Foglossning är ett uttryck för graviditetsrelaterad bäckensmärta, även kallad pelvic girdle pain (PGP). Smärtan kan sitta baktill över bäckenet, framtill över blygdbenet eller på flera ställen samtidigt. Besvären kan göra det svårt att gå, gå i trappor, vända sig i sängen eller stå på ett ben.
Fogarna i bäckenet lossnar däremot inte. Forskningen beskriver graviditetsrelaterad bäckensmärta som ett tillstånd där flera faktorer sannolikt samverkar. Här går vi igenom symtom, orsaker, undersökning, behandling, prognos och vad du själv kan göra.
Bakgrund
Graviditetsrelaterad bäckensmärta är vanligt under graviditeten. Studier rapporterar olika förekomst beroende på hur forskarna definierar och diagnostiserar tillståndet. Skillnader i terminologi och undersökningsmetoder gör därför att exakta prevalenssiffror varierar.**
Smärtan sitter vanligtvis mellan den bakre höftbenskammen och sätesvecket, kring en eller båda sacroiliacalederna. Den kan även sitta framtill över symfysen och stråla mot ljumskar eller lår.**
PGP kan förekomma samtidigt med ländryggssmärta, men man betraktar tillståndet som kliniskt skilt från vanlig ländryggssmärta när smärtans lokalisation och undersökningsfynd talar för bäckenregionen.*
Begreppet foglossning kan ge intrycket att lederna lossnar eller att bäckenet blir instabilt. Den förklaringsmodellen kan inte stödjas enligt forskning. Studier har undersökt både hormonella förändringar, biomekanik och motorisk kontroll, men ingen enskild faktor förklarar tillståndet.**
Därför använder vi främst begreppet graviditetsrelaterad bäckensmärta, samtidigt som vi använder ordet foglossning eftersom många känner igen och söker efter det.
Symtom och kliniska tecken
Graviditetsrelaterad bäckensmärta kan kännas molande, huggande eller ilande. Smärtan kan sitta på ena sidan, på båda sidor eller framtill över blygdbenet.**
Vanliga besvär är:
- Smärta baktill över bäckenet och sätet.
- Smärta över blygdbenet.
- Smärta mot ljumskar eller baksida lår.
- Ökad smärta vid gång.
- Besvär när du går i trappor.
- Smärta när du vänder dig i sängen.
- Svårt att stå på ett ben, exempelvis när du klär på dig.
- Mer ont vid lyft eller när du belastar benen olika.**
Besvären varierar mycket mellan personer. En del kan fortsätta med sina vanliga aktiviteter med mindre anpassningar. Andra får så mycket smärta att gång, sömn, arbete och vardagsaktiviteter påverkas tydligt.
Smärtans placering räcker inte för att avgöra om besvären kommer från bäckenet. Ländrygg, höfter och andra strukturer kan ge liknande symtom. Därför väger vi samman din beskrivning av besvären med funktion och kliniska tester när vi gör vår bedömning.*
Orsaker och riskfaktorer
Det finns ännu inte en fastställt enskild orsak till graviditetsrelaterad bäckensmärta. I stället talar kunskapsläget för att flera faktorer samverkar.***
Hormonet relaxin har länge använts som förklaring till foglossning. Tanken har varit att högre relaxinnivåer gör bäckenets ligament mer eftergivliga och därmed orsakar smärta. En systematisk översikt fann dock endast låg evidens för ett samband mellan relaxinnivåer och PGP. Tre av fyra studier med högre metodologisk kvalitet fann inget tydligt samband.*
Forskare har också sett skillnader i biomekanik och motorisk kontroll hos personer med graviditetsrelaterad bäckensmärta. Det handlar bland annat om hur kroppen kontrollerar rörelse och överför belastning genom bäckenet. Dessa fynd visar samband men bevisar inte vad som orsakar smärtan.*
Observationsstudier har kopplat flera faktorer till en högre förekomst av PGP. De mest återkommande är tidigare ländryggs- eller bäckensmärta. Studier har även rapporterat samband med bland annat tidigare ryggtrauma, högre BMI, tidigare graviditet och fysiskt krävande arbete.*
Forskningsunderlaget är dock ojämnt. Därför bör vi se dessa faktorer som möjliga riskmarkörer snarare än säkra orsaker.
