Ont i ryggen efter förlossning – orsaker, symtom och behandling

Att få ont i ryggen efter förlossning är mycket vanligt. I en studie med 817 kvinnor upplevde mer än två tredjedelar ryggsmärta direkt efter förlossningen, och 37 % hade fortfarande ont vid uppföljning minst tolv månader senare¹. För de flesta avtar besvären inom det första halvåret, men en betydande andel har kvarstående smärta – i en annan studie rapporterade cirka 40 % ryggsmärta sex månader efter förlossningen och 20 % hade fortfarande besvär vid en treårsuppföljning².

Att du har ont i ryggen efter förlossning betyder inte att något är allvarligt skadat. I de allra flesta fall handlar det om en kombination av biomekaniska och hormonella förändringar som gör att ryggen och bäckenet tillfälligt är mer belastade och mindre stabila än vanligt.

Under graviditeten genomgår kroppen stora förändringar som påverkar ryggen och bäckenet. Dessa förändringar upphör inte i samma stund som barnet är fött – det tar tid för kroppen att återhämta sig. Flera faktorer samverkar:

Förändrad tyngdpunkt och hållning

Under graviditeten flyttas tyngdpunkten framåt, vilket ofta leder till ökad svank i ländryggen. Det förändrade hållningsmönstret kan sitta kvar efter förlossningen och skapa en överbelastning på ländryggens strukturer.³

Nedsatt bålstabilitet

Magmusklerna, bäckenbotten och de djupa ryggmusklerna utgör tillsammans kroppens inre stöd. Under graviditeten töjs magmusklerna ut och bäckenbotten belastas kraftigt. En studie visade att rectus diastas (delning av de raka magmusklerna) förekom hos 33 % av kvinnorna sex månader efter förlossning och att tillståndet var kopplat till bäckengördelssmärta.⁴

Hormonella förändringar.

Hormonet relaxin mjukar upp ligament och leder för att förbereda kroppen för förlossningen. Relaxin kan finnas kvar i förhöjda nivåer under en period efter förlossningen – särskilt vid amning – vilket innebär att lederna i bäcken och rygg kan vara mindre stabila än normalt.⁵

Nya fysiska krav.

Att lyfta, bära och amma ett barn innebär repetitiva belastningar som kroppen inte alltid är förberedd på. I en studie var tungt fysiskt arbete den faktor som hade starkast koppling till kvarstående ryggsmärta tolv månader efter förlossning.⁶

En systematisk översikt och metaanalys identifierade fem riskfaktorer för kvarstående rygg- och bäckensmärta efter förlossning: tidigare ryggsmärta, BMI över 25, bäckensmärta under graviditeten, depression under graviditeten och tungt fysiskt arbete.⁷

Ont i ryggen efter förlossning kan upplevas på olika sätt. Vanliga beskrivningar är:

• Molande värk i nedre ryggen som tilltar under dagen.
• Stelhet i ländrygg och bäcken, särskilt på morgonen eller efter att ha suttit länge.
• Smärta som ökar vid lyft, trappgång eller längre promenader.
• Svårighet att hitta en bekväm sov- eller amningsposition.
• En känsla av instabilitet eller svaghet i bål och bäcken.

Besvären kan också påverka ditt humör, din energi och din förmåga att ta hand om dig själv och ditt barn. Det är viktigt att ta ryggsmärta efter förlossning på allvar och inte avfärda det som något som bara ska gå över av sig själv.

Det saknas starka specifika studier på manuell behandling av ryggsmärta efter förlossning. Forskningen som finns ger dock viss vägledning.

Den mest övertygande evidensen för postpartum rygg- och bäckensmärta kommer från en RCT där 20 veckors rehabilitering med specifika motoriska kontrollövningar var överlägsen individualiserad fysioterapi utan sådana övningar hos kvinnor med bäckensmärta efter förlossning. Effekten kvarstod vid tvåårsuppföljning.⁸ En systematisk översikt drog slutsatsen att individuellt anpassade övningar verkar mer lovande än övningar utan vägledning, men att det samlade evidensunderlaget är begränsat. ⁹

Kombination av träning och utbildning har visat sig vara mer effektiv än enbart utbildning för att minska smärta och funktionsnedsättning vid graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta. ¹⁰ En nyligen publicerad systematisk översikt och metaanalys med 37 RCT:er fann att stabiliseringsövningar hade en signifikant smärtlindrande effekt på kort sikt vid ont i ryggen efter förlossning, med hög evidensgrad. Manipulativ terapi visade också positiva resultat, men med måttlig evidensgrad. ¹¹

Sammantaget pekar forskningen mot att aktiv rehabilitering – med fokus på individuellt anpassade övningar för bålstabilitet och motorisk kontroll – är den mest lovande strategin. Manuell behandling kan med fördel ingå som en del i en bredare insats för att förbättra rörlighet, minska muskelspänningar och underlätta rehabiliteringen.

