Foglossning är ett uttryck för ont i bäckenet när du är gravid, och besvären går oftast över efter förlossningen. Det gör ont baktill i bäckenet, framtill över blygdbenet eller på flera ställen. Det blir ofta svårt att gå, gå i trappor, vända sig i sängen och stå på ett ben. Namnet låter som att fogarna lossnar, men så är det inte. Troligen samverkar flera saker. Anpassad aktivitet och träning hjälper de flesta att klara vardagen.
Bakgrund
Foglossning är ett vardagligt ord för smärta i bäckenet som hör ihop med graviditeten. I forskningen kallas det ofta PGP, efter engelskans pelvic girdle pain. Vi använder ordet foglossning eftersom många känner igen det.
Ont i bäcken eller ländrygg är mycket vanligt när man är gravid. Ungefär hälften får sådana besvär, och ungefär var fjärde får kraftig smärta. Siffrorna skiljer sig mellan studier, bland annat beroende på hur man mäter.*
Enligt europeiska riktlinjer sitter smärtan baktill i bäckenet, mellan höftbenets övre kant och skinkans nedre kant, nära de bakre lederna. Den kan stråla ned i baksidan av låret och kan också sitta framtill över blygdbenet. Du kan ha ont i ländryggen samtidigt, men bäckensmärtan räknas som ett eget tillstånd.*
Ordet kan ge intrycket att lederna lossnar eller att bäckenet blir instabilt. Det har forskningen inte kunnat visa. Studier har undersökt hormoner, rörelser och muskelkontroll, men ingen enskild sak förklarar besvären.**
Symtom och kliniska tecken
Smärtan sitter oftast baktill i bäckenet eller framtill över blygdbenet. Den kan vara molande, huggande eller ilande och sitta på ena sidan, båda sidorna eller framtill. Den kan också stråla mot ljumskarna eller baksidan av låren.*
Vanliga besvär är att det gör ont när du:
- Går, särskilt längre sträckor eller med långa steg.
- Går i trappor.
- Vänder dig i sängen.
- Står på ett ben, till exempel när du klär på dig.
- Lyfter eller belastar benen olika.*
Besvären varierar mycket. En del klarar vardagen med små anpassningar. Andra får så ont att gång, sömn och arbete påverkas tydligt.
Var det gör ont räcker inte för att säga att smärtan kommer från bäckenet. Ländryggen, höfterna och andra strukturer kan ge liknande symtom. Bedömningen väger därför samman dina besvär, hur du fungerar och resultatet av flera tester.*
Orsaker och riskfaktorer
Det finns ingen känd enskild orsak till foglossning. Troligen samverkar flera saker.
- Hormonet relaxin har länge setts som förklaringen. Tanken är att det gör bäckenets ledband mjukare. Men stödet är svagt. Tre av fyra bra studier fann inget samband mellan relaxin och smärtan.*
- Rörelse och muskelkontroll i bäckenet skiljer sig hos dem som har foglossning. Det finns ett måttligt stöd för sambandet, men det visar inte vad som orsakar smärtan.*
Vissa saker har kopplats till högre risk:
- Tidigare ont i ländryggen eller bäckenet.
- Tidigare skada eller sjukdom i ryggen.
- Övervikt.
- Tungt fysiskt arbete.
Studierna är få och visar ofta olika resultat. Se dem som möjliga riskfaktorer, inte som säkra orsaker.*
Utredning och bedömning
Bedömningen bygger på hur dina besvär beter sig och på flera tester tillsammans. Vi frågar var det gör ont, när det gör ont och vilka rörelser som påverkar smärtan. Vi frågar också hur besvären påverkar gång, sömn, arbete och vardag.
Sedan undersöker vi hur du rör dig och fungerar. Europeiska riktlinjer rekommenderar bland annat följande tester:
- Ett test som provocerar smärta i bäckenets bakre leder (P4-testet).
- Ett test där du lägger ena benet i fyrställning (FABER-testet).
- Att känna på blygdbensfogen.
- Ett test där du lyfter ett rakt ben från britsen (ASLR-testet).
Inget enskilt test räcker för att ställa diagnosen.* Vi använder inte undersökningen för att avgöra om bäckenet står snett eller om en led har hoppat ur läge.
De flesta behöver ingen röntgen eller magnetkamera vid typiska besvär. Vid misstanke om skada, nervpåverkan eller annan sjukdom skickar vi dig vidare för medicinsk bedömning.
