients with unilateral lateral epicondylalgia: a randomized controlled trial.. JAMA. 309(5). 461-9. 10.1001/jama.2013.129 ↩︎
- Karjalainen, Teemu V, Silagy, Michael, O’Bryan, Edward, Johnston, Renea V, Cyril, Sheila, Buchbinder, Rachelle. (2021). Autologous blood and platelet-rich plasma injection therapy for lateral elbow pain.. Cochrane Database Syst Rev. 9(9). CD010951. 10.1002/14651858.CD010951.pub2 ↩︎
- Kroslak, Martin, Murrell, George A C. (2018). Surgical Treatment of Lateral Epicondylitis: A Prospective, Randomized, Double-Blinded, Placebo-Controlled Clinical Trial.. Am J Sports Med. 46(5). 1106-1113. 10.1177/0363546517753385 ↩︎
- Ikonen, Joona, Lähdeoja, Tuomas, Ardern, Clare L, Buchbinder, Rachelle, Reito, Aleksi, Karjalainen, Teemu. (2022). Persistent Tennis Elbow Symptoms Have Little Prognostic Value: A Systematic Review and Meta-analysis.. Clin Orthop Relat Res. 480(4). 647-660. 10.1097/CORR.0000000000002058 ↩︎
Relaterade artiklar