Kiropraktisk behandling vid ryggsmärta efter förlossning syftar till att förbättra rörligheten i ländrygg och bäcken, minska muskelspänningar och stödja kroppens återhämtning. Behandlingen kan innefatta:

• Ledmobilisering av ländrygg, bäcken och höftleder.
• Mjukdelsbehandling för att minska spänningar i sätesmuskulatur, höftböjare och ländrygg.
• Individuellt anpassade övningar med fokus på bålstabilitet och motorisk kontroll.
• Ergonomiska råd kring lyft, bärande och amningspositioner.

Det viktigaste steget är att förstå varför du har ont och vad du kan göra åt det. Vi gör en noggrann bedömning av din rygg, ditt bäcken och din bålstabilitet och lägger upp en plan som är anpassad efter just din situation.

Du kan överväga att boka en tid om du:

• Har ont i ryggen som inte förbättras inom de första veckorna efter förlossningen.
• Upplever att smärtan påverkar din förmåga att ta hand om ditt barn eller dig själv.
• Har svårt att hitta bekväma positioner vid amning, sömn eller vardag.
• Känner instabilitet eller svaghet i bål och bäcken.
• Har haft ryggsmärta under graviditeten som inte gått över.

Om du efter förlossningen upplever plötslig kraftig ryggsmärta i kombination med feber, domningar eller svaghet i benen, eller svårigheter att kontrollera urinblåsa eller tarm – kontakta sjukvården. Dessa symtom kan ha andra orsaker och bör utredas medicinskt.

Ont i ryggen efter förlossning är vanligt och beror ofta på en kombination av förändrad belastning, nedsatt bålstabilitet och hormonella förändringar. Forskningen pekar mot att aktiv rehabilitering med individuellt anpassade övningar är den mest lovande strategin. Genom en kombination av manuell behandling, riktade övningar och ergonomiska anpassningar i vardagen kan besvären ofta lindras – och risken för att smärtan blir långvarig minskar.

1. Östgaard HC, Andersson GBJ. Postpartum low-back pain. Spine. 1992;17(1):53–55. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1531555 ↩︎
2. Norén L, Östgaard S, Johansson G, Östgaard HC. Lumbar back and posterior pelvic pain during pregnancy: a 3-year follow-up. Eur Spine J. 2002;11(3):267–271. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12107796 ↩︎
3. Fernandes da Mota PG, Pascoal AG, Carita AI, Bø K. Prevalence and risk factors of diastasis recti abdominis from late pregnancy to 6 months postpartum, and relationship with lumbo-pelvic pain. Man Ther. 2015;20(1):200–205. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25282439/ ↩︎
4. Fernandes da Mota PG, Pascoal AG, Carita AI, Bø K. Prevalence and risk factors of diastasis recti abdominis from late pregnancy to 6 months postpartum, and relationship with lumbo-pelvic pain. Man Ther. 2015;20(1):200–205. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25282439/ ↩︎
5. Cherni Y, Desseauve D, Decatoire A, et al. Evaluation of ligament laxity during pregnancy. J Gynecol Obstet Hum Reprod. 2019;48(5):351–357. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30742935/ ↩︎
6. Östgaard HC, Zetherström G, Roos-Hansson E. Back pain in relation to pregnancy: a 6-year follow-up. Spine. 1997;22(24):2945–2950. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9431631/ ↩︎
7. Wiezer M, Hage-Fransen MAH, Otto A, et al. Risk factors for pelvic girdle pain postpartum and pregnancy related low back pain postpartum; a systematic review and meta-analysis. Musculoskelet Sci Pract. 2020;48:102154. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32560862/ ↩︎
8. Stuge B, Veierød MB, Laerum E, Vøllestad N. The efficacy of a treatment program focusing on specific stabilizing exercises for pelvic girdle pain after pregnancy: a two-year follow-up of a randomized clinical trial. Spine. 2004;29(10):E197–E203. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15131454/ ↩︎
9. Ferreira CW, Alburquerque-Sendín F. Effectiveness of physical therapy for pregnancy-related low back and/or pelvic pain after delivery: a systematic review. Physiother Theory Pract. 2013;29(6):419–431. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23244038/ ↩︎
10. Diez-Buil H, Hernandez-Lucas P, Leirós-Rodríguez R, Echeverría-García O. Effects of the combination of exercise and education in the treatment of low back and/or pelvic pain in pregnant women: systematic review and meta-analysis. Int J Gynaecol Obstet. 2024;164(3):811–822. PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37475186/ ↩︎
11. Bayraktar Telatar T, et al. Effectiveness of physical therapy on pain, disability and quality of life in women with lumbopelvic pain in postpartum period: a systematic review with evidence gap map and meta-analysis. BMC Womens Health. 2025;25:285. Tillgänglig via BMC: https://bmcwomenshealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12905-025-03881-2 ↩︎