Knä

Knäbesvär är vanligt och kan påverka både gång, träning och vardagliga rörelser som trappgång, knäböj och längre promenader. Smärtan kan sitta på framsidan, insidan, utsidan eller baksidan av knät, och ibland upplevas tillsammans med stelhet, svullnad eller instabilitet.

Hos oss får du hjälp med undersökning, behandling och råd anpassade efter dina besvär. Målet är att minska smärta, förbättra funktion och ge dig övningar som hjälper knät att bli starkare och mer stabilt i vardagen.

Artros knä
Artros knä
Artros i knät innebär förändringar i knäleden som kan ge smärta, stelhet och nedsatt funktion. Besvären kommer ofta gradvis och kan kännas tydligare vid belastning, trappgång eller efter vila.
Hopparknä
Hopparknä
Hopparknä innebär irritation i knäskålssenan, oftast strax under knäskålen. Besvären är vanliga vid idrotter med mycket hopp, löpning eller explosiv belastning.
Ledbandsskador i knät
Ledbandsskador i knät
Ledbandsskador i knät kan uppstå vid vridning, fall eller idrottsskador. Besvären kan ge smärta, svullnad och en känsla av instabilitet i knät.
Löparknä
Löparknä
Löparknä ger ofta smärta på utsidan av knät, särskilt vid löpning eller annan upprepad belastning. Besvären kan påverkas av träning, belastning och rörlighet i höft, knä och fot.
menisksmärta
Meniskskada
Meniskskada kan ge smärta, svullnad, upphakningar eller låsningskänsla i knät. Besvären uppstår ofta efter vridning eller belastning i böjt läge.
Patello-Femoralt smärtsyndrom (Diffus knäsmärta)
Patello-Femoralt smärtsyndrom (Diffus knäsmärta)
Patellofemoralt smärtsyndrom ger ofta diffus smärta runt eller bakom knäskålen. Besvären märks ofta vid trappgång, knäböj, löpning eller efter längre tids sittande.
Schlatter
Schlatter
Schlatter är ett överbelastningsbesvär som oftast drabbar barn och ungdomar i växande ålder. Smärtan sitter vanligtvis under knäskålen och kan öka vid träning, hopp och löpning.
popluteis smärta
Smärta från Popliteus
Popliteusbesvär kan ge smärta på baksidan eller utsidan av knät, ofta i samband med belastning, löpning eller vissa vinklar i knäleden.

Om knät

Knäleden är en av kroppens mest belastade leder och har en viktig roll vid gång, löpning, hopp, trappgång och andra vardagliga rörelser. För att knät ska fungera bra krävs ett samspel mellan leder, muskler, senor, ledband och menisker.

Smärta i knät kan uppstå plötsligt, till exempel efter en vridning, ett fall eller en idrottsskada. Besvären kan också komma gradvis över tid, ofta i samband med träning, ensidig belastning, inaktivitet eller nedsatt styrka och kontroll i höft, knä eller fot.

Vanliga orsaker till knäbesvär

Knäsmärta kan bero på överbelastning, irritation i senor, ledbandsskador, meniskbesvär, artros eller smärta kring knäskålen. I vissa fall sitter orsaken främst i själva knät, medan andra besvär påverkas av hur höft, fot och underben belastas.

Smärtan kan kännas vid belastning, trappgång, löpning, knäböj eller efter längre tids sittande. Vissa upplever även svullnad, låsningskänsla, upphakningar eller att knät känns instabilt.

Behandling av knäbesvär

Behandlingen anpassas efter vad undersökningen visar och hur dina besvär påverkar dig. Vid knäbesvär arbetar vi ofta med att minska smärta, förbättra rörlighet och stärka stabiliteten kring knät.

Behandlingen kan bestå av ledbehandling, mjukdelsbehandling, tejpning, rehabiliterande övningar och råd kring träning, belastning och återgång till aktivitet. Ofta är styrka, balans och kontroll i höft, knä och fot viktiga delar av rehabiliteringen.

När bör du söka hjälp

Det kan vara klokt att söka hjälp om du har ont vid gång, trappgång, träning eller annan belastning. Du bör också söka hjälp om knät känns instabilt, svullet, stelt eller om besvären återkommer ofta.

Vid kraftig svullnad, tydligt trauma, feber, misstanke om fraktur eller om du inte kan belasta benet bör du söka vård akut.

Varför får man ont i knät?

Smärta i knät kan uppstå av många orsaker. Vanligt är överbelastning, felaktig belastning eller nedsatt stabilitet i muskler och leder runt knät.

Även vridningar, fall eller långvarigt stillasittande kan irritera senor, leder och brosk, vilket kan leda till smärta och stelhet.

Vad är skillnaden mellan meniskskada och ledbandsskada?

En meniskskada påverkar broskskivorna inne i knät som fungerar som stötdämpare. Den kan ge låsningar, upphakningar eller smärta vid böjning.

En ledbandsskada påverkar strukturerna som stabiliserar knät. Den känns ofta som instabilitet, sidovackling eller osäkerhet vid belastning.

Kan man träna med knäsmärta?

Ja, men träningen behöver ofta anpassas. Låg belastning och kontrollerade rörelser kan vara bra, medan aktiviteter som tydligt provocerar smärtan bör minskas i början.

Kiropraktorn kan hjälpa dig att hitta övningar som bygger styrka och stabilitet utan att överbelasta knät.

Vad är patellofemoralt smärtsyndrom?

Patellofemoralt smärtsyndrom är ett vanligt knäbesvär som ger värk runt eller bakom knäskålen.

Smärtan märks ofta vid sittande, trappgång, knäböj eller löpning. Orsaken kan vara nedsatt kontroll, muskelobalans eller att knäskålen inte rör sig optimalt i sin led.

När behöver man söka vård för knäsmärta?

Du bör söka hjälp om knäsmärtan inte går över inom några veckor, om knät svullnar upp, känns instabilt eller låser sig.

Sök vård mer akut vid kraftig svullnad, oförmåga att belasta benet, feber eller misstanke om fraktur.

Hjälper kiropraktisk behandling vid artros i knät?

Kiropraktisk behandling kan inte bota artros, men kan i många fall bidra till bättre rörlighet, minskad muskelspänning och smärtlindring.

Anpassad träning och rätt belastning är ofta en viktig del av behandlingen för att förbättra funktion och minska besvär i vardagen.