Ont på bröstbenet känns ofta som ett tryck mitt i bröstet eller ett hugg som kommer vid djupa andetag. Tanken kan snabbt gå att det är något med hjärtat. I många fall sitter dock inte orsaken i hjärtat utan i brosket där revbenen fäster mot bröstbenet. Här förklarar vi vad costochondrit och Tietzes syndrom är, varför besvären uppstår, vad du kan göra själv och vad forskningen säger om behandlingen.
Vad är ont på bröstbenet?
”Ont på bröstbenet” är en beskrivning av en upplevelse, inte en diagnos. De sju översta revbenen fäster inte direkt i bröstbenet utan in via brosk som ska ge efter när du andas. När de lederna blir irriterade uppstår en lokal ömhet framtill i bröstkorgen. Man använder två diagnoser:
- Costochondrit är den vanligaste. Den ger ömhet över flera broskfästen, oftast revben 2–5, utan svullnad. Tillståndet drabbar oftast personer i åldrarna 40–50 år och uppstår lika ofta hos män som kvinnor*.
- Tietzes syndrom är betydligt ovanligare och känns igen på en tydlig svullnad över ett enskilt broskfäste, oftast revben 2 eller 3. Det drabbar oftast personer under 40 år, och lika ofta män som kvinnor*.
Här är det värt att vara ärlig med kunskapsläget. Costochondrit är en uteslutningsdiagnos, vilket betyder att den ställs först när allvarligare orsaker till bröstsmärta har uteslutits. Själva mekanismen bakom inflammationen är dåligt kartlagd, och i de flesta fall hittar man ingen enskild utlösande orsak. För Tietzes syndrom är det ännu tydligare: hur vanligt tillståndet är vet man faktiskt inte.
Det betyder inte att besvären är mindre obekvämt. Smärtan och ömheten är verkliga och kan vara nog så påfrestande. Men bilden av att ”något har gått sönder” i bröstkorgen stämmer dåligt.
Vanliga orsaker till ont på bröstbenet
Besvären kommer sällan helt från ingenstans. Vanliga sammanhang är:
- Långdragen hosta – en förkylning eller luftvägsinfektion där hostan pågår i veckor belastar broskfästena om och om igen. Även upprepade kräkningar kan ge samma effekt.
- Ny eller tyngre träning – bänkpress, dips och armhävningar är vanliga utlösare, särskilt när belastningen ökat snabbt.
- Tunga lyft och bärande – en flytt, en renovering eller ett arbetsmoment som upprepas.
- Slag eller stöt mot bröstkorgen – ett fall, en smäll under idrott eller en bilolycka.
- Långvarigt framåtlutat stillasittande – en hållning där bröstkorgen sällan får röra sig fullt ut.
- Reflux – sura uppstötningar hör hemma i bilden på två sätt, se nedan.*
Reflux förtjänar en egen kommentar. Det är en av de vanligaste orsakerna till bröstsmärta som inte kommer från hjärtat och uppskattas att stå för 30-60% av fallen. Reflux räknas därför alltid in när man bedömer ont på bröstbenet*.
Dessutom ger långvarig reflux ofta envis hosta och harklingar, och den hostan belastar broskfästena på samma sätt som en förkylningshosta. Det är alltså fullt möjligt att ha båda samtidigt: en svidande känsla bakom bröstbenet från magsyran och ömma revbensleder framtill.
En praktisk skillnad: refluxsmärta hänger ihop med måltider och med att ligga ner, och går inte att återskapa genom att trycka på bröstbenet. Smärta från broskfästena ömmar tydligt vid tryck och styrs av rörelse och andning.
Symtom – och hur du vet vad just du har
Det mest typiska tecknet på att smärtan kommer från bröstkorgsväggen är att du kan återskapa den. Det ömmar när du trycker på stället, och ofta kan du peka ut punkten med ett finger. Smärtan ökar vid djupa andetag, hosta, nysning och vridning i överkroppen, och den ändrar sig med kroppsläget snarare än med ansträngning.
Eftersom besvär i bröstkorgen kan kännas på flera olika sätt hjälper vi dig vidare beroende på hur just din smärta beter sig:
- Sitter det mitt i bröstet, framtill, och ömmar vid tryck? Då är du rätt på den här sidan.
