Ont i ryggen efter förlossning

Senast uppdaterad: 19 september 2026

Ont i ryggen efter förlossning är vanligt, och för de flesta går det över. Kroppen har burit på en växande belastning i månader, och återhämtningen tar tid, samtidigt som vardagen med ett nyfött barn ställer krav på rygg och bäcken. Här går vi igenom vad besvären beror på, hur vi bedömer dem, vad forskningen säger om behandling och när du bör söka vård.

Bakgrund

Ryggsmärta hör till graviditetens vanligaste besvär. I svenska studier rapporterade omkring 7 av 10 kvinnor ryggsmärta någon gång under graviditeten, mot knappt 2 av 10 innan de blev gravida.^*^*

Efter förlossningen vänder kurvan nedåt, men inte för alla på en gång. Sex månader efter förlossningen hade 43 procent fortfarande besvär^*, och efter sex år låg andelen på 16 procent med tydligt lägre smärtintensitet.^*

Vad betyder det för dig? De flesta blir bättre under det första året, men att fortfarande ha ont vid sex månader är vanligt och betyder inte att något gått fel. Att besvären tar tid är regel, inte undantag. Och har du haft ont länge är det inte för sent, den behandling som har bäst stöd prövades på kvinnor vars besvär fanns kvar efter förlossningen, inte på kvinnor som just fött.

Två begrepp är värda att hålla isär. Ländryggssmärta sitter högre upp, i svanken. Bäckensmärta, som många kallar foglossning, sitter lägre, över skinkorna, vid blygdbenet eller strålande mot baksida lår. Många har båda samtidigt, och forskningen buntar dem ofta ihop.

Symtom och kliniska tecken

Besvären kan yttra sig på flera sätt. De vanligaste beskrivningarna är:

Molande värk i nedre ryggen som tilltar under dagen.
Stelhet i ländrygg och bäcken, särskilt på morgonen eller efter att du suttit länge.
Smärta vid lyft, trappgång eller längre promenader.
Svårt att hitta en bekväm ställning vid amning eller sömn.
En känsla av instabilitet eller svaghet i bål och bäcken.

Besvären påverkar ofta mer än ryggen. De stör sömnen, tar energi och gör det svårare att ta hand om barnet och dig själv. Sambandet går åt båda hållen, många märker att smärtan känns värre efter en dålig natt eller tung dag. Det är en av anledningarna till att återhämtningen sällan följer en rak linje.

Orsaker och riskfaktorer

Här kommer vi vara ärliga och neutrala med kunskapsläget, eftersom det finns gott om påståenden i omlopp som forskningen inte stödjer.

Nya fysiska krav. Att lyfta, bära och amma innebär upprepad belastning på en kropp som fortfarande återhämtar sig. Det är den mest praktiskt användbara förklaringen, och den vi oftast ser i kliniken.

Tidigare ryggbesvär. Långsam återhämtning hänger tydligast ihop med att kvinnan haft ryggsmärta redan innan graviditeten.^* Det gäller risken att få besvär. Har du ryggsmärta sedan tidigare så säger det förvånansvärt lite om hur det kommer att utvecklas, vilket vi återkommer till under Prognos och förlopp.

Förändrad belastning och hållning. Under graviditeten flyttas tyngdpunkten framåt och svanken ökar. Att det bidrar är rimligt, men vi känner inte till någon studie som visat att hållningsförändringen i sig orsakar kvarstående smärta.

En systematisk översikt fann fem riskfaktorer för kvarstående bäckensmärta: tidigare ländryggssmärta, BMI över 25 före graviditeten, bäckensmärta under graviditeten, depression under graviditeten, och tungt arbete under graviditeten.^* Författarna är dock uttryckligen försiktiga, det handlar om faktorer som samvarierar med besvären, inte om bevisande orsaker.

En nyare systematisk översikt från 2023 ger en liknande men mer nyanserad bild. Faktorer som återkom i studier med lägre risk för bias var bland annat hög smärtintensitet, större funktionsnedsättning under graviditeten, tidigare ländryggs- eller bäckensmärta och hög grad av rörelserädsla. Även många positiva smärtprovokationstester var kopplade till sämre prognos. Författarna betonar samtidigt att studierna skiljer sig mycket åt, så faktorerna ska ses som prognostiska samband och inte som säkra orsaker.^*

De europeiska riktlinjerna från 2008 listar också vad som inte framstod som riskfaktorer: p-piller, tid sedan förra graviditeten, längd, rökning, och sannolikt ålder.^* Riktlinjerna räknade även vikt dit, medan den nyare översikten fann ett samband med BMI. Frågorna skiljer sig åt, riktlinjen handlar om att utveckla besvär, översikten om att ha dem kvar, men skillnaden är värd att känna till.