Utredning och bedömning
Vi börjar undersökningen med att fråga var smärtan sitter, när den uppstår och vilka rörelser eller aktiviteter som påverkar den. Vi frågar också hur besvären påverkar gång, sömn, arbete och andra vardagsaktiviteter.
Därefter undersöker vi rörelse och funktion. Vid misstänkt graviditetsrelaterad bäckensmärta kan vi använda etablerade kliniska tester som provocerar eller belastar specifika delar av bäckenregionen.
Europeiska riktlinjer rekommenderar bland annat posterior pelvic pain provocation-testet, FABER-testet, palpation av symfysen och det funktionella Active Straight Leg Raise-testet. Undersökaren behöver kombinera flera fynd eftersom inget enskilt test kan ställa diagnosen på egen hand.*
Vi använder inte palpation för att avgöra att bäckenet står ”snett”, att en led har hoppat ur läge eller att den måste läggas tillbaka. Riktlinjerna rekommenderar inte manuella rörlighetstester som diagnostiskt bevis för PGP.*
De flesta behöver inte bilddiagnostik vid typiska symtom. Om sjukdomshistorien eller undersökningen väcker misstanke om trauma, neurologisk påverkan eller annan bakomliggande sjukdom rekommenderar vi i stället vidare medicinsk bedömning.
Behandling
Forskningen har framför allt undersökt träning, råd och information, bäckenbälte, akupunktur och olika former av manuell behandling. SBU har kartlagt vilka metoder som används för diagnostik och behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta i Sverige.
En systematisk översikt och meta-analys från 2026 sammanställde 31 randomiserade studier om fysioterapeutiska insatser vid graviditetsrelaterad lumbopelvisk smärta. Träning gav inte en säker kortsiktig smärtlindring jämfört med standardvård, men resultaten talade för lägre smärtnivå efter 6–12 veckor. Evidenssäkerheten varierade från mycket låg till måttlig beroende på utfall och uppföljning.*
En svensk randomiserad studie på 386 gravida med PGP jämförde akupunktur och stabiliserande övningar som tillägg till standardbehandling. Båda tilläggen minskade smärtan jämfört med enbart standardbehandling, och akupunktur gav i den studien större effekt än stabiliserande övningar. Studien var enkelblindad, vilket innebär att deltagarna kände till vilken behandling de fick. Det gör resultaten mer osäkra eftersom huvudutfallet var självskattad smärta.*
NICE rekommenderar att vården överväger fysioterapeutiska träningsråd och/eller ett rörligt bäckenbälte vid graviditetsrelaterad PGP. Underlaget för bäckenbälte är begränsat men visar möjlig smärtlindring.*
Evidensen för manuell behandling är svagare. Systematiska översikter visar vissa positiva resultat jämfört med standardvård, men ingen tydlig fördel när manuell behandling jämförs med skenbehandling eller andra aktiva interventioner.**
Varför vi ändå behandlar
Graviditetsrelaterad bäckensmärta handlar inte om att bäckenet behöver ”rättas till”. Behandlingen bör i stället hjälpa dig att hantera belastning, bibehålla rörelse och förbättra de aktiviteter som smärtan begränsar.
Vi lägger därför störst vikt vid råd, anpassad aktivitet och individuellt anpassade övningar. Det finns ett bättre stöd för ett aktivt upplägg över flera veckor än för någon specifik manuell behandlingsteknik.**
Manuell behandling kan ibland fungera som ett komplement om exempelvis smärta eller muskelspänning gör det svårt att röra sig eller träna. Forskningen kan däremot inte visa att manuell behandling korrigerar en felställning eller instabilitet i bäckenet.**
Vi följer därför framför allt funktion. Kan du gå lättare, sova bättre, röra dig mer och klara vardagen bättre? Om behandlingen inte bidrar till en tydlig förbättring förändrar vi upplägget.
Målet är att hjälpa dig att hantera besvären och bibehålla så mycket normal aktivitet som graviditeten och symtomen tillåter – inte att skapa ett behov av återkommande behandling.
Så går en behandling till
Vi anpassar behandlingen efter dina symtom, graviditetsvecka, undersökningsfynd och vad du vill kunna göra bättre.
