Piriformissyndrom kan ge djup smärta i skinkan. Ibland strålar smärtan ned längs baksidan av låret eller längre ned i benet. Besvären kan likna ischias från ryggen och blir ofta värre när du sitter länge. Namnet kommer från piriformismuskeln. Det är en liten muskel djupt inne i sätet, nära ischiasnerven. Men det går inte alltid att avgöra om smärtan kommer från muskeln, från nerven eller från något annat i området. Diagnosen är omdiskuterad, och det finns inget enskilt test som kan bekräfta den. Därför behöver undersökningen även omfatta ländryggen, höften och nerverna. De flesta behöver ingen operation. Grunden i behandlingen är anpassad aktivitet och träning som ökar gradvis. Manuell behandling kan ibland lindra smärtan, men är då ett komplement till träningen.
Bakgrund
Piriformismuskeln går från korsbenet till lårbenets övre del. Den hjälper till att vrida och stabilisera höften. Ischiasnerven går oftast strax under muskeln, på väg från bäckenet ned i benet.
Hos ungefär var sjätte person går nerven, eller en del av den, genom eller över muskeln. Men det är inte vanligare hos dem som har piriformissyndrom än hos andra. Att nerven går en annan väg betyder alltså inte att man får ont.*
I dag talar man ofta om djupt glutealt syndrom (deep gluteal syndrome). Det är ett bredare namn för när ischiasnerven påverkas djupt inne i sätet och inte i ryggen. Piriformissyndrom är då en av flera möjliga orsaker.*
Hur vanligt är det?
Ingen vet säkert hur vanligt det är. I en studie fick 26 av cirka 3 550 personer med ischias diagnosen, alltså färre än 1 av 100.*En studie från en smärtklinik i Turkiet fann tillståndet hos 27 av 110 personer med ischias. Där fick man diagnosen om smärtan minskade till hälften eller mer efter en injektion i muskeln.*
Skillnaden beror bland annat på hur man ställer diagnosen och vilka patienter som ingår. Därför vet vi inte hur stor andel av alla med ischiasliknande besvär som har piriformissyndrom.
Symtom och kliniska tecken
Det vanligaste symtomet är en djup smärta i ena skinkan. Smärtan kan kännas molande, brännande eller huggande. Hos en del stannar den i skinkan. Hos andra strålar den ned längs baksidan av låret och ibland ned i underbenet. Om nerven är påverkad kan du också få stickningar eller domningar.*
Besvären blir ofta värre när du sitter länge, till exempel i bilen, på kontorsstolen eller med benen i kors. Smärtan kan också öka när du vrider höften eller spänner musklerna djupt i sätet.**
En systematisk översikt av publicerade fall fann fyra fynd som ofta återkom hos personer med diagnosen*:
- Smärta i skinkan.
- Smärta som blir värre när man sitter.
- Ömhet djupt i sätet, nära muskeln.
- Mer smärta vid rörelser som spänner eller sträcker muskeln.
Men det mesta av forskningen består av fallbeskrivningar. Ingen vet hur ofta samma fynd finns hos personer som har ischias av andra orsaker. Liknande besvär kan till exempel komma från en nervrot i ländryggen eller från andra delar av höften och sätet.**
Orsaker och riskfaktorer
Ofta går det inte att hitta en tydlig orsak. En möjlig förklaring är att ischiasnerven blir irriterad eller klämd i området runt muskeln.*
I publicerade fallbeskrivningar hade ungefär 4 av 10 haft ett slag eller fall mot bäckenet, eller en hård belastning vid idrott. Vid operation hittade man ibland en avvikande anatomi, en förstorad muskel eller en infektion i muskeln. Men fallbeskrivningar handlar ofta om ovanliga fall. De ger därför ingen säker bild av alla som har besvären.*
Smärta i sätet kan också komma från musklerna och senfästena själva, utan att nerven är klämd. Därför är det viktigt att skilja mellan muskelsmärta och en verklig påverkan på nerven.