Två vanliga förklaringar som forskningen inte stödjer

Relaxin och ”instabila leder”. Att ledrörligheten ökar under graviditet stämmer. Att hormonet relaxin skulle förklara smärtan stämmer inte. Två oberoende forskargrupper har undersökt saken från var sitt håll. Den ena mätte rörligheten i sju leder genom graviditeten: den ökade i fem av dem, men utan samband med relaxinnivåerna.^* Den andra jämförde relaxin hos gravida kvinnor med bäckenbesvär och gravida utan, och fann inga skillnader. Varken under graviditeten eller efter förlossningen.^*

Att förklaringen inte håller betyder inte att dina besvär saknar orsak. Det betyder något användbart: du behöver inte vänta på att hormonerna ska ”gå tillbaka” innan du gör något. Belastning, träning och hur vardagen ser ut kan du påverka nu.

Magmuskeldelning (rektusdiastas). Delningen är mycket vanlig, samtliga kvinnor i en studie hade den i slutet av graviditeten, och fyra av tio sex månader efter förlossningen. Men kvinnor med kvarstående delning rapporterade inte mer rygg- eller bäckensmärta än de utan, varken vid sex eller tolv månader.^*^*

En större svensk prospektiv studie från 2022 ger stöd för samma övergripande bild. Hos 504 kvinnor hade den exakta bredden på rektusdiastasen inget tydligt samband med graden av bäckensmärta under det första året efter förlossningen. I en mindre subgrupp med en diastas på minst 35 mm sågs däremot mer uttalade besvär, men forskarna bedömde att detta fynd behöver bekräftas i fler studier.^*

Det betyder inte att bålmuskulaturen saknar betydelse. Det betyder att glipan mellan magmusklerna inte är måttet på problemet, och att du inte behöver oroa dig för den som förklaring på varför du har ont.

Utredning och bedömning

Vi börjar med din sjukdomshistoria och en klinisk undersökning: hur smärtan beter sig, när den kom, vad som förvärrar och lindrar, hur förlossningen gick och hur din vardag ser ut. Sedan undersöker vi rörlighet och belastningstålighet i ländrygg, bäcken och höfter, och hur bålen och bäckenbotten fungerar tillsammans. Vi letar också efter tecken som pekar mot något annat än rörelseapparaten.

Det finns visst stöd för att bäckenbottenfunktionen är relevant i bedömningen. I en svensk prospektiv studie på 504 kvinnor var bättre maximal bäckenbottenkontraktion kopplad till mindre uttalade bäckenbesvär, även om fyndet inte kunde förutsäga själva återhämtningstakten under det följande året.^*

De europeiska riktlinjerna är tydliga med vad som håller. De rekommenderar smärtprovokationstester och smärtpalpation för diagnosen, samt aktivt benlyft som funktionstest. Rörlighetstester, att med händerna känna sig fram till hur en led rör sig, rekommenderas däremot inte. Inte heller röntgen, datortomografi eller diagnostiska injektioner.^*

Det säger vi hellre själva. Vi bedömer rörlighet för att förstå hur du fungerar och vad som provocerar, inte för att ställa diagnosen. Bilddiagnostik behövs sällan och blir aktuell först vid varningstecken eller vid besvär som inte ger med sig.

Behandling

Behandlingen ska matcha problemet, och för i princip alla betyder det aktiv rehabilitering snarare än vila. Kunskapsläget skiljer sig mycket åt mellan olika delar, så vi redovisar det i den ordningen.