Behandlingen kan innehålla:
- Råd om aktivitet och belastning.
- Individuellt anpassade övningar.
- Gradvis träning av styrka och funktion.
- Råd kring gång, arbete, sömn och vardagsaktiviteter.
- Utprovning eller råd om bäckenbälte när det är relevant.
- Mjukdelsbehandling vid muskulär ömhet.
- Försiktig mobilisering eller annan manuell behandling när vi bedömer att det kan fungera som ett komplement.
Vi väljer inte behandling utifrån antagandet att bäckenet står fel eller att en fog behöver ”läggas tillbaka”.
I stället utgår vi från vad som provocerar symtomen och vilka funktioner som har blivit svårare. Vi anpassar sedan belastningen och övningarna efter hur du reagerar.
Om undersökningen visar symtom som inte passar med vanlig muskuloskeletal bäckensmärta rekommenderar vi kontakt med exempelvis barnmorska, fysioterapeut, läkare eller förlossningsvård beroende på situationen.
Hur säker är behandlingen?
Träning och fysisk aktivitet går i de flesta fall att anpassa efter både graviditeten och graden av bäckensmärta. Belastningen behöver däremot passa individen. En aktivitet som fungerar bra för en person kan provocera besvär hos en annan.**
Kunskapen om säkerheten för spinal manipulation under graviditet är mer begränsad. En systematisk översikt från 2021 identifierade få rapporterade allvarliga händelser och ett antal mindre och övergående reaktioner efter behandling. Samtidigt rapporterade många studier biverkningar bristfälligt.*
Forskarna kunde därför inte fastställa den faktiska risken. Få rapporterade komplikationer betyder inte automatiskt att behandlingen är bevisat riskfri.*
Vi anpassar därför manuella behandlingsmetoder efter graviditeten och använder dem bara när undersökningen talar för att de är lämpliga. Vi avstår från behandling och rekommenderar annan vård när symtomen eller graviditeten kräver medicinsk bedömning.
Berätta alltid om graviditetskomplikationer, blödning, trauma eller nya neurologiska symtom innan behandling.
Prognos och förlopp
Prognosen är god för de flesta med graviditetsrelaterad bäckensmärta. Många har kvar besvären under delar av graviditeten men förbättras efter förlossningen.
1177 beskriver att de flesta mår bra igen ungefär tre månader efter att barnet har fötts, även om vissa kan ha kvar problem med aktiviteter och rörelser längre.
En systematisk översikt från 2023 undersökte faktorer som kan förutsäga kvarstående PGP tre till sex månader efter förlossningen. Studierna pekade bland annat på högre smärtnivå under graviditeten, större funktionsnedsättning, fler positiva provokationstester och tidigare smärta från ländrygg och bäckenområdet som möjliga prognostiska faktorer.*
Resultaten varierade dock mellan studierna, och forskarna kunde inte genomföra någon säker meta-analys. En riskfaktor kan därför inte förutsäga hur en enskild person kommer att må efter förlossningen.*
Om besvären inte successivt förbättras efter förlossningen, eller om de fortsätter att begränsa gång, aktivitet och vardagsfunktion efter några månader, är det rimligt med en ny bedömning.
Egenvård
Du behöver vanligtvis inte undvika all aktivitet när du har bäckensmärta. Målet är snarare att hitta en belastningsnivå som fungerar utan att du får kraftiga eller långvariga försämringar.
Du kan exempelvis prova att:
- Dela upp längre promenader i kortare sträckor.
- Minska steglängden om långa steg provocerar smärtan.
- Variera mellan att sitta, stå och gå.
- Sitta ner när du tar på dig byxor eller skor.
- Undvika upprepade tunga lyft som tydligt förvärrar besvären.
- Prova olika sovpositioner och använda en kudde mellan benen.
- Fördela aktivitet över dagen i stället för att göra mycket på en gång.
- Fortsätta med anpassad träning på en nivå som du tolererar.*
Ett icke-rigid bäckenbälte kan lindra smärtan hos vissa gravida och kan vara värt att prova under aktiviteter som annars provocerar besvären. Forskningsunderlaget är begränsat och bältet bör ses som ett hjälpmedel, inte som en behandling av ett ”instabilt” bäcken.*
Om en aktivitet regelbundet ger en tydlig och långvarig försämring kan du först minska dosen, tiden eller intensiteten i stället för att automatiskt sluta med aktiviteten helt.