Utredning och bedömning
Det finns inget test som säkert kan bekräfta piriformissyndrom. Diagnosen bygger därför på en samlad bedömning av dina besvär och av undersökningen. Det är också viktigt att leta efter andra orsaker.*
Behandlaren frågar hur smärtan började, var den sitter och vad som gör den värre. Sedan undersöker hen rörligheten i ländryggen och höfterna. Känsel, kraft och reflexer i benen visar om nerverna är påverkade.**
Behandlaren känner också efter ömhet djupt i sätet och gör tester som spänner eller sträcker muskeln. Exempel är FAIR-testet, Freibergs test och Pace-testet.* I studien från smärtkliniken var Freibergs test oftare positivt hos dem som fick diagnosen. Andra tester skilde sig inte åt.*
En liten studie undersökte 33 patienter med titthålsteknik. Två tester tillsammans hittade 9 av 10 som hade en klämd nerv i sätet. Men de slog också ut hos 2 av 10 som inte hade det. Patienterna var dessutom noga utvalda. Ett positivt test betyder alltså inte att diagnosen är säker.*
Ischias från ryggen eller sätet?
Både piriformissyndrom och ischias från ryggen kan ge smärta som strålar ned i benet. Vid ischias sitter problemet oftast vid en nervrot i ländryggen, till exempel vid ett diskbråck. Vid piriformissyndrom påverkas nerven i stället längre ut, i sätet.
Tydlig svaghet, ändrade reflexer eller nedsatt känsel i ett visst område talar för att problemet sitter i ryggen.* Men symtomen överlappar, och du kan ha ischias från ryggen utan att ha ont i ryggen.
Behövs magnetkamera?
Oftast inte. Magnetkamera kan bli aktuell om diagnosen är oklar eller om det finns varningstecken.* Ibland undersöker man också bäckenet och sätet.* En normal bild bekräftar dock inte piriformissyndrom.
Behandling
Målet är att minska smärtan och att du gradvis ska klara mer i vardagen. I första hand består behandlingen av träning och anpassad belastning, inte av sprutor eller operation.* Diagnosen kan vara osäker. Därför utgår behandlaren från vad undersökningen visar.
Träning
Ett program kan innehålla styrkeövningar för höft och säte, lugna höftrörelser och lätt rörlighetsträning. Om det är mycket ömt börjar du med låg belastning och ökar sedan stegvis. Träningen kan också gälla bålen och hur du klarar gång, löpning och sittande.
En studie med 44 patienter jämförde tre veckors träning med dry needling. Båda grupperna blev bättre under tre månader, utan säker skillnad mellan dem. Men studien var liten och hade ingen grupp utan behandling. Den visar därför inte hur mycket av förbättringen som beror på träningen.*
Manuell behandling
Mjukdelsbehandling, massage eller mobilisering av höft och ländrygg kan vara ett komplement. Syftet är att lindra smärtan. Då blir det lättare att röra sig och träna. Men det finns inget säkert stöd för att manuell behandling frigör en klämd nerv, eller att den fungerar bättre än träning. Hos oss ersätter den därför inte träningen.
Dry needling
En randomiserad studie jämförde dry needling med stötvågsbehandling hos 48 patienter. Alla gjorde också töjningsövningar. Båda grupperna blev bättre, utan skillnad mellan dem.* Studien visar alltså inte att någon av metoderna ger mer än träningen ensam.
Injektioner och operation
Vid långvariga besvär kan en läkare ibland ge en injektion med kortison eller botulinumtoxin. En översikt från 2026 såg att smärtan oftast minskade efter injektioner och operationer. Men de flesta studierna saknade kontrollgrupp. Operation är bara aktuell i utvalda fall där andra behandlingar inte har hjälpt.*
Prognos och förlopp
Det är svårt att säga hur länge besvären varar. Forskarna ställer diagnosen på olika sätt, och det saknas större studier som följer personer utan behandling.
I behandlingsstudier blev de flesta bättre under tre månader.** Men en del av förbättringen kan bero på att besvären går över av sig själva, eller på andra behandlingar. Därför går det inte att ange en vanlig läkningstid, till exempel fyra eller sex veckor.
Vissa blir bättre ganska snabbt när de anpassar belastningen och gradvis blir mer aktiva. Andra har besvär länge eller får tillbaka dem. Det gäller särskilt om flera saker bidrar till smärtan eller om diagnosen är osäker.
Följ i stället hur smärtan, nervsymtomen och funktionen utvecklas. Att du kan sitta längre, gå lättare och klara mer i vardagen är bra tecken.
Om du inte blir bättre trots anpassad behandling bör behandlaren ompröva diagnosen. Det kan till exempel betyda att hen undersöker ländryggen närmare. Tydlig försämring eller nya nervbortfall hör inte till ett normalt förlopp och kräver en ny bedömning.
