Friskvårdsmassage är massage för avslappning och välbefinnande. Vi masserar muskler och annan mjukvävnad med händerna. Målet är att du ska koppla av, bli mindre stela och få vila. Massage kan passa dig som är spänd efter jobb eller träning, eller som vill ha en lugn stund. Forskning tyder på att massage kan lindra viss värk och ömhet, och minska stress på kort sikt. Men det är oklart hur länge nyttan varar och om massage ger bättre hälsa på sikt. På Kiropraktorvård anpassar vi massagen efter dina önskemål. Men friskvårdsmassage ersätter inte vård när du är sjuk eller skadad.
Vill du prova friskvårdsmassage? Du är välkommen att boka en tid hos oss.
Bakgrund
Massage har funnits länge i många kulturer. I Sverige är klassisk massage vanlig. Den består av grepp som strykningar, knådningar och små cirklar. Friskvårdsmassage bygger ofta på samma grepp. Trycket kan vara mjukt och lugnt eller lite fastare, efter vad du vill. När någon rör vid din hud skickar nerverna där signaler till hjärnan. Det gäller också nerver i vävnaden under huden. Signalerna kan påverka hur du känner smärta och lugn.
En liten studie mätte hormoner och värden i blodet hos 53 friska vuxna.* De fick antingen en enda massage eller lätt beröring. Jämfört med lätt beröring hade vissa värden sjunkit och andra stigit efter massagen. Men det var en förstudie, och det är inte visat vad värdena betyder för hälsan.* Det finns inget säkert stöd för att massage pressar ut slagg eller återställer musklerna. En rimligare förklaring är att flera saker spelar in. Det kan vara beröring, tryck och vila, men också förväntningar och trygg miljö.
Skillnaden mellan friskvårdsmassage och medicinsk behandling
Friskvårdsmassage är till för dig som vill koppla av, vila eller mindre öm och stel i vardagen. Medicinsk behandling har ett annat mål. Där vill man ta reda på vad som orsakar ett besvär, och behandla det. Samma grepp kan förekomma i båda fallen. Skillnaden ligger i syftet och i bedömningen bakom.
Har du återkommande smärta, symtom från nerverna eller andra tydliga besvär? Då passar en medicinsk bedömning ofta bättre än enbart friskvårdsmassage.
Användningsområden
Friskvårdsmassage kan passa dig som känner dig spänd eller trött, eller som behöver vila. Du behöver inte ha ont eller någon diagnos för att få massage.
Stress och behov av avslappning
Många väljer massage för att varva ner efter en period med mycket arbete eller stress. Under massagen ligger eller sitter du bekvämt och vilar. Det kan kännas skönt och lugnt, men det skiljer sig mellan personer.
En studie tyder på att massage kan minska stress i arbetet.* Men forskningen är begränsad, och det är oklart om nyttan håller i sig.
Massage kan vara ett stöd för återhämtning. Men vid långvarig stress är annat viktigare. Det kan vara en rimlig arbetsbörda, god sömn och andra sätt att hantera stress.
Stelhet och ömhet efter arbete
Du kan bli stel om du sitter länge eller gör samma sak om och om igen. Även lång koncentration kan ge stelhet, ofta i nacke, axlar och rygg.
Efter massage kan du känna dig mindre spänd. Det kan också kännas lättare att röra sig en tid.
Det betyder inte att musklerna var för korta eller att en led satt fast. Det är inte heller ett tecken på att massagen har rättat till ett fel.
Återhämtning efter träning
Efter ovan eller hård träning är det vanligt att få ont i musklerna. Det kallas träningsvärk och känns oftast mest ett till tre dygn efteråt.
Enligt en genomgång kan massage efter träning ge mindre träningsvärk än ingen massage. Men studierna höll låg kvalitet, så det är oklart hur stor nyttan är.*
Massage kan vara skönt efter träning. Men musklerna återhämtar sig även utan massage.
Tillfällig värk och muskelömhet
Forskare har prövat massage vid nacksmärta och ländryggssmärta. I två studier gav en period med massage mindre smärta och bättre funktion i vardagen.** Men deltagarna hade haft ont länge. Det är inte säkert att samma sak gäller friskvårdsmassage för den som inte har ont.
Har du mycket eller ofta ont, bör valet av behandling bygga på en bedömning av just dig.
Bedömning inför behandling
Inför massagen frågar vi vad du vill få ut av besöket. Det kan vara avslappning, återhämtning efter träning eller mindre ömhet.
Vi frågar också om något kan påverka hur vi lägger upp massagen. Det kan vara gamla skador, hudbesvär, att du lätt blöder eller ett område som är extra ömt.