När du bör söka vård
Kontakta barnmorska, fysioterapeut eller annan lämplig vårdgivare om bäcken- eller ryggsmärtan tydligt påverkar din gång, sömn, arbete eller vardag.
All smärta under graviditet beror inte på muskler och leder. Du bör därför inte automatiskt tolka nya eller avvikande symtom som foglossning.
Sök obstetrisk eller medicinsk vård om du exempelvis får:
- Vaginal blödning som enligt graviditetsveckan behöver bedömas.
- Vattenavgång eller vattniga flytningar.
- Smärtsamma och regelbundna sammandragningar som inte avtar vid vila.
- Tydligt minskade fosterrörelser när du tidigare har känt barnet regelbundet.
- Feber eller tydligt påverkat allmäntillstånd.
- Kraftig smärta efter ett fall eller annat trauma.
- Nytillkommen tydlig muskelsvaghet, omfattande domningar eller problem med kontrollen över blåsa eller tarm.
1177 rekommenderar omedelbar vårdkontakt vid bland annat blödning under senare delen av graviditeten, misstänkt för tidigt värkarbete och minskade fosterrörelser enligt de kriterier som gäller för graviditetsveckan.
Ring 1177 eller kontakta din förlossningsavdelning om du är osäker på hur snabbt symtomen behöver bedömas.
Vanliga frågor
Går besvären över efter förlossningen?
De flesta förbättras efter förlossningen, och 1177 beskriver att många mår bra igen ungefär tre månader efter förlossningen. En del har kvar besvär längre. Sök en ny bedömning om smärtan inte successivt minskar eller om den fortsätter att begränsa din vardag efter några månader.
Hjälper akupunktur?
I en svensk studie från 2005 gav akupunktur som tillägg till standardbehandling större smärtlindring än stabiliserande övningar. Studien var enkelblindad, vilket gör resultatet mer osäkert. Akupunktur erbjuds inom mödrahälsovård och fysioterapi, och du kan ta upp det med din barnmorska.
Hjälper ett bäckenbälte?
Det kan hjälpa vissa. NICE anger att vården kan överväga ett icke-rigid bäckenbälte, men konstaterar att underlaget är begränsat. Se bältet som ett hjälpmedel under aktiviteter som provocerar besvären, inte som en behandling av ett instabilt bäcken.
Kan bäckenet hamna snett och behöva justeras?
Vi undersöker och behandlar inte utifrån den modellen. Europeiska riktlinjer rekommenderar inte manuella rörlighetstester som diagnostiskt bevis, och forskningen visar inte att manuell behandling korrigerar en felställning i bäckenet.
Kan jag träna när jag har foglossning?
För de flesta går det bra att fortsätta röra på sig med anpassningar. Det som avgör är hur du reagerar på belastningen, inte om en viss övning generellt är ”tillåten”. Om en aktivitet ger tydlig och långvarig försämring kan du börja med att minska tid, dos eller intensitet innan du väljer bort den helt.
Lossnar fogarna i bäckenet på riktigt?
Nej. Namnet foglossning beskriver hur besvären känns, inte vad som händer i kroppen. Bäckenets leder lossnar inte och går inte ur läge. Forskningen ser i stället ett tillstånd där flera faktorer samverkar, utan att någon enskild förklaring har kunnat fastställas.
Sammanfattning
Foglossning är ett vanligt namn på graviditetsrelaterad bäckensmärta. Smärtan kan sitta baktill över bäckenet, över blygdbenet eller på flera ställen samtidigt. Gång, trappor, vändning i sängen och ensidig belastning provocerar ofta besvären. Forskningen har inte visat någon enskild orsak. Den förenklade modellen där relaxin gör bäckenet instabilt har svagt vetenskapligt stöd. I stället verkar flera hormonella, biomekaniska och individuella faktorer kunna samverka. Undersökningen bygger på sjukdomshistoria, funktionsbedömning och relevanta kliniska tester. Vi använder inte palpation för att avgöra om bäckenet står snett eller behöver läggas tillbaka. Träning och ett aktivt, individuellt anpassat upplägg har bäst stöd bland de konservativa behandlingsalternativen, även om evidenssäkerheten varierar. Ett bäckenbälte kan hjälpa vissa personer. Manuell behandling kan användas som komplement, men forskningen visar inte någon säker specifik effekt. Prognosen är god för de flesta och besvären minskar vanligen efter förlossningen. Sök vård om smärtan begränsar dig tydligt eller om du får symtom som inte passar med vanlig graviditetsrelaterad bäckensmärta.