Behandling
Träning har bäst stöd, men effekten är måttlig och märks först efter några veckor. Forskningen har främst prövat träning, råd, bäckenbälte, akupunktur och manuell behandling. Den svenska myndigheten SBU konstaterar att det behövs fler studier.*
- Träning: en översikt av 31 studier fann att träning inte minskade smärtan på kort sikt jämfört med vanlig mödravård. Efter 6–12 veckor hade de som tränade mindre ont. Säkerheten i resultaten var låg till måttlig.*
- Akupunktur: i en svensk studie med 386 gravida minskade både akupunktur och stabiliserande övningar smärtan, mest akupunktur. Deltagarna visste vilken behandling de fick.* I en senare studie gav akupunktur inte mindre smärta än låtsas akupunktur.*
- Bäckenbälte: brittiska riktlinjer säger att vården kan överväga träningsråd och ett mjukt bäckenbälte. Stödet för bältet är begränsat.*
- Manuell behandling: gav i några studier mindre smärta än vanlig vård, men inte mer än låtsad behandling. Stödet är svagt.**
Varför vi ändå behandlar
Målet är att du ska klara vardagen bättre, inte att rätta till bäckenet. Foglossning handlar inte om att bäckenet står fel. Därför lägger vi störst vikt vid råd, anpassad aktivitet och övningar som passar dig. Ett aktivt upplägg över flera veckor har bättre stöd än någon enskild manuell teknik.**
Manuell behandling kan vara ett komplement när smärta eller spända muskler gör det svårt att röra sig eller träna. Forskningen har inte visat att den rättar till någon felställning.
Vi följer upp hur du klarar gång, sömn och vardag. Blir det inte tydligt bättre ändrar vi upplägget. Målet är att du ska klara dig själv, inte att du ska behöva återkommande behandling.
Så går en behandling till
Vi anpassar behandlingen efter dina besvär, hur långt du har kommit i graviditeten och vad du vill klara bättre. Den kan innehålla:
- Råd om aktivitet, gång, arbete och sömn.
- Övningar som passar dig, med gradvis mer styrka och funktion.
- Råd om bäckenbälte när det passar.
- Behandling av ömma muskler.
- Försiktig mobilisering eller annan manuell behandling som komplement.
Vi utgår från vad som gör ont och vad som har blivit svårare, och vi anpassar övningarna efter hur du reagerar. Passar dina symtom inte med vanlig bäckensmärta hänvisar vi dig till barnmorska, läkare eller förlossningen.
Hur säker är behandlingen?
Träning går nästan alltid att anpassa efter graviditeten och efter hur ont du har. Det viktiga är att belastningen passar just dig. Samma övning kan göra ont hos en person men inte hos en annan.
Kunskapen om manipulation under graviditeten är mer begränsad. En översikt från 2021 hittade ett allvarligt fall, efter behandling av nacken, och några lindriga, övergående besvär efter behandling av ländryggen. Men många studier redovisade biverkningar dåligt, så den verkliga risken går inte att säga.*
Därför använder vi manuella metoder bara när undersökningen talar för det, och vi anpassar dem efter graviditeten. Berätta alltid om du har haft komplikationer under graviditeten, blödning eller ett fall, eller om du har fått nya domningar eller ny svaghet.
Prognos och förlopp
De flesta blir bra efter förlossningen. Besvären brukar minska ganska snart efter att barnet är fött, och de flesta mår bra igen efter ungefär tre månader. En del har svårt med vissa aktiviteter längre.*
En översikt av tio studier letade efter tecken på att besvären håller i sig tre till sex månader efter förlossningen. Risken var större vid:
- Mycket ont under graviditeten.
- Stor påverkan på vardagen.
- Många positiva smärttester vid undersökningen.
- Tidigare ont i ländryggen eller bäckenet.
- Stark rädsla för att röra sig.
Studierna var olika, så resultaten gick inte att väga samman. Ingen enskild faktor kan förutsäga hur det går för just dig.*
Blir besvären inte gradvis bättre efter förlossningen, eller begränsar de fortfarande gång och vardag efter några månader, är det rimligt med en ny bedömning.
Egenvård
Du behöver oftast inte undvika aktivitet, utan hitta en nivå som kroppen klarar. Målet är att röra dig utan kraftiga eller långvariga försämringar. Det här kan hjälpa:
- Ta korta steg, och gå hellre flera korta promenader än en lång.
- Växla ofta mellan att sitta, stå, ligga och röra dig.
- Undvik att stå på ett ben, till exempel när du klär på dig. Sätt dig hellre ned.
- Lägg en kudde mellan knäna när du sover på sidan.