Det starkaste stödet: träning

Den mest övertygande enskilda studien lottade 81 kvinnor med bäckensmärta efter förlossning till 20 veckors fysioterapi med eller utan specifika stabiliseringsövningar. Gruppen med stabiliseringsövningar hade både statistiskt och kliniskt betydelsefullt lägre smärta, mindre funktionsnedsättning och högre livskvalitet, och skillnaden höll i sig vid tvåårsuppföljningen.^*

Två stora översikter från 2025 pekar åt samma håll, om än delvis baserade på samma studier. Den ena, i British Journal of Sports Medicine, omfattar 37 studier med 3 769 kvinnor och drar slutsatsen att träning efter förlossning minskar besvärens svårighetsgrad och funktionsnedsättningen.^* Den andra fann att stabiliseringsövningar var den enda insatsen som nådde hög evidensgrad, och då på kort sikt.^*

En systematisk översikt från 2026 inkludera 15 kontrollerade studier, varav 14 var randomiserade. Stabiliseringsinriktad bålträning gav bättre resultat för både smärta och funktionsnedsättning. Evidensen bedömdes som måttligt säker för minskad smärta och hög för förbättrad funktion. Resultaten varierade dock relativt mycket mellan studierna, vilket gör att den exakta behandlingseffekten är osäker.^*

Sammantaget talar forskningen därför tydligast för att aktiv rehabilitering med individuellt anpassad successivt stegrad träning. Det går däremot inte att utifrån dagens forskning säga exakt vilket träningsprogram som är bäst för alla.

Manuell behandling: visst stöd på kort sikt

Samma översikt bedömde manipulativ behandling som effektiv på kort sikt, men med lägre evidensgrad, baserat på bara tre studier och utan någon undersökning av längre effekter.^*

En systematisk översikt som specifikt granskade kiropraktisk vård vid rygg- och bäckensmärta efter förlossning kom till en ännu försiktigare slutsats: ingen enskild behandlingsform hade tillräckligt underlag för en tydlig rekommendation.^* Den är skriven av kiropraktorer och publicerad i en kiropraktisk tidskrift, vilket gör slutsatsen värd att ta på allvar.

De europeiska riktlinjerna rekommenderar tydlig information och lugnande besked, individanpassad träning och ett individanpassat program med flera komponenter.^*

Vår sammanfattning: träning har det bästa stödet, manuell behandling har visst stöd på kort sikt, och ingen har visat att någondera påverkar förloppet på lång sikt.

Hur säker är behandlingen?

Vanliga biverkningar av manuell behandling är övergående ömhet och trötthet det första dygnet.

En forskargrupp har gått igenom litteraturen om biverkningar vid manipulationsbehandling under graviditet och efter förlossning, först 2012 och sedan i en uppdatering 2021. Tillsammans beskriver de åtta fall genom hela den publicerade litteraturen. Merparten var lindriga och övergående. De allvarliga fallen, bland dem en kärlskada i halspulsådern och en blödning i ryggradskanalen, gällde behandling av halsryggen.^*

Tre saker gör att siffrorna inte ska läsas som ett friskintyg. Rapporteringen av biverkningar är genomgående bristfällig, vilket författarna själva lyfter fram: att få händelser rapporterats betyder inte att fler inte inträffat. Översikten räknar dessutom bara de första sex veckorna efter förlossningen som ”postpartum”, så den säger mindre om behandling senare än så. Och den kan inte avgöra om risken är högre eller lägre än hos kvinnor som är nyförlösta.

Författarnas egna råd till behandlare är att väga in ökad blodproppsrisk och ledrörlighet i planeringen, och att gå försiktigare fram med kvinnor som har förhöjd risk. Det gör vi. Berätta gärna om du haft komplikationer under graviditeten eller förlossningen, eller om du har eller har haft blodpropp.

Vi kan alltså inte säga att behandlingen är bevisat säker. Vi kan säga att få händelser finns rapporterade och att vi anpassar behandlingen efter dig.

Vad vi erbjuder på kliniken

Om bedömningen talar för besvär från rörelseapparaten kan behandlingen hos oss innehålla följande:

Individuellt anpassad träning för bålstabilitet och motorisk kontroll. Det är den del som har starkast forskningsstöd, och den vi lägger mest vikt vid.
Ledbehandling av ländrygg, bäcken och höftleder.
Mjukdelsbehandling mot spänningar i sätesmuskulatur, höftböjare och ländrygg.
Ergonomiska råd om lyft, bärande och amningsställningar.

Kiropraktik är ett av flera alternativ, inte en universallösning. Tyngdpunkten ligger på att få dig igång med rätt träning, och den manuella behandlingen fungerar som stöd på vägen dit.