Egenvård
Målet är att hitta en lagom nivå av aktivitet och sedan gradvis tåla mer. Du behöver sällan vila helt, men du kan behöva ändra vissa aktiviteter under en period.
Om sittande gör ont kan du resa dig regelbundet, gå en kort sväng eller byta arbetsställning. Undvik att sitta på en tjock plånbok i bakfickan. Promenader i en takt som inte tydligt försämrar besvären hjälper dig att hålla igång. Om du tränar kan du tillfälligt minska mängden eller intensiteten och sedan öka stegvis.
Övningar
Övningarna nedan kan vara en början, men anpassa dem efter dina besvär.
- Töjning av sätet. Ligg på rygg med böjda knän och lägg ena fotleden över det andra knät. För sedan försiktigt benen mot dig tills det drar lätt i skinkan, och håll kvar i 20–30 sekunder. Töjningen ska inte ge tydlig utstrålning ned i benet.
- Höftlyft. Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet. Spänn sätet, lyft bäckenet lugnt och sänk sedan långsamt. Lyft inte högre än det känns bekvämt.
- Musslan. Ligg på sidan med lätt böjda knän. Lyft det övre knät utan att vrida bäckenet bakåt. Övningen kan bli tyngre med tiden, till exempel med ett gummiband runt knäna.
Det finns ingen forskning som visar att just dessa övningar är bättre än andra. Det viktiga är att välja övningar du klarar och att öka belastningen stegvis. Att det tar i musklerna är inte farligt, men avbryt en övning om den ger mer domningar, mer utstrålande nervsmärta eller svaghet. Blir du inte bättre, låt en behandlare göra en individuell bedömning.
När du bör söka vård
Boka en tid för bedömning om du har:
- Smärta i skinkan eller benet som håller i sig, begränsar vardagen eller inte blir bättre trots egenvård.
- Domningar eller förändrad känsel i benet som ökar.
- Känsla av att benet har blivit svagare.
En undersökning kan hjälpa till att skilja piriformissyndrom från andra orsaker till ischias och smärta i sätet. Utgå därför inte själv från att nya eller ovanliga symtom beror på piriformismuskeln.
Kontakta vården skyndsamt, via 1177 eller akutmottagning, om du får ökande svaghet i benet, till exempel svårt att lyfta foten eller gå på tå eller häl. Sök akut om svagheten kommer plötsligt eller ökar snabbt.
Kontakta också vården skyndsamt om du får svår smärta efter ett fall eller annat trauma, särskilt om du har benskörhet. Detsamma gäller om smärtan kommer tillsammans med feber, oförklarlig viktnedgång eller tydlig sjukdomskänsla, eller om du har tilltagande svår värk på natten.*
Sök akut vård direkt om du får svårt att kissa, inte kan hålla urin eller avföring, eller får nedsatt känsel i underlivet eller runt ändtarmen. Det kan vara tecken på att nerverna längst ned i ryggen är allvarligt påverkade.*
Ring 112 om du plötsligt får mycket svår smärta i ryggen, magen eller sätet och samtidigt känner dig svimfärdig, kallsvettig eller mycket sjuk.
Vanliga frågor
Är piriformissyndrom samma sak som ischias?
Inte riktigt. Ischias brukar komma från en nervrot i ländryggen, till exempel vid ett diskbråck. Vid piriformissyndrom misstänker man i stället att ischiasnerven påverkas djupt inne i sätet. Symtomen kan vara mycket lika, och därför behöver behandlaren undersöka både ryggen och höften.
Behöver jag opereras för piriformissyndrom?
Sällan. Operation kan bli aktuell i utvalda fall där andra behandlingar inte har hjälpt. Forskningen om operation bygger dock mest på studier utan kontrollgrupp.
Får jag sitta?
Ja, men bryt sittandet ofta. Res dig, gå en kort sväng eller byt ställning innan smärtan blir tydligt värre.
Hjälper det att töja?
Töjning kan vara en del av behandlingen och ingår ofta i studier. Men det finns inget stöd för att töjning ensam är bäst. Kombinera gärna med styrkeövningar och en belastning som ökar stegvis.
Hur lång tid tar det att bli bra från piriformissyndrom?
Det varierar mycket. I studier blev de flesta bättre under tre månader, men det finns ingen fast läkningstid.
Kan manuell behandling hjälpa?
Manuell behandling kan vara ett komplement som syftar till att lindra smärtan och göra det lättare att träna. Det finns däremot inget säkert stöd för att den frigör en klämd nerv. Träningen är därför grunden.
