Smärta i bröstryggen vid amning – orsaker och behandling

Det är vanligt att uppleva smärta, stelhet eller trötthet i bröstryggen under amningsperioden. Du är alltså inte ensam om det. I en studie med nästan 400 ammande kvinnor rapporterade 84 % ryggsmärta minst en gång per månad, och drygt var tredje kvinna upplevde smärta specifikt i bröstryggen varje vecka.¹

En annan studie med 400 kvinnor efter förlossning visade att omkring var femte hade smärta i bröstryggen, och att besvären i de flesta fallen började under eller efter graviditeten.²

Smärta i bröstryggen vid amning handlar i de allra flesta fall inte om något allvarligt i bröstkorgen eller inre organ. Det är snarare bröstryggens muskler och leder som reagerar på den ovanliga belastning som amningen innebär.

När du ammar sitter du ofta länge i samma position, framåtlutad, med rundade axlar och blicken riktad nedåt. Det är en naturlig position, men den ställer höga krav på bröstryggens muskler och leder. I studien från Wójcik et al var den dagliga amningstiden signifikant längre hos kvinnor med ryggsmärta, och valet av amningsposition påverkade både hur vanlig och hur intensiv smärtan var³.

Bröstryggen mår bra av rörelse. När du sitter stilla i samma ställning under längre perioder begränsas cirkulationen i området och musklerna runt skulderbladen hinner aldrig riktigt slappna av. Det kan skapa en känsla av spänning, stelhet och till slut smärta i bröstryggen.

Utöver den statiska belastningen pågår en hel del i kroppen efter en graviditet. Ryggradens kurvatur förändras, tyngdpunkten skiftar och de ligament som blivit mjukare under graviditeten har ännu inte återfått sin fulla stabilitet.⁴

Studier visar att nedsatt rörlighet i bröstryggen är vanligt hos kvinnor efter förlossning. I en studie hade nästan två av tre kvinnor begränsad framåtböjning i bröstryggen. Det skapar en sårbarhet som gör att bröstryggen lättare börjar göra ont, särskilt i kombination med de nya fysiska kraven i vardagen, såsom upprepade lyft, bärande och amning.⁵.

Smärta i bröstryggen vid amning kan upplevas på olika sätt. Vanliga beskrivningar är:

• En molande värk eller tröttkänsla mellan skulderbladen.
• Stelhet i bröstryggen när du reser dig efter att ha suttit en längre stund.
• Ökad spänning i nacke, axlar och övre rygg.
• En känsla av tryck över bröstet som inte har med hjärta eller lungor att göra.

Symtomen kan ibland överlappa med stressrelaterade besvär och påverka din förmåga att varva ner och återhämta dig. Det är därför viktigt att göra en ordentlig bedömning så att du får rätt hjälp.

Det finns ännu ingen forskning som specifikt har undersökt manuell behandling av bröstryggssmärta hos ammande kvinnor. Däremot finns studier på personer med liknande besvär, såsom ospecifik smärta i bröstryggen och nacksmärta kopplad till stelhet i bröstryggen, och den forskningen kan ge viss vägledning.

En systematisk översikt som utvärderade icke-invasiva behandlingar vid muskuloskeletal bröstryggssmärta fann att manipulation av bröstryggen hade en liten smärtlindrande effekt jämfört med placebo. Mer lovande var kombinationen av manuell terapi, mjukdelsbehandling, övningar och rådgivning. I den gruppen rapporterade fler patienter förbättring jämfört med dem som enbart fick utbildning. ⁶ Evidensunderlaget bedömdes dock som begränsat.

En metaanalys av 14 randomiserade kontrollerade studier visade att manipulation av bröstryggen minskade smärta och funktionsnedsättning hos patienter med mekanisk nacksmärta, jämfört med mobilisering och standardbehandling.⁷ Det är relevant eftersom nacksmärta och bröstryggssmärta ofta hänger samman och delar liknande mekanismer, men resultaten kan inte överföras direkt till dig som ammar.

Sammantaget finns det visst stöd för att manuell behandling kan bidra till minskad smärta och förbättrad rörlighet vid bröstryggsbesvär, men forskningen är inte specifik nog för att dra säkra slutsatser kring ammande kvinnor. Behandlingen ses därför bäst som en del i en bredare insats tillsammans med ergonomiska anpassningar och egenvård.