- Känns det stelt och svårt att andas djupt, som om bröstkorgen inte vill följa med? Läs om stel bröstrygg och begränsad andning.
- Kom det som ett plötsligt hugg mellan skulderbladen? Läs om låsning i bröstryggen.
- Är det en molande värk mellan skulderbladen som hållit i sig? Läs om ont mellan skulderbladen.
- Har du utstrålning, domningar eller svaghet? Det talar för något annat, läs om diskbråck i bröstryggen och se varningstecknen längre ned.
Är ont på bröstbenet farligt för hjärtat?
Det här är den fråga de flesta bär på, så den förtjänar ett rakt svar. Costochondrit och Tietzes syndrom är godartade tillstånd som inte skadar hjärtat, och vid båda är EKG och lungröntgen normala. Men en sak är viktig att veta, och den brukar utelämnas: att smärtan ömmar vid tryck betyder inte automatiskt att hjärtat är friskt. Smärta vid akut kranskärlssjukdom kan i också gå att återskapa genom tryck på bröstkorgen. Tryckömhet är alltså ett starkt tecken, men inte ett bevis.*
Slutsatsen blir därför enkel: nytillkommen bröstsmärta ska alltid bedömas innan man slår sig till ro med att det ”bara” är broskfästena. Har du varningstecknen längre ned i texten söker du vård akut. Har du dem inte, och smärtan går att återskapa med tryck, är sannolikheten hög att det handlar om bröstkorgsväggen.
Vad säger forskningen om behandling?
Forskningsläget på just det här området är begränsat, och det är värt att säga rent ut.
En systematisk översikt från OPTIMa-samarbetet gick igenom nästan 7 000 artiklar om behandling av bröstryggs- och bröstkorgsväggssmärta. Efter kvalitetsgranskning återstod två studier. Den ena handlade om just bröstkorgsväggen och jämförde ett sammansatt behandlingsupplägg med ett informationstillfälle. Smärtminskningen på kort sikt nådde statistisk signifikans men var liten i praktisk mening där man hittade effekten vid 12 veckor, men inte vid 4 veckor och 52 veckor. Däremot rapporterade fler av dem som fått behandling att de upplevde en betydelsefull förbättring*.
I en studie från Danmark deltog 115 personer i åldern 18–75 år som sökt akut för bröstsmärta, där hjärtinfarkt uteslutits, lottades till fyra veckors kiropraktisk behandling (59 personer) eller till ett informationstillfälle med egenvårdsråd (56 personer). Efter 4 och 12 veckor sågs skillnader till behandlingsgruppens fördel*.
Vid uppföljning efter ett år hade båda grupperna förbättrats och skillnaden var utjämnad*.
En hälsoekonomisk analys av samma material fann lägre genomsnittliga kostnader i behandlingsgruppen, dock utan statistisk signifikans, och bedömde behandlingen som kostnadseffektiv**.
Sammantaget: bröstkorgsväggen är en vanlig och godartad orsak till bröstsmärta. I en studie på en akutmottagning undersöktes 122 personer som sökte för bröstsmärta utan feber, skada eller känd cancer, och hos 36 av dem, alltså 30 procent, var costochondrit förklaringen*. Besvären går ofta över av sig själva, och behandling tycks framför allt kunna göra vägen dit mer uthärdlig.
Behandling av ont på bröstbenet hos kiropraktor
Hos Kiropraktorvård börjar vi med en undersökning för att förstå var smärtan kommer ifrån och utesluta att den har en annan orsak. Behandlingen anpassas därefter individuellt:
- Mobilisering eller manipulation av bröstryggens och revbenens leder för att förbättra rörligheten.
- Mjukdelsbehandling av spända bröst-, revbens- och mellanrevbensmuskler.
- Individuellt anpassade rörlighets- och andningsövningar.
- Råd kring träning, arbetsställning och sömnställning under läkningsfasen.
Eftersom besvären i de flesta fall läker ut av sig själva är målet att lindra smärtan, återställa rörligheten och ge dig trygghet i vad som händer i kroppen. Vi finns i Göteborg, Stenungsund, Stockholm Tumba, Stockholm Kungsholmen och Uppsala.