Syns piriformissyndrom på magnetkamera?
Oftast inte. En normal bild utesluter inte piriformissyndrom, och den bekräftar det inte heller. Magnetkamera är främst ett sätt att leta efter andra orsaker när diagnosen är oklar.
Sammanfattning
Piriformissyndrom är en möjlig orsak till smärta i skinkan som kan stråla ned i benet. Tillståndet hänger ihop med piriformismuskeln och dess närhet till ischiasnerven. Men smärta i sätet betyder inte automatiskt att nerven är klämd. Typiska besvär är djup smärta i sätet, mer ont när du sitter länge och ibland utstrålning ned i benet. Symtomen kan likna ischias från ryggen och besvär från höften. Därför behövs en noggrann undersökning. Behandlingen består främst av anpassad belastning, träning som ökar gradvis och en stegvis återgång till aktivitet. Manuell behandling kan vara ett komplement, men forskningen om enskilda metoder är begränsad. Om besvären inte blir bättre eller blir värre bör behandlaren se över diagnosen igen.
Referenser
- Smoll, Nicolas Roydon. (2010). Variations of the piriformis and sciatic nerve with clinical consequence: a review.. Clin Anat. 23(1). 8-17. 10.1002/ca.20893 ↩︎
- Kizaki, Kazuha, Uchida, Soshi, Shanmugaraj, Ajaykumar, Aquino, Camila Catherine, Duong, Andrew, Simunovic, Nicole, Martin, Hal David, Ayeni, Olufemi R. (2020). Deep gluteal syndrome is defined as a non-discogenic sciatic nerve disorder with entrapment in the deep gluteal space: a systematic review.. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 28(10). 3354-3364. 10.1007/s00167-020-05966-x ↩︎
- Jawish, Roger M, Assoum, Hani A, Khamis, Chaker F. (2010). Anatomical, clinical and electrical observations in piriformis syndrome.. J Orthop Surg Res. 5. 3. 10.1186/1749-799X-5-3 ↩︎
- Yürük, Damla, Can, Ezgi, Genç Perdecioglu, Gevher Rabia, Yıldız, Gökhan, Akkaya, Ömer Taylan. (2024). Prevalence of priformis syndrome in sciatica patients: Predictability of specific tests and radiological findings for diagnosis.. Br J Pain. 18(5). 418-424. 10.1177/20494637241254349 ↩︎
- Hopayian, Kevork, Song, Fujian, Riera, Ricardo, Sambandan, Sidha. (2010). The clinical features of the piriformis syndrome: a systematic review.. Eur Spine J. 19(12). 2095-109. 10.1007/s00586-010-1504-9 ↩︎
- Monteleone, Giovanni, Stevanato, Giorgio, Alimandi, Maurizio, Cappa, Edoardo, Sorge, Roberto. (2025). Piriformis syndrome: a systematic review of case reports.. BMC Surg. 25(1). 468. 10.1186/s12893-025-03202-2 ↩︎
- (2023). Lumbago-ischias. Nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar. https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/lumbago-ischias/ (Hämtad 2026-10-21) ↩︎
- Martin, Hal D, Kivlan, Benjamin R, Palmer, Ian J, Martin, RobRoy L. (2014). Diagnostic accuracy of clinical tests for sciatic nerve entrapment in the gluteal region.. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 22(4). 882-8. 10.1007/s00167-013-2758-7 ↩︎
- Amer M, Pursun Y, Malviya A. (2026). The treatment of piriformis syndrome: a systematic review. J Hip Preserv Surg. https://doi.org/10.1093/jhps/hnag047 ↩︎
- Guner, Derya, Ozcete, Zeynep A. (2023). Evaluation of the Efficacy of Ultrasound-Guided Dry Needling Therapy and Exercise in Piriformis Muscle Syndrome.. Cureus. 15(8). e43804. 10.7759/cureus.43804 ↩︎
- Dede, Burak Tayyip, Toktaş, Mehmet, Kurnaz, Seyhan, Oğuz, Muhammed, Bağcıer, Fatih, Aytekin, Ebru. (2026). Extracorporeal shock wave therapy versus dry needling for piriformis syndrome: A randomized clinical trial.. Turk J Phys Med Rehabil. 72(1). 39-47. 10.5606/tftrd.2026.16718 ↩︎
Relaterade artiklar