Har du ont vill vi veta hur besvären började. Ibland är det bättre med en medicinsk undersökning först.
Är du frisk i övrigt behöver du oftast ingen större undersökning. Men vi ser till att massagen blir trygg för dig.
Säg till om du har något av detta:
- Du har en ny eller ovanligt svår smärta.
- Du har feber.
- Du har en tydlig svullnad.
- Du har nyligen skadat dig.
- Du har domningar, svaghet eller andra symtom från nerverna.
Blir du allt svagare eller får sämre känsel? Då ska vi inte anta att det bara är muskelspänning. Du behöver en medicinsk bedömning.
Kan det vara en blodpropp, ett benbrott, en infektion eller annan allvarlig sjukdom? Då masserar vi inte, utan ber dig söka vård.
Massagen är frivillig. Du kan när som helst be oss ändra trycket, hoppa över ett område eller avbryta.
Så går behandlingen till
Du väljer vilka delar av kroppen du vill få masserade. Vanliga områden är nacke, axlar, rygg och ben.
- Du ligger eller sitter bekvämt.
- Vi masserar med händerna över muskler och annan mjukvävnad.
- Ofta använder vi långa strykningar, knådningar och små cirklar.
- Ibland trycker vi lite mer på områden som känns ömma eller spända.
Trycket ska kännas bra för dig. Massage behöver inte göra ont för att hjälpa. Det finns inte heller säkert stöd för att ett h årt tryck ger mer nytta.
Ibland tar vi olja eller lotion så att händerna glider lätt mot huden. Har du känslig hud kan vi välja något annat.
Du kan vara tyst och vila eller prata med oss. Målet är att du ska känna dig trygg och bekväm.
Efter massagen känns kroppen mjukare och lugnare för en del. Andra märker liten skillnad eller blir tillfälligt ömma.
Längden anpassar vi efter dina behov och hur du mår av massagen.
Effekt och vetenskapligt stöd
Forskningen om massage gäller både friskvård och vård av olika besvär. Resultat från vård av besvär gäller inte alltid för friskvård.
Kort sagt finns visst stöd för att massage kan minska stress*, ångest* och träningsvärk*. Viss värk kan också lindras en tid.***. Men det är betydligt mer osäkert om massage ger bättre hälsa eller färre besvär på lång sikt.
Massage och stress
En studie från 2019 gällde 58 anställda i ambulanssjukvården.* Hälften fick svensk massage två gånger i veckan i fyra veckor. De andra fick ingen behandling. Efter fyra veckor kände de som fått massage mindre stress i arbetet.*
Studien var liten, och alla viste inte om de fick massage eller inte. Kontrollgruppen fick dessutom ingen vila eller tid med en behandlare. Därför vet vi inte hur stor del av nyttan som berodde på själva massagen.
En annan studie gällde 47 vuxna med generaliserat ångestsyndrom. De fick massage eller lätt beröring två gånger i veckan i sex veckor. Ångesten minskade i båda grupperna, mest med massage. Men det var inte säkert att fler blev klart bättre av massage.*
Att ångeststudien jämförde med lätt beröring är en styrka, men studien var liten och kort. Den visar inte att massage skyddar mot psykisk ohälsa eller kan ersätta behandling mot ångest.
Samlad bedömning: Massage kan ge en stunds lugn och kanske minska stress. Men stödet för bestående effekter är svagt.
Massage vid nack- och ryggsmärta
En studie från 2011 gällde 401 vuxna med långvarig ländryggssmärta. De fick avslappnande massage, riktad massage eller vanlig vård. Efter tio veckor hade båda massagegrupperna mindre besvär och bättre funktion än gruppen med vanlig vård. De två massageformerna gav ungefär lika stor nytta. Nyttan fanns kvar efter ett halvår, men efter ett år var den liten och fanns bara med avslappnande massage.*
En annan studie gällde 228 vuxna med långvarig nacksmärta. Massagen var 30 eller 60 minuter lång. Den gavs en till tre gånger i veckan i fyra veckor. Efter fem veckor hade de som fick 60 minuter två eller tre gånger i veckan oftare blivit bättre än de som stod på väntelista. Med färre eller kortare behandlingar fanns ingen säker nytta.*
Resultatet tyder på att mängden massage spelar roll vid nacksmärta. Men studien visar inte att alla behöver så mycket massage. Studien gällde inte heller friskvård.
En stor översikt från 2025 gällde massage vid smärta. De flesta slutsatserna var osäkra, och ingen var mycket säker. Sju slutsatser var måttligt säkra, och talade för att massage kan lindra smärta. Det fanns också få säkra slutsatser om att massage är bättre än annan aktiv behandling.*
Samlad bedömning: Massage kan ge kortvarig lindring vid viss nack- och ryggsmärta. Men stödet varierar, och resultaten gäller inte självklart friskvårdsmassage.