- Håll ihop benen när du vänder dig i sängen och när du kliver upp.*
- Fördela aktiviteterna över dagen i stället för att göra mycket på en gång.
Ett mjukt bäckenbälte kan lindra för en del, till exempel under aktiviteter som gör ont. Stödet är begränsat, och bältet är ett hjälpmedel, inte en behandling av ett instabilt bäcken.*
Blir det regelbundet och tydligt sämre, minska först tid, mängd eller intensitet. Du behöver inte sluta helt.
När du bör söka vård
Boka en tid för bedömning om du har:
- Smärta i bäcken eller rygg som tydligt påverkar gång, sömn, arbete eller vardag.
- Besvär som inte blir bättre trots att du har anpassat aktiviteten.
- Fortfarande ont i bäcken eller rygg tre månader efter förlossningen.
Berätta också för din barnmorska att du har ont. All smärta under graviditeten kommer inte från muskler och leder, så nya eller annorlunda symtom ska inte automatiskt tolkas som foglossning.
Kontakta förlossningen eller ring 1177 direkt om du:
- Blöder från slidan.
- Har vattenavgång eller vattniga flytningar.
- Får smärtsamma, regelbundna sammandragningar som inte går över när du vilar.
- Känner tydligt mindre fosterrörelser än vanligt.
Kontakta vården skyndsamt, via 1177 eller akutmottagning, om du har feber eller känner dig mycket sjuk, har fått kraftig smärta efter ett fall, eller får ny svaghet, utbredda domningar eller problem med att kissa eller hålla tätt.
Ring 112 om du plötsligt får andnöd, smärta i bröstet eller kraftig blödning.
Vanliga frågor
Går besvären över efter förlossningen?
De flesta förbättras efter förlossningen, och 1177 beskriver att många mår bra igen ungefär tre månader efter förlossningen. En del har kvar besvär längre. Sök en ny bedömning om smärtan inte successivt minskar eller om den fortsätter att begränsa din vardag efter några månader.
Hjälper akupunktur?
I en svensk studie från 2005 gav akupunktur som tillägg till standardbehandling större smärtlindring än stabiliserande övningar. Studien var enkelblindad, vilket gör resultatet mer osäkert. Akupunktur erbjuds inom mödrahälsovård och fysioterapi, och du kan ta upp det med din barnmorska.
Hjälper ett bäckenbälte?
Det kan hjälpa vissa. NICE anger att vården kan överväga ett icke-rigid bäckenbälte, men konstaterar att underlaget är begränsat. Se bältet som ett hjälpmedel under aktiviteter som provocerar besvären, inte som en behandling av ett instabilt bäcken.
Kan bäckenet hamna snett och behöva justeras?
Vi undersöker och behandlar inte utifrån den modellen. Europeiska riktlinjer rekommenderar inte manuella rörlighetstester som diagnostiskt bevis, och forskningen visar inte att manuell behandling korrigerar en felställning i bäckenet.
Kan jag träna när jag har foglossning?
För de flesta går det bra att fortsätta röra på sig med anpassningar. Det som avgör är hur du reagerar på belastningen, inte om en viss övning generellt är ”tillåten”. Om en aktivitet ger tydlig och långvarig försämring kan du börja med att minska tid, dos eller intensitet innan du väljer bort den helt.
Lossnar fogarna i bäckenet på riktigt?
Nej. Namnet foglossning beskriver hur besvären känns, inte vad som händer i kroppen. Bäckenets leder lossnar inte och går inte ur läge. Forskningen ser i stället ett tillstånd där flera faktorer samverkar, utan att någon enskild förklaring har kunnat fastställas.
Sammanfattning
- Vad det är: smärta i bäckenet under graviditeten. Den är vanlig och oftast ofarlig.
- Orsak: ingen enskild orsak är känd. Fogarna lossnar inte, och stödet för att hormonet relaxin ligger bakom är svagt.
- Undersökning: bygger på dina besvär och flera tester. Vi undersöker inte om bäckenet står snett.
- Behandling: träning och ett aktivt upplägg har bäst stöd. Bäckenbälte och akupunktur kan hjälpa en del, men stödet är osäkert. Manuell behandling är ett komplement.
- Förlopp: de flesta blir bra efter förlossningen, ofta inom tre månader.
- Sök vård direkt vid blödning, vattenavgång, regelbundna sammandragningar eller minskade fosterrörelser.
Om texten: Texten bygger på systematiska översikter, riktlinjer och randomiserade studier. Vi redovisar resultat som talar både för och emot manuell behandling.