Kiropraktisk behandling vid amningsrelaterad bröstryggssmärta syftar till att förbättra rörligheten i bröstryggen och minska de muskelspänningar som uppstår vid statisk belastning. Behandlingen kan innefatta:

• Mjukdelsbehandling för att minska spänningar i bröstrygg och skuldror.
• Mobilisering eller manipulation av bröstryggens leder.
• Individuellt anpassade övningar för rörlighet, hållning och rotation
• Ergonomiska råd kring avlastande amningspositioner

Forskningen pekar på att liggande eller halvliggande amningspositioner avlastar ryggraden jämfört med att sitta upprätt. Att föra barnet till bröstet, snarare än att böja kroppen mot barnet, minskar belastningen ytterligare⁸. Enkla anpassningar som ett fotstöd, en kudde i ländryggen och regelbundna korta pauser där du rör på axlarna kan göra stor skillnad i vardagen.

Du kan överväga att boka en tid om du:

• Har återkommande smärta i bröstryggen i samband med amning.
• Upplever att bröstryggen stelnar till under eller efter amningsstunder.
• Har svårt att hitta en amningsposition som känns bekväm.
• Märker att besvären påverkar din vardag, sömn eller förmågan att hålla ditt barn.

Vi gör en bedömning av vad som orsakar din smärta i bröstryggen och lägger upp en behandlingsplan som är anpassad efter just dina behov.

Om du upplever bröstsmärta tillsammans med andningspåverkan, utstrålande smärta mot arm, käke eller rygg, eller symtom som yrsel, illamående eller kallsvettningar, kontakta sjukvården. Dessa symtom kan ha andra orsaker och bör utredas medicinskt.

Smärta i bröstryggen vid amning är vanligt och beror ofta på en kombination av statisk belastning, nedsatt rörlighet och de biomekaniska förändringar som kroppen genomgår under och efter en graviditet. Det finns visst forskningsstöd för att manuell behandling kan bidra till minskad smärta och förbättrad rörlighet vid ospecifik bröstryggssmärta, även om studier specifikt på ammande kvinnor ännu saknas. Genom en kombination av behandling, individanpassade övningar och ergonomiska råd kring amningspositioner kan smärtan i bröstryggen ofta lindras och amningsperioden bli mer hållbar.

• 1

1. Wójcik M, Siatkowski I, Bodnar-Nanuś A, Kędzia A. The influence of breastfeeding factors on the prevalence of back and neck pain: data from an online survey. BMC Musculoskelet Disord. 2024;25(1):685. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39210354/ ↩︎
2. Onuoha KM et al. Breastfeeding-related thoracic spine pain and correlates in postpartum Nigerian women: a cross-sectional study. Health Care Women Int. 2025. Tillgänglig via Taylor & Francis: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/07399332.2025.2494205 ↩︎
3. Wójcik M, Siatkowski I, Bodnar-Nanuś A, Kędzia A. The influence of breastfeeding factors on the prevalence of back and neck pain: data from an online survey. BMC Musculoskelet Disord. 2024;25(1):685. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39210354/ ↩︎
4. Duquenoy A, Bhérer L, Bhatt M et al. Musculoskeletal impairment: causes of pain with breastfeeding – insight into 11 cases. J Hum Lact. 2019;35(3):580–588. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31099710/ ↩︎
5. Wójcik M, Siatkowski I, Bodnar-Nanuś A, Kędzia A. The influence of breastfeeding factors on the prevalence of back and neck pain: data from an online survey. BMC Musculoskelet Disord. 2024;25(1):685. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39210354/ ↩︎
6. Southerst D, Marchand AA, Côté P et al. The effectiveness of noninvasive interventions for musculoskeletal thoracic spine and chest wall pain: a systematic review by the Ontario Protocol for Traffic Injury Management (OPTIMa) collaboration. J Manipulative Physiol Ther. 2015;38(7):521–531. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26141077/ ↩︎
7. Masaracchio M, Kirker K, States R et al. Thoracic spine manipulation for the management of mechanical neck pain: a systematic review and meta-analysis. PLoS One. 2019;14(2):e0211877. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30759115/ ↩︎
8. Wójcik M, Siatkowski I, Bodnar-Nanuś A, Kędzia A. The influence of breastfeeding factors on the prevalence of back and neck pain: data from an online survey. BMC Musculoskelet Disord. 2024;25(1):685. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39210354/ ↩︎