Praktiskt inför besöket. Du är välkommen att ta med barnet, det är vanligt hos oss, och vi anpassar oss om du behöver amma eller byta blöja. Första besöket tar längre tid än ett återbesök. Ta med kläder du kan röra dig i. Du bestämmer själv hur mycket du vill klä av dig, och vi berättar alltid i förväg vad vi tänker göra.

Prognos och förlopp

Prognosen är god. De flesta blir gradvis bättre under det första halvåret, och andelen med kvarstående besvär fortsätter sjunka i flera år därefter.^*^*

I en stor norsk longitudinell studie följdes 41 421 kvinnor som hade rapporterat bäckensmärta sent i graviditeten. Sex månader efter förlossningen hade 78 procent återhämtat sig. Cirka 18,5 procent rapporterade fortfarande smärta från en eller två delar av bäckenet, medan en mindre grupp hade mer utbredda kvarstående besvär. Studien talar alltså för att de flesta förbättras tydligt under det första halvåret, samtidigt som en betydande minoritet fortfarande har symtom.^*

En norsk studie följde 78 kvinnor med bäckensmärta fram till ett år efter förlossningen. Två saker förutsade konsekvent både mindre smärta och bättre funktion: hur kvinnan klarade ett aktivt benlyftstest, och hennes egen tro på att hon skulle bli bättre.^*

Fyndet från studien med 78 kvinnor är värt att stanna vid, men också att formulera försiktigt. Det betyder inte att du kan tänka bort smärta, och absolut inte att den som har kvar besvär inte försökt tillräckligt. Vad det talar för är att en realistisk och hoppfull bild av förloppet har ett värde i sig.

Samma studie fann något som kan lugna: varken tidigare ryggsmärta eller hög psykisk belastning förutsade hur det skulle gå.^*

Ger besvären inte med sig, förvärras de, eller hindrar de dig i vardagen, är det rimligt att söka en bedömning i stället för att vänta ut dem.

Egenvård

Vid besvär utan varningstecken är grundregeln att röra dig inom smärtgränsen snarare än att vila helt:

Håll igång i vardagen så gott det går, och trappa upp gradvis över veckor.
Börja mjukt med bålträningen, och bygg på efter hand. Det är den träningsform som har bäst stöd i forskningen.^*^*^*Har du också besvär från bäckenbotten hör den träningen hemma hos en fysioterapeut med den kompetensen.
Variera bärandet. Byt sida, använd hjälpmedel och sprid tunga moment över dagen.
Prova värme över det ömma området om det känns skönt.

Fråga om smärtlindring i stället för att gissa. Ammar du gäller andra hänsyn kring vilka läkemedel som passar. Vi ger inga läkemedelsråd, prata med barnmorska, läkare eller apotek, eller ring 1177.

En rimlig gräns för egenvård: får du feber, domningar, svaghet i benen eller problem att kontrollera blåsa eller tarm är det inte något att träna bort på egen hand.

När du bör söka vård

Boka en tid för bedömning om du har:

Ryggsmärta som inte förbättras under de första veckorna efter förlossningen.
Smärta som påverkar din förmåga att ta hand om barnet eller dig själv.
Svårt att hitta bekväma ställningar vid amning, sömn eller i vardagen.
Ryggsmärta som fanns under graviditeten och inte gått över.

Kontakta vården akut (1177, eller 112 vid allvarliga symtom) om du har:

Plötslig kraftig ryggsmärta tillsammans med feber.
Domningar eller svaghet i benen.
Problem att kontrollera blåsa eller tarm.
Kraftig eller tilltagande smärta i bäckenet som gör det svårt att gå.
Andra oroande symtom efter förlossningen, som riklig blödning eller kraftig buksmärta.

De symtomen kan ha andra orsaker än muskler och leder, och då behöver en läkare eller barnmorska bedöma dig.

Vi är inte alltid rätt instans, och det säger vi hellre än tvärtom.

Efterkontrollen hos barnmorska fångar upp mycket av återhämtningen efter en förlossning. Har du besvär från bäckenbotten, läckage, tyngdkänsla eller smärta vid samlag, är en fysioterapeut med bäckenbottenkompetens ofta den som hjälper dig bäst, och de besvären hänger inte sällan ihop med ryggen. Vid misstanke om något gynekologiskt hänvisar vi vidare till läkare.