Referenser
- Wu, W H, Meijer, O G, Uegaki, K, Mens, J M A, van Dieën, J H, Wuisman, P I J M, Ostgaard, H C. (2004). Pregnancy-related pelvic girdle pain (PPP), I: Terminology, clinical presentation, and prevalence.. Eur Spine J. 13(7). 575-89. 10.1007/s00586-003-0615-y ↩︎
- Vleeming, Andry, Albert, Hanne B, Ostgaard, Hans Christian, Sturesson, Bengt, Stuge, Britt. (2008). European guidelines for the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain.. Eur Spine J. 17(6). 794-819. 10.1007/s00586-008-0602-4 ↩︎
- Aldabe, Daniela, Ribeiro, Daniel Cury, Milosavljevic, Stephan, Dawn Bussey, Melanie. (2012). Pregnancy-related pelvic girdle pain and its relationship with relaxin levels during pregnancy: a systematic review.. Eur Spine J. 21(9). 1769-76. 10.1007/s00586-012-2162-x ↩︎
- Aldabe, Daniela, Milosavljevic, Stephan, Bussey, Melanie Dawn. (2012). Is pregnancy related pelvic girdle pain associated with altered kinematic, kinetic and motor control of the pelvis? A systematic review.. Eur Spine J. 21(9). 1777-87. 10.1007/s00586-012-2401-1 ↩︎
- 1177. (2026). Bäckensmärta under graviditeten – foglossning. https://www.1177.se/barn–gravid/graviditet/graviditetsbesvar-och-sjukdomar/backensmarta-under-graviditeten—foglossning/ (Hämtad 2026-11-02) ↩︎
- Wuytack, Francesca, Begley, Cecily, Daly, Deirdre. (2020). Risk factors for pregnancy-related pelvic girdle pain: a scoping review.. BMC Pregnancy Childbirth. 20(1). 739. 10.1186/s12884-020-03442-5 ↩︎
- (2022). Graviditetsrelaterad bäckensmärta: prioritering baserad på James Lind Alliance metod. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. https://www.sbu.se/356 (Hämtad 2026-11-03) ↩︎
- Mladenovic, M, Coughlan, L M, Nascimento, P R C do, Simmons, M J, Dufour, S, Spadoni, G, Macedo, L G. (2026). The effectiveness of physiotherapy interventions for Pregnancy-Related lumbopelvic pain: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.. Braz J Phys Ther. 30(5). 101605. 10.1016/j.bjpt.2026.101605 ↩︎
- Elden, Helen, Ladfors, Lars, Olsen, Monika Fagevik, Ostgaard, Hans-Christian, Hagberg, Henrik. (2005). Effects of acupuncture and stabilising exercises as adjunct to standard treatment in pregnant women with pelvic girdle pain: randomised single blind controlled trial.. BMJ. 330(7494). 761. 10.1136/bmj.38397.507014.E0 ↩︎
- Elden, H, Fagevik-Olsen, M, Ostgaard, H-C, Stener-Victorin, E, Hagberg, H. (2008). Acupuncture as an adjunct to standard treatment for pelvic girdle pain in pregnant women: randomised double-blinded controlled trial comparing acupuncture with non-penetrating sham acupuncture.. BJOG. 115(13). 1655-68. 10.1111/j.1471-0528.2008.01904.x ↩︎
- (2021). Antenatal care: evidence review for management of pelvic girdle pain in pregnancy (NICE guideline NG201). National Institute for Health and Care Excellence. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK573945/ (Hämtad 2026-11-03) ↩︎
- Hall, Helen, Cramer, Holger, Sundberg, Tobias, Ward, Lesley, Adams, Jon, Moore, Craig, Sibbritt, David, Lauche, Romy. (2016). The effectiveness of complementary manual therapies for pregnancy-related back and pelvic pain: A systematic review with meta-analysis.. Medicine (Baltimore). 95(38). e4723. 10.1097/MD.0000000000004723 ↩︎
- Weis, Carol Ann, Stuber, Kent, Murnaghan, Kent, Wynd, Shari. (2021). Adverse events from spinal manipulations in the pregnant and postpartum periods: a systematic review and update.. J Can Chiropr Assoc. 65(1). 32-49. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34035539/ ↩︎
- Burani, Elisa, Marruganti, Sharon, Giglioni, Gloria, Bonetti, Francesca, Ceron, Daniele, Cozzi Lepri, Alessandro. (2023). Predictive Factors for Pregnancy-Related Persistent Pelvic Girdle Pain (PPGP): A Systematic Review.. Medicina (Kaunas). 59(12). 10.3390/medicina59122123 ↩︎
Relaterade artiklar