Referenser
- Wu, W H, Meijer, O G, Uegaki, K, Mens, J M A, van Dieën, J H, Wuisman, P I J M, Ostgaard, H C. (2004). Pregnancy-related pelvic girdle pain (PPP), I: Terminology, clinical presentation, and prevalence.. Eur Spine J. 13(7). 575-89. 10.1007/s00586-003-0615-y ↩︎
- Vleeming, Andry, Albert, Hanne B, Ostgaard, Hans Christian, Sturesson, Bengt, Stuge, Britt. (2008). European guidelines for the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain.. Eur Spine J. 17(6). 794-819. 10.1007/s00586-008-0602-4 ↩︎
- Aldabe, Daniela, Ribeiro, Daniel Cury, Milosavljevic, Stephan, Dawn Bussey, Melanie. (2012). Pregnancy-related pelvic girdle pain and its relationship with relaxin levels during pregnancy: a systematic review.. Eur Spine J. 21(9). 1769-76. 10.1007/s00586-012-2162-x ↩︎
- Aldabe, Daniela, Milosavljevic, Stephan, Bussey, Melanie Dawn. (2012). Is pregnancy related pelvic girdle pain associated with altered kinematic, kinetic and motor control of the pelvis? A systematic review.. Eur Spine J. 21(9). 1777-87. 10.1007/s00586-012-2401-1 ↩︎
- Wuytack, Francesca, Begley, Cecily, Daly, Deirdre. (2020). Risk factors for pregnancy-related pelvic girdle pain: a scoping review.. BMC Pregnancy Childbirth. 20(1). 739. 10.1186/s12884-020-03442-5 ↩︎
- Mladenovic, M, Coughlan, L M, Nascimento, P R C do, Simmons, M J, Dufour, S, Spadoni, G, Macedo, L G. (2026). The effectiveness of physiotherapy interventions for Pregnancy-Related lumbopelvic pain: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.. Braz J Phys Ther. 30(5). 101605. 10.1016/j.bjpt.2026.101605 ↩︎
- Elden, Helen, Ladfors, Lars, Olsen, Monika Fagevik, Ostgaard, Hans-Christian, Hagberg, Henrik. (2005). Effects of acupuncture and stabilising exercises as adjunct to standard treatment in pregnant women with pelvic girdle pain: randomised single blind controlled trial.. BMJ. 330(7494). 761. 10.1136/bmj.38397.507014.E0 ↩︎
- (2021). Management of pelvic girdle pain in pregnancy. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK573945/ ↩︎
- Hall, Helen, Cramer, Holger, Sundberg, Tobias, Ward, Lesley, Adams, Jon, Moore, Craig, Sibbritt, David, Lauche, Romy. (2016). The effectiveness of complementary manual therapies for pregnancy-related back and pelvic pain: A systematic review with meta-analysis.. Medicine (Baltimore). 95(38). e4723. 10.1097/MD.0000000000004723 ↩︎
- Weis, Carol Ann, Stuber, Kent, Murnaghan, Kent, Wynd, Shari. (2021). Adverse events from spinal manipulations in the pregnant and postpartum periods: a systematic review and update.. J Can Chiropr Assoc. 65(1). 32-49. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34035539/ ↩︎
- Burani, Elisa, Marruganti, Sharon, Giglioni, Gloria, Bonetti, Francesca, Ceron, Daniele, Cozzi Lepri, Alessandro. (2023). Predictive Factors for Pregnancy-Related Persistent Pelvic Girdle Pain (PPGP): A Systematic Review.. Medicina (Kaunas). 59(12). 10.3390/medicina59122123 ↩︎
Relaterade artiklar