Vanliga frågor

Är kiropraktisk behandling säker efter förlossning?

Genomgången av all publicerad litteratur på området beskriver åtta fall av biverkningar, varav de allvarliga gällde behandling av halsryggen. Författarna påpekar samtidigt att rapporteringen är bristfällig, så att få fall beskrivits betyder inte att fler inte inträffat. Vi kan alltså inte säga att behandlingen är bevisat säker, bara att få händelser finns rapporterade. Vi undersöker alltid först, väger in sådant som blodproppsrisk, och hänvisar vidare vid misstanke om något annat än rörelseapparaten.

Beror ryggsmärtan på att hormonerna gör kroppen instabil?

Förmodligen inte, åtminstone inte på det sätt förklaringen brukar framställas. Ledrörligheten ökar, men den hänger inte ihop med relaxinnivåerna, och kvinnor med bäckenbesvär har inte högre nivåer än andra. En rimligare förklaring är att vävnaderna behöver tid att återhämta sig samtidigt som belastningen i vardagen ökar.

Kan amning ge eller förlänga ryggsmärta?

Nej, tvärtom om något. En norsk studie följde 10 603 kvinnor som hade bäckensmärta de första månaderna efter förlossningen och kontrollerade hur det gått 18 månader senare. Hur de ammade vid fem månader hade inget samband med kvarstående besvär. Kvinnor som ammat kortast tid hade däremot något oftare ont kvar — ett samband som bara fanns hos kvinnor med BMI 25 eller högre. Författarnas slutsats är att amning hade en liten gynnsam effekt på återhämtningen i den gruppen, och att kvinnor med bäckensmärta bör uppmuntras att amma enligt gällande rekommendationer. Du behöver alltså inte sluta amma för ryggens skull. Studien är observerande, så den kan inte fastställa orsak och verkan, men den ger inget stöd för att amning förlänger besvären.Själva ställningen är en annan sak. Långa stunder framåtböjd belastar bröstrygg, axlar och ländrygg, och att bygga upp stöd med kuddar och byta ställning ofta brukar hjälpa.

Kan jag förebygga besvären vid en ny graviditet?

Delvis. En metaanalys av elva randomiserade studier med 2 347 gravida kvinnor fann att träning under graviditeten minskade risken för ländryggssmärta med 9 procent och risken för nya sjukskrivningsperioder med drygt 20 procent. Mot bäckensmärta hade den ingen skyddande effekt alls.

Forskarna beskriver själva effekten som liten. Att röra på sig under graviditeten är ändå en bra idé av många skäl, men om någon lovar att träning skyddar bäckenet saknas stöd för det.

Kan magmuskeldelning ge ont i ryggen?

Forskningen talar emot det. I två studier rapporterade kvinnor med kvarstående delning inte mer rygg- eller bäckensmärta än de utan, varken vid sex eller tolv månader. Delningen är vanlig och oftast harmlös.

Kan ryggbedövning ge ryggvärk efteråt?

Ömhet vid stickstället under några dagar är vanligt. Att epidural skulle ge långvarig ryggsmärta har däremot inte hållit i granskning. Äldre studier som jämförde kvinnor i efterhand antydde ett samband. När forskare i stället lottade 369 förstföderskor till epidural eller annan smärtlindring fann de inget stöd för det, varken efter tre och tolv månader eller vid uppföljning i genomsnitt 26 månader senare.En detalj från den uppföljningen sätter saken i perspektiv: knappt en tredjedel i båda grupperna hade ont i ryggen veckan före intervjun. Ryggsmärta efter förlossning är alltså vanligt oavsett vilken smärtlindring du fick.

Spelar det roll om jag fött vaginalt eller med kejsarsnitt?

Det verkar göra det, men förmodligen inte på det sätt många tror.

I en norsk studie av 10 400 kvinnor som rapporterat uttalad bäckensmärta i graviditetsvecka 30 hängde planerat kejsarsnitt ihop med en ungefär dubblerad risk för svår bäckensmärta sex månader efter förlossningen, jämfört med vaginal förlossning.

Tolkningen är viktig. Det går inte att sluta sig till att kejsarsnittet orsakar smärtan, eftersom svår bäckensmärta ofta är just skälet till att ett kejsarsnitt planeras. Det studien visar är att kejsarsnitt inte skyddar bäckenet. Funderar du på att be om ett kejsarsnitt för att bespara ryggen finns det inte stöd för det. Ta i stället upp smärtan med din barnmorska eller läkare.