Vad kan du göra själv vid ont på bröstbenet?
Vid besvär utan varningstecken är grundregeln att hålla igång inom smärtgränsen. Enkla åtgärder som kan hjälpa:
- Pausa tillfälligt de övningar som provocerar mest, ofta bänkpress, dips och armhävningar, och trappa upp igen gradvis.
- Fortsätt med vardagliga aktiviteter så gott det går.
- Många upplever värme över det ömma området som lindrande.
- Stötta bröstkorgen med händerna eller en kudde när du måste hosta.
- Rör regelbundet på axlar och överrygg, särskilt om du sitter mycket.
- Har du samtidigt sura uppstötningar är det värt att ta tag i dem, eftersom hostan de ger underhåller irritationen.
När ska du söka vård akut?
Kontakta sjukvården (1177, eller 112 vid allvarliga symtom) om du har bröstsmärta tillsammans med:
- Tryck över bröstet eller utstrålning mot arm, käke, hals eller rygg.
- Andnöd, yrsel, illamående, kallsvettning eller hjärtklappning.
- Smärta som kommer vid ansträngning och släpper i vila.
- Feber, hosta med blod, eller kraftig svullnad med värme och rodnad över bröstbenet.
- Smärta efter kraftigt trauma, eller vid känd benskörhet.
- Oförklarlig viktnedgång eller nattlig smärta som inte ger med sig.
Dessa symtom kan ha andra orsaker än muskler och leder och behöver bedömas av läkare. Som kiropraktorer behandlar vi besvär från rörelseapparaten, och hänvisar vidare vid minsta misstanke om något annat.
Vanliga frågor om ont på bröstbenet
Hur länge varar ont på bröstbenet?
Vid costochondrit blir de flesta bättre inom ett par veckor, men kan också bli långvariga. Vid Tietzes syndrom lättar besvären hos de flesta inom ett par veckor, men svullnaden kan i enstaka fall sitta kvar betydligt längre. Om besvären inte ger med sig eller återkommer ofta bör du söka en bedömning.
Kan jag träna med ont på bröstbenet?
Oftast ja, men anpassat. De rörelser som belastar bröstkorgens framsida mest brukar behöva pausas ett tag, medan ben- och konditionsträning ofta går bra. Låt smärtan styra och trappa upp gradvis.
Syns costochondrit på röntgen?
Nej. Vid costochondrit är både EKG och lungröntgen normala, och bilddiagnostik används i första hand för att utesluta andra orsaker till bröstsmärta. Vid Tietzes syndrom kan ultraljud däremot visa svullnaden.
Vad är skillnaden mellan costochondrit och Tietzes syndrom?
Svullnaden. Vid Tietzes syndrom finns en synlig och kännbar svullnad över ett enskilt broskfäste, vilket saknas vid costochondrit. Costochondrit involverar oftare flera revben och är betydligt vanligare.
Sammanfattning
Ont på bröstbenet beror oftast på irritation i broskfästena där revbenen möter bröstbenet. De två diagnoser som används är costochondrit, som är vanligast, och Tietzes syndrom, som är ovanligare och ger en tydlig svullnad. Båda är godartade, och prognosen är god: de flesta med costochondrit blir bättre inom ett par veckor men kan också bli långvariga. Vanliga utlösare är långdragen hosta, ny träning, tunga lyft och långvarigt stillasittande, och reflux kan bidra både direkt och indirekt. Forskningen på behandling är begränsad men pekar på att manuell behandling kombinerad med rörelse och rådgivning kan lindra besvären. Eftersom bröstsmärta också kan ha allvarligare orsaker ska nytillkomna besvär alltid bedömas, och vid varningstecken som andnöd eller utstrålning mot arm och käke söker du vård akut.