Massage för träningsåterhämtning
En översikt från 2017 omfattade elva studier med 504 deltagare. Massage efter hård träning gav mindre träningsvärk än ingen massage. Skillnaden var störst efter två till tre dygn. Det fanns också tecken på bättre muskelkraft.*
Men alla stuider höll låg kvalitet, och resultaten varierade mycket. Därför är det oklart om massage gör att kroppen återhämtar sig snabbare.*
Samlad bedömning: Massage kan minska träningsvärk, men stödet är svagt. Det är ännu mer osäkert om kroppen återhämtar sig snabbare.
Finns det långsiktiga hälsoeffekter?
Det är inte visat att regelbunden massage förebygger nya besvär i rygg och nacke. Det är inte heller visat att massage ger färre sjukdagar eller bättre hälsa på lång sikt.
En översikt från 2026 gällde massage vid andra besvär än smärta. De flesta slutsatserna var osäkra, och bara en var mycket säker. Den gällde bukmassage vid förstoppning.*
Översikten gällde inte friskvård, men visar ändå att många breda påståenden om massage och hälsa saknar starkt stöd. Det betyder inte att massage saknar värde. Att få slappna av och må bra kan vara skäl nog att välja massage.
Men vi bör inte påstå att massage förebygger sjukdom eller ger effekter som forskningen inte har kunnat visa.
Risker och när behandlingen bör undvikas
Friskvårdsmassage är oftast säker när trycket är lagom och du i övrigt är frisk.
Vissa får mer ont under eller efter massagen. I studier på ländryggssmärta gällde det upp till var fjärde deltagare. I studier på nacksmärta har en del också blivit trötta, yra eller illamående. Du kan också bli öm i musklerna eller få små blåmärken. Besvären brukar vara lindriga och gå över.*
Två stora översikter fann inga allvarliga biverkningar. Men det fanns lite data om biverkningar. Allvarliga skador finns beskrivna i enstaka fall.**
Vi masserar inte över öppna sår, hudinfektioner eller misstänkta benbrott. Det gäller också områden med akut inflammation eller tydlig svullnad.
Vid misstänkt blodpropp masserar vi inte. Blir ena benet svullet och varmt, ibland rött eller ömt? Kontakta då en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går. Är mottagningen stängd, ring 1177. Ring 112 direkt om du får andnöd eller ont i bröstet, eller om du kallsvettas, blir yr eller känner dig mycket sjuk.*
Vi är extra försiktiga om du tar blodförtunnande läkemedel eller lätt blöder. Det gäller också om du har kraftig benskörhet eller nedsatt känsel.
Har du cancer, nyss gjort en operation eller har en annan allvarlig sjukdom? Då kan vi behöva anpassa massagen. Ibland behöver du först prata med din läkare. Det betyder inte att all massage är olämplig.
Vi trycker inte hårt på känsliga nerver och blodkärl. Det gäller främst framsidan och sidorna av halsen.
Får du skarp smärta, domningar, yrsel eller annat oväntat obehag, slutar vi direkt.
Behandlingsförlopp och uppföljning
Hur ofta du vill ha massage beror på dina behov och hur du mår av den.
En del uppskattar massage då och då, när de känner sig spända eller behöver vila. Andra bokar oftare, eftersom det hjälper dem att varva ner.
Det finns inget säkert stöd för att friska behöver massage på ett visst schema.
Söker du främst avslappning, kan din egen upplevelse få styra.
Söker du massage för återkommande värk? Då är det viktigt att se om massagen faktiskt hjälper och om nyttan håller i sig.
En kort stunds lindring kan vara värdefull, men bör inte automatiskt leda till många behandlingar.
Kommer besvären tillbaka eller blir de värre? Då kan det vara bra att leta efter andra orsaker och överväga träning eller en medicinsk bedömning.
Målet är att massage ska vara ett frivilligt komplement till en fungerande vardag. Du ska inte känna dig beroende av massage.
Kompletterande egenvård
Massage kan ge dig tid för vila och återhämtning. Men mycket annat påverkar också hur kroppen mår. Att röra dig regelbundet är viktigt för styrka, rörlighet och ork. Det kan också hjälpa att växla mellan att sitta, stå och gå. Känner du dig spänd av stress, kan det hjälpa att se över sömn och vila. Blir du ofta stel? Prova korta pauser med rörelse under dagen, eller träning som passar dig.
Massage kan komplettera detta, men inte ersätta det.