Vad är skillnaden på ländryggssmärta och bäckensmärta?

Ländryggssmärta sitter i svanken. Bäckensmärta, som många kallar foglossning, sitter lägre, över skinkorna, i blygdbenet eller strålande mot baksida lår. Många har båda samtidigt, och behandlingen överlappar.

Kan jag gå till kiropraktor när jag är gravid?

Ja, många gravida kan få kiropraktisk behandling, men behandlingen ska alltid anpassas efter graviditet, symtom och graviditetsvecka. Kiropraktorn använder då tekniker och positioner som är lämpliga för den gravida patienten.

Vid graviditetskomplikationer, blödning, kraftig buksmärta, feber eller andra oroande symtom bör du kontakta barnmorska, vårdcentral eller akut vård i stället.

Sammanfattning

Ont i ryggen efter förlossning är vanligt och beror oftast på att kroppen fortfarande återhämtar sig samtidigt som vardagen ställer nya krav. Omkring sju av tio har ryggsmärta under graviditeten, och en betydande andel har kvar besvär ett halvår efteråt. Två förklaringar som ofta förs fram, relaxin och magmuskeldelning, har svagt stöd, och detsamma gäller föreställningen att ryggbedövning ger långvarig värk. Bedömningen bygger på sjukdomshistoria och klinisk undersökning; bilder behövs sällan. Träning har det starkaste behandlingsstödet, manuell behandling har visst stöd på kort sikt, och underlaget för långtidseffekter saknas för båda. Prognosen är god, men återhämtningen tar ofta månader snarare än veckor. Vid feber, domningar, svaghet i benen eller påverkan på blåsa och tarm ska du söka vård akut.