Referenser
- Bösner, Stefan, Becker, Annette, Hani, Maren Abu, Keller, Heidi, Sönnichsen, Andreas C, Karatolios, Konstantinos, Schaefer, Juergen R, Haasenritter, Jörg, Baum, Erika, Donner-Banzhoff, Norbert. (2010). Chest wall syndrome in primary care patients with chest pain: presentation, associated features and diagnosis.. Fam Pract. 27(4). 363-9. 10.1093/fampra/cmq024 ↩︎
- Aeschlimann, A, Kahn, M F. (1990). Tietze’s syndrome: a critical review.. Clin Exp Rheumatol. 8(4). 407-12. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1697801/ ↩︎
- Fam, A G, Smythe, H A. (1985). Musculoskeletal chest wall pain.. CMAJ. 133(5). 379-89. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/4027804/ ↩︎
- Haasenritter, Jörg, Biroga, Tobias, Keunecke, Christian, Becker, Annette, Donner-Banzhoff, Norbert, Dornieden, Katharina, Stadje, Rebekka, Viniol, Annika, Bösner, Stefan. (2015). Causes of chest pain in primary care–a systematic review and meta-analysis.. Croat Med J. 56(5). 422-30. 10.3325/cmj.2015.56.422 ↩︎
- Ronga, Alexandre, Vaucher, Paul, Haasenritter, Jörg, Donner-Banzhoff, Norbert, Bösner, Stefan, Verdon, François, Bischoff, Thomas, Burnand, Bernard, Favrat, Bernard, Herzig, Lilli. (2012). Development and validation of a clinical prediction rule for chest wall syndrome in primary care.. BMC Fam Pract. 13. 74. 10.1186/1471-2296-13-74 ↩︎
- Southerst, Danielle, Marchand, Andrée-Anne, Côté, Pierre, Shearer, Heather M, Wong, Jessica J, Varatharajan, Sharanya, Randhawa, Kristi, Sutton, Deborah, Yu, Hainan, Gross, Douglas P, Jacobs, Craig, Goldgrub, Rachel, Stupar, Maja, Mior, Silvano, Carroll, Linda J, Taylor-Vaisey, Anne. (2015). The effectiveness of noninvasive interventions for musculoskeletal thoracic spine and chest wall pain: a systematic review by the Ontario Protocol for Traffic Injury Management (OPTIMa) collaboration.. J Manipulative Physiol Ther. 38(7). 521-31. 10.1016/j.jmpt.2015.06.001 ↩︎
- Stochkendahl, Mette J, Christensen, Henrik W, Vach, Werner, Høilund-Carlsen, Poul F, Haghfelt, Torben, Hartvigsen, Jan. (2012). Chiropractic treatment vs self-management in patients with acute chest pain: a randomized controlled trial of patients without acute coronary syndrome.. J Manipulative Physiol Ther. 35(1). 7-17. 10.1016/j.jmpt.2010.11.004 ↩︎
- Stochkendahl, Mette J, Christensen, Henrik W, Vach, Werner, Høilund-Carlsen, Poul F, Haghfelt, Torben, Hartvigsen, Jan. (2012). A randomized clinical trial of chiropractic treatment and self-management in patients with acute musculoskeletal chest pain: 1-year follow-up.. J Manipulative Physiol Ther. 35(4). 254-62. 10.1016/j.jmpt.2012.04.003 ↩︎
- Stochkendahl, Mette Jensen, Sørensen, Jan, Vach, Werner, Christensen, Henrik Wulff, Høilund-Carlsen, Poul Flemming, Hartvigsen, Jan. (2016). Cost-effectiveness of chiropractic care versus self-management in patients with musculoskeletal chest pain.. Open Heart. 3(1). e000334. 10.1136/openhrt-2015-000334 ↩︎
- Burgstaller, Jakob M, Jenni, Boris F, Steurer, Johann, Held, Ulrike, Wertli, Maria M. (2014). Treatment efficacy for non-cardiovascular chest pain: a systematic review and meta-analysis.. PLoS One. 9(8). e104722. 10.1371/journal.pone.0104722 ↩︎
- Mandrekar, Shivani, Venkatesan, Prem, Nagaraja, Ravishankar. (2021). Prevalence of musculoskeletal chest pain in the emergency department: a systematic review and meta-analysis.. Scand J Pain. 21(3). 434-444. 10.1515/sjpain-2020-0168 ↩︎
Relaterade artiklar