Friskvårdsmassage och friskvårdsbidrag
Massage kan ingå i friskvårdsbidraget från din arbetsgivare. Då ska massagen vara avstressande, eller syfta till att förebygga och motverka ömhet och stelhet. Massage utan motionsinslag får kosta högst 1 000 kronor per tillfälle. Bidraget är skattefritt om det är högst 5 000 kronor per år. Din arbetsgivare bestämmer om bidraget finns och hur stort det är. Behandlingar som är hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård omfattas inte.*
Vård av sjukdom eller skada är alltså inte friskvård.
Fråga gärna din arbetsgivare vad som gäller innan du bokar.
Sammanfattning
Friskvårdsmassage är en behandling med händerna. Målet är främst avslappning, återhämtning och att du ska må bra. Forskning tyder på att massage kan minska stress och lindra viss ömhet och värk på kort sikt. Men stödet är svagt för långsiktiga hälsoeffekter, och för att regelbunden massage förebygger framtida besvär. På Kiropraktorvård anpassar vi massagen efter dig och dina önskemål. Vi ser massage som ett komplement till rörelse, vila och andra goda vanor.
Referenser
- Rapaport, Mark Hyman, Schettler, Pamela, Breese, Catherine. (2010). A preliminary study of the effects of a single session of Swedish massage on hypothalamic-pituitary-adrenal and immune function in normal individuals.. J Altern Complement Med. 16(10). 1079-88. 10.1089/acm.2009.0634 ↩︎
- Mahdizadeh, Mahdi, Jaberi, Ali Ansari, Bonabi, Tayebeh Negahban. (2019). Massage Therapy in Management of Occupational Stress in Emergency Medical Services Staffs: a Randomized Controlled Trial.. Int J Ther Massage Bodywork. 12(1). 16-22. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30854151/ ↩︎
- Guo, Jianmin, Li, Linjin, Gong, Yuxiang, Zhu, Rong, Xu, Jiake, Zou, Jun, Chen, Xi. (2017). Massage Alleviates Delayed Onset Muscle Soreness after Strenuous Exercise: A Systematic Review and Meta-Analysis.. Front Physiol. 8. 747. 10.3389/fphys.2017.00747 ↩︎
- Cherkin, Daniel C, Sherman, Karen J, Kahn, Janet, Wellman, Robert, Cook, Andrea J, Johnson, Eric, Erro, Janet, Delaney, Kristin, Deyo, Richard A. (2011). A comparison of the effects of 2 types of massage and usual care on chronic low back pain: a randomized, controlled trial.. Ann Intern Med. 155(1). 1-9. 10.7326/0003-4819-155-1-201107050-00002 ↩︎
- Sherman, Karen J, Cook, Andrea J, Wellman, Robert D, Hawkes, Rene J, Kahn, Janet R, Deyo, Richard A, Cherkin, Daniel C. (2014). Five-week outcomes from a dosing trial of therapeutic massage for chronic neck pain.. Ann Fam Med. 12(2). 112-20. 10.1370/afm.1602 ↩︎
- Rapaport, Mark Hyman, Schettler, Pamela, Larson, Erika R, Edwards, Sherry A, Dunlop, Boadie W, Rakofsky, Jeffrey J, Kinkead, Becky. (2016). Acute Swedish Massage Monotherapy Successfully Remediates Symptoms of Generalized Anxiety Disorder: A Proof-of-Concept, Randomized Controlled Study.. J Clin Psychiatry. 77(7). e883-91. 10.4088/JCP.15m10151 ↩︎
- Mak, Selene, Allen, Jennifer, Begashaw, Meron, Miake-Lye, Isomi, Beroes-Severin, Jessica, De Vries, Gerardo, Lawson, Emily, Shekelle, Paul G. (2024). Use of Massage Therapy for Pain, 2018-2023: A Systematic Review.. JAMA Netw Open. 7(7). e2422259. 10.1001/jamanetworkopen.2024.22259 ↩︎
- Mak SS, et al. (2026). Use of massage therapy for non-painful health conditions: an evidence map of systematic reviews. BMC Complement Med Ther. https://doi.org/10.1186/s12906-026-05525-w ↩︎
- Ida Friedmann. (2023). Blodpropp i lungan. 1177. https://www.1177.se/stockholm/sjukdomar–besvar/hjarta-och-blodkarl/blodkarl/blodpropp-i-lungan/ (Hämtad 2026-10-20) ↩︎
- Skatteverket. Personalvårdsförmån, motion och friskvård. https://www.skatteverket.se/foretag/arbetsgivare/lonochersattning/formaner/personalvardsformanmotionochfriskvard.4.3016b5d91791bf546791431.html (Hämtad 2026-10-20) ↩︎