Referenser

Ostgaard, H C, Zetherström, G, Roos-Hansson, E. (1997). Back pain in relation to pregnancy: a 6-year follow-up.. Spine (Phila Pa 1976). 22(24). 2945-50. 10.1097/00007632-199712150-00018 ↩︎
Mogren, Ingrid M. (2006). BMI, pain and hyper-mobility are determinants of long-term outcome for women with low back pain and pelvic pain during pregnancy.. Eur Spine J. 15(7). 1093-102. 10.1007/s00586-005-0004-9 ↩︎
Wiezer, M, Hage-Fransen, M A H, Otto, A, Wieffer-Platvoet, M S, Slotman, M H, Nijhuis-van der Sanden, M W G, Pool-Goudzwaard, A L. (2020). Risk factors for pelvic girdle pain postpartum and pregnancy related low back pain postpartum; a systematic review and meta-analysis.. Musculoskelet Sci Pract. 48. 102154. 10.1016/j.msksp.2020.102154 ↩︎
Burani, Elisa, Marruganti, Sharon, Giglioni, Gloria, Bonetti, Francesca, Ceron, Daniele, Cozzi Lepri, Alessandro. (2023). Predictive Factors for Pregnancy-Related Persistent Pelvic Girdle Pain (PPGP): A Systematic Review.. Medicina (Kaunas). 59(12). 10.3390/medicina59122123 ↩︎
Vleeming, Andry, Albert, Hanne B, Ostgaard, Hans Christian, Sturesson, Bengt, Stuge, Britt. (2008). European guidelines for the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain.. Eur Spine J. 17(6). 794-819. 10.1007/s00586-008-0602-4 ↩︎
Schauberger, C W, Rooney, B L, Goldsmith, L, Shenton, D, Silva, P D, Schaper, A. (1996). Peripheral joint laxity increases in pregnancy but does not correlate with serum relaxin levels.. Am J Obstet Gynecol. 174(2). 667-71. 10.1016/s0002-9378(96)70447-7 ↩︎
Hansen, A, Jensen, D V, Larsen, E, Wilken-Jensen, C, Petersen, L K. (1996). Relaxin is not related to symptom-giving pelvic girdle relaxation in pregnant women.. Acta Obstet Gynecol Scand. 75(3). 245-9. 10.3109/00016349609047095 ↩︎
Fernandes da Mota, Patrícia Gonçalves, Pascoal, Augusto Gil Brites Andrade, Carita, Ana Isabel Andrade Dinis, Bø, Kari. (2015). Prevalence and risk factors of diastasis recti abdominis from late pregnancy to 6 months postpartum, and relationship with lumbo-pelvic pain.. Man Ther. 20(1). 200-5. 10.1016/j.math.2014.09.002 ↩︎
Sperstad, Jorun Bakken, Tennfjord, Merete Kolberg, Hilde, Gunvor, Ellström-Engh, Marie, Bø, Kari. (2016). Diastasis recti abdominis during pregnancy and 12 months after childbirth: prevalence, risk factors and report of lumbopelvic pain.. Br J Sports Med. 50(17). 1092-6. 10.1136/bjsports-2016-096065 ↩︎
Vesting, Sabine, Gutke, Annelie, Fagevik Olsén, Monika, Praetorius Björk, Marcus, Rembeck, Gun, Larsson, Maria E H. (2022). Can Clinical Postpartum Muscle Assessment Help Predict the Severity of Postpartum Pelvic Girdle Pain? A Prospective Cohort Study.. Phys Ther. 103(1). 10.1093/ptj/pzac152 ↩︎
Stuge, Britt, Veierød, Marit Bragelien, Laerum, Even, Vøllestad, Nina. (2004). The efficacy of a treatment program focusing on specific stabilizing exercises for pelvic girdle pain after pregnancy: a two-year follow-up of a randomized clinical trial.. Spine (Phila Pa 1976). 29(10). E197-203. 10.1097/00007632-200405150-00021 ↩︎
Ruchat, Stephanie-May, Beamish, Nicole, Pellerin, Sophie, Usman, Muhammad, Dufour, Sinead, Meyer, Sarah, Sivak, Allison, Davenport, Margie H. (2025). Impact of exercise on musculoskeletal pain and disability in the postpartum period: a systematic review and meta-analysis.. Br J Sports Med. 59(8). 594-604. 10.1136/bjsports-2024-108488 ↩︎
Özyurt, Fatih, Üzelpasacı, Esra, Tayfur, Abdulhamit, Akbayrak, Türkan. (2025). Effectiveness of physical therapy on pain, disability and quality of life in women with lumbopelvic pain in postpartum period: a systematic review with evidence gap map and meta-analysis.. BMC Womens Health. 25(1). 318. 10.1186/s12905-025-03881-2 ↩︎
Yin, Yu-Tsen, Lin, Kuan-Yin, Chen, Chen-Yu, Yeh, Chien-Nan, Li, Yi-Ting. (2026). The effects of core stabilizing exercise in postpartum women with lumbopelvic pain: A systematic review with meta-analysis.. Braz J Phys Ther. 30(3). 101597. 10.1016/j.bjpt.2026.101597 ↩︎
Weis, Carol Ann, Pohlman, Katherine, Draper, Crystal, da Silva-Oolup, Sophia, Stuber, Kent, Hawk, Cheryl. (2020). Chiropractic Care of Adults With Postpartum-Related Low Back, Pelvic Girdle, or Combination Pain: A Systematic Review.. J Manipulative Physiol Ther. 43(7). 732-743. 10.1016/j.jmpt.2020.05.006 ↩︎
Weis, Carol Ann, Stuber, Kent, Murnaghan, Kent, Wynd, Shari. (2021). Adverse events from spinal manipulations in the pregnant and postpartum periods: a systematic review and update.. J Can Chiropr Assoc. 65(1). 32-49. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34035539/ ↩︎
Norén, Lotta, Ostgaard, Solveig, Johansson, Gun, Ostgaard, Hans C. (2002). Lumbar back and posterior pelvic pain during pregnancy: a 3-year follow-up.. Eur Spine J. 11(3). 267-71. 10.1007/s00586-001-0357-7 ↩︎
Bjelland, E K, Stuge, B, Engdahl, B, Eberhard-Gran, M. (2013). The effect of emotional distress on persistent pelvic girdle pain after delivery: a longitudinal population study.. BJOG. 120(1). 32-40. 10.1111/1471-0528.12029 ↩︎
Vøllestad, Nina K, Stuge, Britt. (2009). Prognostic factors for recovery from postpartum pelvic girdle pain.. Eur Spine J. 18(5). 718-26. 10.1007/s00586-009-0911-2 ↩︎